Plötsligt idag kände jag en viss förståelse för feministers diskussioner i vissa frågor. Igår läste jag om Cecilia Forss som fått ett sms från en säljare. Ligga? Hon var måttligt road och la ut detta på Instagram. Företaget som hade säljaren reagerade blixtsnabbt och petade honom. Kan kanske anses vara en liten överdriven reaktion på något oskyldigt? Eller? Ja, för Ingrid Carlqvist var det tydligt på Facebook att hon ansåg att bara det faktum att Cecilia reagerat var löjligt och att läsa lite av tankarna gjorde mig chockad.
Folk måste ha rätt att stå upp för sig själva. Så blir man sexuellt ofredad så ska man ta mig sjutton ha rätt att protestera och visa vad som sket. Ska man hålla tyst i rädsla för att personen ska få repressalier?
Men jag försöker tänka mig in i den situationen. Som jag personligen aldrig har hamnat i. Ingen okänd har faktiskt kommit med skamliga förslag till mig för att vara ärlig så mina tankar blir lite hypotetiska här. Om någon som jag bara växlat några ord med som representant för något jag är intresserad av, låt säga en dator, TV, bil eller whatever sedan skickar mig en sådan fråga. Vad säger det om den personens åsikter om mig som person? Vilken normal funtat kvinna skulle på den frågan skicka ”Men gärna, name the place!” och mena det? Så personen ser mig
1) Som ett objekt där man inte behöver ens komma med något försök att flörta med.
2) Personen ser mig som en total idiot som skulle falla för detta.
Ingendera av scenariorna känns så vidare roliga.
I vilket fall, skulle jag vara intresserad av att köpa något från denna person fortsättningsvis? Eller ens från det företaget? Kanske Ingrid m fl skulle skratta bort detta, men jag skulle nog inte klara av det. Och eftersom jag inte tror att jag är unik i den frågan så tror jag nog att företaget i fråga ganska snabbt frågar sig om denna person är rätt person som representant. Skulle det då räcka med en varning? Personen har alltså jobbat under två veckor enligt Aftonbladet. Skulle jag verkligen välja att behålla en person som redan efter denna tid gjort sig förtjänt av en skriftlig varning? Knappast. Det handlar inte om ett misstag som vem som helst kan göra – det handlar om ett beteende som är oacceptabelt. Så vad finns det mer för sociala koder personen har missat?
För mig är det samma sak med en person som skickar elaka sms till en kund efter man har pratat med dem i kundtjänst. Det är saker man inte gör. Jag har själv jobbat i support länge och kanske man kan förstå att folk är på dåligt humör efter att ha pratat med en person som man tycker har uppfört sig illa. Men de flesta människor har en gräns där man vet att man inte passerar. Och har man inte den gränsen så kanske man ska satsa på något annat.
Samtidigt så tycker jag man ska skilja på vad folk gör privat och vad de gör på jobbet. Så jag är fortfarande pissed off när en person fick sparken från förskola för att han hade en ”olämplig” mössa på sin profilbild på Facebook. Det var inte bra för barnen tänkte föräldrarna. Och rektorn höll med. Och jag funderar hur lämplig man är som förälder om barnen är på Facebook i åldern 1-5. Och hur de lyckas hitta fram till sin fröken.
Likaså tycker jag inte uttalande om att det kostar pengar att ta in Somalier i Sverige ska vara något skäl att sparka folk. Eller att man skriver obekväma texter på Internet som inte gillas. Då kan jag kämpa för yttrandefriheten hur mycket som helst. Men när någon kontaktar en kund de mött på sitt jobb? Nej, det är inte ok på något sätt i min bok.
Kanske går det att få fram telefonnummer via hitta.se då som någon skrev. Men hur skulle det kännas att få ett sådant sms från någon okänd? Hallå stalker!
Nej, jag kommer inte bli feminist på riktigt. Men jag anser att behandla människor nedsättande och som objekt är inte ok. Det gäller snygga kvinnor, fula kvinnor, och det gäller män som jobbar inom kvinnodominerande yrken som ofta får skämtsamma sexuella kommentarer, eller tafsningar från sina kvinnliga kollegor. Det är inte ett ok beteende. Men det kan vara bra att man även ser när män blir utsatt som ett problem, och inte tycker att de ska det som en karl.. Och eftersom feminister har en förmåga att vara väldigt enögda just när det gäller sådant, så är jag fortfarande emot den etiketten.
