Det här med kulturer 30 oktober 2010
Posted by trollan in Allmänt.4 comments
Läste precis hos HAX om hans besök i Sverige (=Stockholm). Vissa igenkännande skratt var det allt…Så då tänkte jag igen på oss svenskar.Den svenska särarten. Susanna tipsade tidigare om det härliga youtube klippet. Kände igen mig i ganska mycket.
Känner igen mig mycket där. Framförallt:
Vad är svenskar!
* Naiva
* Punktliga (ja, sisådär i alla fall – önskar vara det i alla fall)
* Tillbakadragna
* Rädda för att göra bort sig.
Tystnaden i hissen. Vänta till grannen gått in där. Been there 
Jag skrattar också mycket åt Sällskapsresorna. Framförallt när det kommer till Segelsällskapsresan. Eftersom vi var på Västkusten varje sommar var det mycket båtresor. Och mycket saker man kan känna igen där.
Men som sagt det finns mycket annat som man kan känna igen sig i. Men det är kul att kunna skratta igenkännande åt saker. Tittar man på Josef Fares filmer så är de också härliga. Man skämta om sin egen kultur. Det blir då med värme, och det kan vara lättare att förstå den kulturen genom att ta fram den och skratta tillsammans åt saker och ting. Men som varande i min egen kultur kan jag inte se på någon annan kultur med samma granskande ögon.
Tankar om politiska drev.. 30 oktober 2010
Posted by trollan in Dagbok.1 comment so far
Det är skandalöst hur mediadrev kan gå emot politiker. Hur ska folk kunna tänka sig att bli politiker i dagslägret? Vem kan klara sig undan nålsögat?
Själv är jag 37 år om man då ser på min resume? Vad skulle granskarna få fram om mig?
* Jag har aldrig varit på någon bjudresa
* Jag har aldrig låtit mitt företag betala saker som inte hört till jobbet.
* Jag har bott inneboende under ett väldigt kort tag på ett tveksamt kontrakt. Detta upptäcktes snar eftersom vi ändå var ärliga med att vi bodde där, och lägenhetsinnehavaren vräktes. Själva fick vi ett förstahands kontrakt med hyresföretaget i ett mindre attraktivt område…
* Mitt CV stämmer. Det finns visst glapp i det en termin när jag försökte skriva en C-uppsats och insåg att det inte skulle hända. Efter det var det några arbetsmarknadsåtgärder innan den sista ledde till en praktik som ledde till ett jobb, som ledde till karriär. Long live Arbetsförmedlingen
* När jag flyttade hemifrån för att börja studera som 20 åring så började jag genast betala min TV-licens, och har sedan dess gjort det.
* Vi har köpt en lägenhet efter en visning där det blev bud och vi vann. Inga konstigheter alltså. Hyran har betalats i tid, och då vi satte av pengar utifrån räntan som den var när vi köpte lägenheten så har vi även kunnat betala av lånet rätt bra.
* Det finns diverse parkeringsböter som jag fått, visserligen är det på sambons bil så det är väl han som står för dem. De är visserligen betalad inom tiden, utan att behöva påminna.
* Räkningar är betalda i tid, men har väl någon gång fått en påminnelse innan Internetbankerna gjorde det så mycket lättare att kunna lägga in dem när de kom – förr i tiden skickade man in dem samlade…
* Två fortkörningsböter har jag samlat på mig på 17 år. Ingenting jag försvarar och det är heller inte så att jag retar mig på poliser som kollar detta. Jag körde för fort helt enkelt.
* Jag har varit med om en olycka där jag körde på en annan bil i halka. Min bil blev nästan kross, inte en repa på bilen innan så detta hamnade heller inte i några records utan bilen blev lagad.
* Jag har aldrig prövat droger, och knappt ens feströkt
* Jag festade en del i åldern 17-20 men det var aldrig på nivån med blackouter. En viss pizza har väl tidvis lagts på olämpliga ställen… Efter den ”vilda” ungdomen så har drickandet lagts ner och jag dricker nu måttligt utan att vara nykterist.
* Ingen otrohet kan man hitta fram och jag har heller aldrig köpt sex.Om någon nu undrade
Men jag är inte ett politiker ämne. Jag gillar sunt förnuft snarare än politisk ideologi. Jag har inga skelett i garderoben, däremot tämligen ostädat, så jag skulle kanske inte vilja att folk kom hit och rotade. Jag är uppväxt med att det ska vara ordningssamt, framförallt när man väntar besök. Men däremot så har jag aldrig gillat städning.
Är det så att jag är unik i det här att faktiskt inte ha några skandaler? Att jag inte satsar på tveksamheter? Tar chansen oavsett hur grått det verkar?
Nej, jag kan inte tro det. Det är väl det som retar mig när man sitter och ger människor löjligt mycket betalt för ett jobb som de ändå skolkar ifrån tidvis. Som de får en massa pension för efteråt för hur tungt det varit för dem och hur ”utsatt” de är för kritik. Hur utsatta personer är som har drabbats av deras beslut verkar inte spela någon roll. Folk kan bli utförsäkrade, men det är de stackars politikerna som utsatss för press i och med all granskning. Sköter man sig så behöver man fan inte oroa sig för granskningen. Då kommer det bara vara eventuella pinsamheter som kommer fram. Men oavsett politiskt tillhörighet så handlar det inte om pinsamheter. Det handlar om egna regler man sätter upp för sig själva. Alla människor är jämlika, men vissa människor är mer jämlika än andra.
Tankar om kortbedrägeri 30 oktober 2010
Posted by trollan in Allmänt.add a comment
Många av mina bekanta är oroliga för det här med kortbedrägeri och vågar inte handla något på Internet. Tänk om folk får deras koder och sådant? Det är ju farligt!
Själv har jag länge handlat över Internet med kort. Men naturligtvis väljer jag ställen utifrån om de har kryptering eller så. Men alla dessa som är rädd för Internet, jag undrar vad de tänker om sådana här saker som skimmade kort. Det är ju trots allt ett större problem.
Någon hade lurats med gratis läsk om man betalade med kort. Kanske skulle jag ha reagerat på detta. Men troligen inte…Jag hade väl tänkt att de inte ville ha hand om en massa kontanter och därför föredrar kort. Men å andra sidan vet jag ju att det brukar vara dyrt för dem om man betalar små summor så kanske borde det ha ringt någon liten alarmklocka i och med det.
Tankar om Idol 30 oktober 2010
Posted by trollan in tv.2 comments
Jag gillade inte Idol konceptet när det kom. Jag tycker inte om att man släpper fram personer som inte kan sjunga bara för att man ska kunna såga dem på ett roligt sätt. Sedan kommer de värsta sågningarna, eller hybris sångarna ligga uppe på Youtube för att skickas vidare och skämtas ännu mer om. Helt enkelt inte min grej. Men förra året så fastnade jag på Idol när jag slog på TV och såg Tove sjunga In the Ghetto:
Hon sågades av Anders Bagge, men jag var fast. Jag tyckte också om Erik. så jag fortsatte säsongen ut och följde det hela. Och när finalerna igen började så tänkte jag att jag skulle se det igen. Men jag upptäckte att jag inte riktigt fann någon jag riktigt kände för att följa. Så efter ett par veckor så hade jag gett upp och gör andra saker på fredagar. Nu känns det dessutom känns det som det finns så mycket spel bakom som jag inte känt till. Saker som får det här man ändå trott varit äkta att solkas.
Till att börja med så verkar det tveksamt när det gäller röstningen. Hur väljs folk ut? Varför redovisas inga siffror? Handlar det om jämställdhet? De här kontrakten som de skriver på, vad med dem? Är det verkligen ok? Med tanke på hur mycket man kämpar för musikers rätt och med det hota personliga integritet via IPRED så känns detta kontrakt lite märkligt. Var det inte musiker vi ville skydda?
Och sedan hör jag nu att när det gäller sånger de sjunger så är det ett begränsat val man fått inom sitt tema. Jag blir väldigt förvånad. Framförallt när man hör hur man kritiserar valen i vissa fall. Och ibland blir jag förvånad över vilka val man valt. Att man inte fått välja fritt känns ju plötsligt lite lurat. Som Geir säger. Låt dem sjunga saker de verkligen kan. Om det ska vara rättvisande. Vad är problemet?
Lite mer spånande om romer 29 oktober 2010
Posted by trollan in Invandring.40 comments
I dag har jag funderat en hel del på romer. Jag läste lite av utdraget som finns om omhändertagande av barnen i Marks och man försöker få det till att barnen omhändertogs på grund av att de var romer. Jag tvivlar själv starkt på detta. Men man får inte veta mer om bakgrunden. Men det fick mig att tänka på romer och zigenare.