…vilket för över på nästa fråga. Återigen läser jag om en man som straffats för sitt beteende med att hans snopps skärs av. Och återigen skrattar kvinnorna rått. Själv kommer jag ihåg en film (TV-serie?) med Per Oskarsson som jag såg delar av. I den sista scen jag såg så hotade man tortera hans dotter om han inte gjorde som de sa. Hotet var att man skulle skära av ena bröstvårtan. Mer än det såg jag inte. Och jag har fortfarande rysningar när jag ser bilden framför mig. Jag undrar hur man kan tycka det är ok att skratta åt en verklig händelse som är nog är traumatiskt för den drabbade? Hur kommer personens liv bli fortsättningsvis? Är det ok eftersom han varit otrogen och (som någon skrev, betett sig som ett svin)? Vad får man då göra mot en kvinna som är otrogen?
Uppdaterad 11:10: Lägger in bilderna som tydligen inte ville vara med från början…
Det finns många aspekter. Olämpligt att fråga ”ligga” via SMS? Vi vet inte vad som utspelats mellan de båda. Även ”vanliga tjejer” som vill ha någon tjänst utförd flirtar gärna och vissa spelar hårt på sin sexuella utstrålning. Kan det vara så att han tog flirten för något annat än en oskyldig lek?
Eller så är det en blyg kille som ägnar dagarna åt erotiska drömmar med kändis-skönheter, där han bara helt plötsligt insåg hur han kommit över reklamkvinnans telefonnummer, och gjorde någon, i hans ögon, romantisk framstöt (helt utanför de vanliga sociala normerna – förstås). Pervot!!!
Som kändis tror jag att man måste räkna med ”förslag”, och är det inte värre än så faktiskt acceptera det eller på sin höjd prata med Kjell & Co om man tycker det var så obehagligt. Men lägga ut på Instagram? Den enda sexism jag kunde se var hur hon fullständigt förödmjukade honom – använde hela sin kändis-status för att trycka ned en kille med normal fantasi (men grovt självöverskattad förmåga).
Skulle jag ha haft kvar en sådan anställd om jag var chefen? Jag hade först tagit reda på vad som hänt. Det finns två sidor, som sagt var.
Fast hon har inte gått ut med hans namn och jag vet inte om det finns fler Kjell och co heller in området så det är osäkert om man ens kan veta vilket företag det gäller. Och som chef skulle jag väl kanske om jag haft en anställd i något år ge personen en chans – men efter en sådan kort tid? Nja. Det är ungefär som sjuksköterskan på SOS som inte skickade ut ambulans till Emil för mig. Han hade blivit varnad en massa gånger – och sen kostade det en människa livet. Vill man som företag verkligen vara den som riskerar sitt varumärke på en sådan person? Om personen visat sig exceptionellt lämplig på annat sätt – möjligen skulle jag se det så. Men troligen inte.
Och vad får man lägga ut på Twitter då? Vad är ok om man är kändis? Hur ser du då på boken som Ingrid skrivit nyligen tillsammans med en tjej där man hänger ut pappan med namn? Då var det många som tyckte att det var ok med att ge ut sin sanning – men om man är kändis så är det inte ok?
Vad jag såg var det de två sista siffrorna som saknades i hans telefon-nummer, så folk i hans närhet har säkert inte svårt att förstå vem det är.
Sedan var jag nog lite oklar angående vad jag invänder emot. Jag tycker inte det var olagligt att lägga ut det på twitter, som hon – eller om det var Cissi Wallin som gjorde det. Däremot slår de på stora trumman med sexist-kortet (jfr rasist-kortet). Jag har svårt att se den sexuella kränkningen i SMS-et som Forss fick. Däremot är det en uppenbar sexuell kränkning av mannen (som vi kan anta är ganska ung). Om man byter plats på könsrollerna – en manlig kändis blir erbjuden ett ligg av en ung expedit i en affär. Är det verkligen sexism? Om han lägger ut det och hånar henne på sociala medier är det utan tvekan det.
Vad gäller Ingrid vet jag faktiskt inte eftersom jag inte läst boken. Jag tycker personligen att det är otrevligt med uthängda namn på folk som inte begått något brott. Vad gäller sjuksköterskan är min uppfattning att det är hans chef som i första hand har ansvaret – eller företaget som lät det fortgå. Men de är svåra frågor.
”Vad jag såg var det de två sista siffrorna som saknades i hans telefon-nummer, så folk i hans närhet har säkert inte svårt att förstå vem det är.”
Mycket möjligt – men en liten reflektion nuförtiden med smartphones, jag lär mig inte so ofta numret, utan lägger in det och kommer sedan bara personens namn upp. Detta gör att jag personligen har dåligare koll på folks nummer. Lite skillnad på nu och då som jag ibland noterat. Liten parantes bara i sammanhanget…
Däremot slår de på stora trumman med sexist-kortet (jfr rasist-kortet). Jag har svårt att se den sexuella kränkningen i SMS-et som Forss fick. Däremot är det en uppenbar sexuell kränkning av mannen (som vi kan anta är ganska ung). Om man byter plats på könsrollerna – en manlig kändis blir erbjuden ett ligg av en ung expedit i en affär. Är det verkligen sexism? Om han lägger ut det och hånar henne på sociala medier är det utan tvekan det.