Till att börja med så gjorde jag en raid på alla bokhandlar och begagnad marknad efter Katitzi böckerna. Av någon anledning så köptes aldrig den serien, utan den lånades på biblioteket bara. Många gånger. Tyvärr så är jag inte en biblioteks person utan har lite svårt att lämna tillbaka i tid. Alltså köper jag de flesta böcker. Men Katitzi serien har jag inte fått tag i. Tyvärr. Inte denna gången heller.
Det vore väl inte helt fel att ge ut boken igen nu när romer har varit på tapeten ett tag. Det kan vara ett bra sätt att väcka intresse och nyfikenhet att veta mer. Kör man dessutom TV-serien med Loffe som herr Taikon så blir det helt klart vinstlott.
Men att zigenare har behandlats illa genom tiderna kan man inte komma i från. Dels under andra världskriget där de var bland tyskarnas hackkycklingar. Det visste jag. Men jag hade missat den s k zigenarnatten. Jag hittar ingen information om just den natten, men vad jag hittar lite information när jag gjort lite sökningar
Natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 drevs omkring 3 000 romer av SS-soldater till gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau för en säker död. Sedan dess har natten kallats ”Zigenarnatten”.
Den här Zigenarnatten tycks vara en ny företeelse att vara känd. Jag hittar information om det från 2009 och 2010. Av någon anledning finns detta inte ens med på Wikipedia. Vilket i sig är ovanligt. Vad hände som gjorde att man beslöt att ta livet av alla romer just då? En annan tanke är väl om just den händelsen är sann eller om det är en efterkonstruktion för att skapa en specifik minnesdag. Men oavsett vad, så kan man inte förneka att zigenare for illa:
Lite fler sökningar ledde mig till hit.
The deported Gypsies were sent to Auschwitz-Birkenau, where a special Gypsy camp was erected. Over 20,000 Gypsies from Germany and some other parts of Europe were sent to this camp, and most of them were gassed there…
Wiernik described the arrival of the largest Gypsy group brought to Treblinka, in the spring of 1943:
`One day, while I was working near the gate, I noticed the Germans and Ukrainians making special preparations…meanwhile the gate opened, and about 1,000 Gypsies were brought in (this was the third transport of Gypsies). About 200 of them were men, and the rest women and children…all the Gypsies were taken to the gas chambers and then burned’…
Jag är intresserad av historia men jag inser att i all min utbildning så har egentligen romer mest varit en parantes. När man pratar om förintelsen är det judar. Och sen nämner man homosexuella och zigenare med. När man pratar om den svenska tvångssteriliseringen så har det främst varit de man såg som efterblivna. Och zigenare togs med som annat löst folk.
Men hur kommer det sig att zigenare/romer har fått ett så dåligt rykte? Varför man förföljde judare kan man ganska snart följa genom historien. Men var kom zigenarna i från? Vad fanns det för anledning till att man började bli hatad? Vad bygger deras kultur på?
En annan tanke som jag får om romer är händelserna i Vojakkala. Jag har själv inte följt det fallet. Det lät lite illa av det jag läst. Nu hittade jag fram Maciej Zaremba debattartikel. Jag vet inte hur mycket som stämmer i det hela. Som Catta skrivit så vet man inte om författaren är helt objektivit. Men tänk om det är sant? Tänk om det är så att folk inte vågar vara vänskapliga för att inte själv stötas ut? Personen som attackerades med yxa bröt mot besöksförbud och var beväpnad. Att han dessutom var dömd för dråp tidigare kan för mig ses som aningens förmildrande. Om det är sant, varför togs inte detta upp? Hur kunde folk utan minsta bevis dömas för medhjälp?
Jag blir mycket rädd när jag läser detta. Kan det vara sant? Skulle verkligen vi och media kunna påverkas så till den milda grad? Erfarenheter med Obducenten och allmänläkaren säger mig att det visst kan hända. Så länge det finns starka nyckelpersoner och rädda människor. Att de heller inte hör till Guds bästa barn kan väl deras straffregister ganska snart visa. Men om de inte är de enda med register? Om folk trampat på dem många gånger? Om brott mot dem avskrivs, och brott som de begås överdrivs?
Jag hittade också till Ungern där våld mot Romer har eskalerat. Hittade en rapport från 2008-2009.Bland dessa nämns Robert Csorba 27-år och hans 5-åriga son som sköts till döds när de flydde från huset som någon tänt eld på. Hittade en artikel om detta:
An investigation conducted by the town’s police concluded that the fire was caused by a short circuit, and that the victims had died from their burns. The government had to intervene, and turn the case over to a group of detectives from Budapest for an impartial investigation, which from the outset focused on extreme-right fanatics and ”gypsy loan sharks”.
På den positiva sidan så hittade jag fram Rosa Taikon. Katitzis syster. Hjältinnan i boken som tar hand om sina småsyskon och är en fantastisk vacker dansare. Hon jobbar tydligen mycket för Romernas rätt fortfarande och är en känd silversmed. Jag såg ett litet klipp med henne och blev jätteglad. Hon är nu gammal men fortfarande stolt och har en bra hållning. Helt klart en positiv förebild som jag tidigare efterfrågat.
Jag tror fortfarande inte att det handlar om rasism i Marks fallet. Jag tror fortfarande att barnen skulle må bättre av att få komma dit de ser som hem. Men jag skulle vilja ha mer information om romer. Mer öppen information om vilka de är, utan offer rollen. Utan presentationer om dem. Det känns som det saknas sådant. Man pratar om främlingsfientlighet. Men ofta handlar det om rädsla med en fientlighet. Rädsla för det okända. Katitzi bjöd in oss till den romerska kulturen. Både positivt och negativt. Vi behöver mer sådant för med kunskap är det lättare att ta till sig det nya och själv bjuda till.
All good things comes to an end? 29 oktober 2010
Posted by trollan in bloggar.4 comments
Det är med viss sorg jag läser att Medborgar X slutar blogga. Hans engagemang och tid tryter. Och hur mycket man än skriver så har ingenting förändrats. Det känns trist att läsa att han slutar. Jag tycker om att läsa bloggar, och hans har jag följt nu ett bra tag. Jag är inte alltid överens helt och hållet – men oftast förstår jag hans poänger och tycker de är vettiga. Jag tycker det är kul med bloggandet. Att följa med en människas tankar och engagemang. Ibland håller man fullständigt med personen och ibland funderar man vad som slagit slint precis då.
Första gången jag hörde om bloggar var när SVD stolt slog sig för bröstet och talade om att man skulle börja blogga. Jag var väl inte så här jättepositiv kan jag erkänna. Hur nördigt lät det inte med bloggar? Men med tiden när man sökte information om något så var det oftare och oftare jag hittade svaret i bloggar. Och sen hösten 2008 så hittade jag Bloggen. Sanningen om Gömda med Monica Antonsson. Wow! Vilket media. Vilket lyft. Senare upptäckte jag svårigheter att kommunicera tillbaka. Oftast blev mina kommentarer så extremt långa. Alltså skapade jag min egen blogg.
Det var tack vare ett av mina inlägg om Monica och George där Medborgar X kommenterade som gjorde att jag hittade hans blogg. Jag fann honom snabbt väldigt intressant att läsa. Dessutom upptäckte jag att det fanns många intressanta bloggar på hans blogglista, så tack vare honom har jag funnit många guldkorn.
Samtidigt är det ju så att oftast skriver man när det är något som man upprörs över och vill förändra. Det blir mycket bitterhet som kommer fram i bloggar. Efter en tid så kan man själv bli uppfylld av hur åt h-e allting är. Och hur maktlös man är att förändra det. Hur många som än skriver en massa vettiga saker i bloggosfären så inser man att den vanliga världen inte alls reagerat. Pratar man Littorin så säger folk att han avgick på grund av sexköpet. Man har ingen koll på att Aftonbladet inte kunnat publicera minsta bevis. Man har koll på att ”Gömda” inte var helt sanningsenlig. Men man inser inte hur otroligt falsk den är. Bjästa kommer alla komma i håg i och med att det visades på Uppdrag granskning. Men debatten som följde efteråt har alla glömt.
Jag hoppas att Medborgar X kommer hitta engagemanget igen och kunna dela med sig av sina klokheter. Kanske behöver han inte uppdatera lika ofta, men komma med sina analyser ibland. Även om det inte nått ut till verkligheten alltid, så har han hjälpt mig att tänka igen. Reflektera på sidor som jag tidigare inte alls tänkt på. Så jag hoppas han kommer tillbaka någon gång. Full av nytändning och en massa spännande analyser.
Vi kommer sakna dig!
Politiskt intresserad son 28 oktober 2010
Posted by trollan in Barn, Dagbok.add a comment
I dag informerade min sexårige son mig att han röstade på Sverige Moderaterna. När jag försökte ta reda på anledningen så var det för att de hette Sverige och det är fint. Och sen var Sverige Moderaterna så fint namn. Och det är väl skäl så gott som något att lägga en röst. Undrar vad de har för politisk plattform
Det här med sex… 27 oktober 2010
Posted by trollan in Rättsamhälle.add a comment
Jag höll på att sätta kaffet i vrångstrupen i dag när jag läste Aftonbladet. Man definierar om det här med våldtäkt. Man måste ha samtycke innan sex helt enkelt. Är det bara jag eller känns det inte lite väl mycket nu? Vad hände med romantiken? Själv har jag inte haft så många partners, så det kanske är jag som är blåögd. Men nog kunde jag tänka mig att det hela samtycket liksom växer fram under samtalet och hångel. Inte för att man explicit kommer överens om det, men man möter varandras blick och ser intresset. Och man säger inte nej. Den delen som jag liksom sett som central.
Pratade med en 30-årig kollega som hade tittat på en undersökning vad gällde sexpartners för män. Hon låg väl på 30+, en ”storknullare” och promiskuös enligt Olle i artikeln. Fast då handlade det om män. Den manliga kollegan som satt med i soffan höll sig till 15-20 st, dvs snittet. Själv var jag tyst.
Men säg att jag då är ute och dejtar igen. Hur är det tänkt att jag ska ge samtycket? När i förspelet kan man tänka sig det? Ska det vara skriftligt? Muntligt med vittnen? Jag är en pryd person som inte tycker om att prata sex så mycket – så hur är det tänkt att jag ska gå tillväga för att visa en kille att jag verkligen vill utan att säga rakt ut.
Risken är troligen att man är rädd att för att män ska dra nytta av dessa fulla tjejer och därför göra det lättare med fan-jag-har-ågren-jag-skulle-inte-legat-med-honom fallen att gå vidare. Men kanske vi i så fall hellre skulle fundera på det här med alkohol. Varför dricker folk sig stupfulla? Kan man inte göra något åt det istället?
Frågan är också om förändringarna skulle underlätta i Assange-fallet. Kanske man kan kräva lite klausul i avtalet där man har ångervecka beroende på:
1) Skickligheten hos mannen – det kan ge dem lite prestationsångest, det kan de gott ha!
2) Om personen ringer dagen efter
3) Personen får ha celibat i X antal dagar efter tillfället.
Beatrice Ask tycker att utredningen ger flera konstruktiva förslag på hur dagens lagstiftning kan skärpas och tydliggöras.
Vem är förvånad.
Andra som skrivit om detta är Oh, the Irony!
Om en bloggerska 26 oktober 2010
Posted by trollan in bloggar.add a comment
Jag har inte så stor koll på det här med den yngre generationens bloggerskor.Men idag läste jag då i Aftonbladet om en stackars bloggerska då som varit otrogen mot sin pojkvän. Jag tittade på en del av intervjun men retade mig på att det handlade om att killen hade förfört henne. Inget eget ansvar kändes det som.
Jag var lite nyfiken på det hela och letade upp hennes blogg. Till att börja med blånekade hon i bloggen och pratade en hel del om att någon illasinnad person spred rykten. Lite senare så pratar hon med en kompis och erkänner över telefonen hur dåligt hon mår över detta. Kompisen spelar då in samtalet och lägger upp det på sin blogg.
Han spelar in ett förtroligt samtal med en kompis och lägger upp det på sin blogg. Jag blev helt chockad. Nästa chock var när jag insåg att tjejen är 16 år. Hon fyller väl 17 år, men ändå. 16 år och sådana schyssta kompisar. Jag läser en del kommentarer i hennes blogg och blir än mer matt. Hon hade också en pojkvän innan händelsen. Denna kille uttrycker sig som att det känns som någon har ryckt hjärtat ur kroppen på honom.Jag kände inte att det lät äkta. Lika lite som hennes förklaring att hon manipulerats och förförts. Men det handlar om någon som är 16 år. Jag försöker tänka mig själv i den åldern. Inte gjorde man de bästa valen alla gånger?
Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med detta. Men kanske blev jag ännu mer förbannad över att Aftonbladet hjälper till att sprida en sådan förödmjukande historia om en 16-åring.
Tankar om klassificering 26 oktober 2010
Posted by trollan in Allmänt.8 comments
Det här med generalisering retar ofta mig till vansinne. Nog för att man själv gör sig skyldig till sådant ibland. Typ när man sitter i bilköer så fort det kommit en mm snö och folk gör 30. Då tänker jag irriterat ”08″. 08, de där som vi kallade 99 (inte riktigt 100..) i Norrland visste man ju hur de var. Nu har jag jobbat, men inte bott i Stockholm i ganska många år och lustigt nog egentligen aldrig träffat på en sån där 08. Men även om jag själv generaliserar så är jag trots allt medveten om att jag gör det, och att det bara handlar om egna fördomar. Men ibland när man läser framförallt kommentatorer på vissa anti-feminist sidor, och vissa feministers debatt artiklar så blir jag bara så trött. Det finns tydligen en sån här mall både för kvinnor och män. Kvinnor blir tydligen garanterat smickrade när en man drar ut stolen och öppnar dörrar enligt vissa av dessa kunniga anti-feminister. Alla kvinnor önskar utnyttja män och kräver alltid att bli servad och bjuden på en date. Enligt de kriterier dessa människor sätter upp kan jag egentligen dra den slutsatsen att jag 1) Inte är en kvinna eller 2) Jag är en unik människa.
Jag skulle bestämt vilja hävda att jag är en kvinna. Jag skulle väl också vilja säga att jag är unik, likt alla människor, men kanske inte just i dessa detaljer. Det finns liksom lite olika kvinnor. Precis som män. Vissa saker som man pratar om kvinnor kan jag väl erkänna att jag känner igen mig i. Styrs ofta av känslor. Extremt dåligt lokalsinne. Dålig att parkera. Gillar romantiska böcker. Är detta då något som stämmer för alla kvinnor? Nix. Min äldre syster till exempel är mycket planerande och väger saker och ting emot varandra. Brusar sällan upp. Kan alltid hitta hem och förklara vägen till något ställe på bra sätt, och eftersom hon inte blev ovän med vår far under körövningarna så lyckades hon också bli en hejare på att parkera. Så inte heller detta är något som stämmer på alla kvinnor.
Andra saker jag kan kalla mig och kanske ibland anse att jag är ”typisk” är väl det här att jag är svensk. Jag är svensk sen överskådlig tid, min riktiga morfar hävdade vallonblod även om vi aldrig kunnat verifiera det. När man pratar om svenskhet så pratar man om de här som står i kö och väntar på sin tur och inte alls förstår vad som händer på kontinenten där kösystemet inte existerar. That’s me.
Många ser svenskar som reserverad men ändå vänlig, och där kan jag väl också känna igen mig. Sen kommer det här med naturintresset som man ser att svenskar har. Natur kan vara rätt trevligt, på avstånd, enligt min mening. Att gå ut i skogen och plocka svamp tillsammans med massa hungriga mygg. Nej tack. Inte heller är jag blond, så inte ens de blå ögonen får mig att se svensk ut. Folk har gissat på irländare (framförallt på tiden jag färgade håret rött..) och tysk/österrikare
Slutligen har man horoskopet. Också där kan jag väl se saker som stämmer. Pappa är oxe = tjurig, envis, sambon är våg = borne diplomaten och själv är jag jungfru = fröken pedant. Och där körde det väl sig. Visst kan jag vara pedantisk på vissa sätt (Gud nåde den som ställer till oreda i min bokhylla...) men i övrigt kan man väl säga att ordningssinnet lämnar en hel del övrigt att önska. Framförallt från mina föräldrars och sambos sätt att se på det hela.
Grejen är väl att man egentligen alltid kan klassificera någon och så finns det något som stämmer. Men risken när man klassificerar någon utifrån bara en detalj, att man själv missar mycket intressanta saker. Det är väl bättre att vara öppen och lära sig att människor är olika.
Och att då, som kommentatorn jag störde mig på, istället för att säga ”intressant, hur tänker du/agerar du/ känner du” när en tjej protesterar mot klassificeringen han gjort av alla kvinnor säger ”du har fel” då kan jag säga att det för mig nästan blir lite för enkelt att placera denna person i ett fack med. Facket för ”idiot”.