Ok, själv ser jag som sagt en sexuell kränkning – alternativt dumförklaring av mottagaren. Och ja, jag gillar inte att sexist kortet enbart är giltigt när det är en kvinna som drabbas. Jag hör till dem som inte skulle tycka det var ok att kontakta en manlig känd kund heller. Men jag är fullt medveten att om han skulle gå ut med detta så skulle han få ungefär samma reaktion som Ingrid kom med ”från andra sidan”. Man skulle prata att om ”vita kränkta män”, och att de borde vara smickrade. Så visst kan man tänka sig att denna kille nu känner sig knäckt för att hans försök till närmande har hånats så mycket på twitter. Men allvarligt. Jeez. En kille som jag skulle finna intressant och spännande skulle falla som en sten efter det.
Nu har jag förstått det som så att Cecilia Forss varit med i serien Ballar av stål som jag snabbt valde bort när jag förstod vad det handlade om. Och vad jag förstod så hade hon en roll där hon uppmuntrade (handikappade?) killar att stöta på henne och sedan hånade dem i programmet när de gjorde sin framstöt. Kanske var detta ett misslyckat försök att skämta till om detta. Jag mådde illa när jag läste om detta – och det tycker jag isåfall var enorma kränkningar av de utsatta. Men i detta fall så handlade det om en invit som inte var efterfrågad eller önskvärd. Då får man ta konsekvenserna.
”Men i detta fall så handlade det om en invit som inte var efterfrågad eller önskvärd. Då får man ta konsekvenserna.”
Det är möjligt. Jag håller med dig i det mesta du skriver, men jag tycker inte ställningstagandena på något sätt är så självklara som man vill göra gällande, och försöker visa på en tredje ståndpunkt. Framför allt ogillar jag drev.
Som anställd är man under arbetstid alltid en representant för företaget. Alltid!!
Och då kan man ju fråga sig hur lämpligt det är att närma sig och använda de personuppgifter man får av de kunder man möter i jobbet, med sexuella önskemål .. även om det sker på fritiden.
Den som inte förstår det bör nog skaffa sig ett arbete utan kundkontakt och jag har all förståelse för företaget som inte vill fortsätta samarbetet med någon som redan i början av sin anställning visat så dåligt omdöme.
Så jag kommer nog aldrig att bli en riktig feminist jag heller är jag rädd och hade någon av försäljarna på min ort skickat ett liknande sms till mig .. eller troligare till min dotter .. så hade jag blivit skitförbannad, avslutat alla kontakter med företaget om de inte vidtagit åtgärder och sett till att det hela blivit allmänt känt.
Något offer skulle jag inte se mig som, inte heller som en rabiat feminist men jag tycker inte att man ska ömka och dalta med ”en kille med normal fantasi (men grovt självöverskattad förmåga)”. Jag förväntar mig att en försäljare är en fullvuxen människa som har normal social kompetens.
”men jag tycker inte att man ska ömka och dalta med “en kille med normal fantasi (men grovt självöverskattad förmåga)”. Jag förväntar mig att en försäljare är en fullvuxen människa som har normal social kompetens.”
Word!
Vem har pratat om att ömka eller dalta? Däremot tycker jag det hör till saken att man undersöker den andra sidan av händelsen. Och det kanske Kjell gjort – och det är bra. Jag kan tänka mig värre saker som gjorts när någon representerat ett företag utan att ha fått sparken. Men jag tycker inte du har fel. Jag hade också förmodligen sparkat om jag varit Kjell.
Det jag vänder mig emot är framställningen av fröken Forss som oskyldigt offer för en grov kränkning – och hur folk i omgivning hänger på drevet.
Hm, jag hade faktiskt för mig att det stod så i facebook tråden, men jag ser nu att jag själv översatt ”offermentaliteten” på det, och därför tyckte jag det var passande att lägga samma ord på killen.
Ok, jag kan väl hålla med dig om att drev är olämpligt. Så om jag ser händelseutvecklingen.
1) Cecilia publicerar detta
2) Kjell & co får reda på detta och sparkar den anställde
3) AB publicerar storyn
Jag vet inte om Kjell & co fick reda på detta genom AB eller någon annans skriveri. Själv tycker jag inte att storyn har i AB att göra, och där hade de väl åtminstone kunnat haft vett nog att redigera bort telefonumret. De brukar ju inte ha något problem med pixling annars… Men när det är utrett så känns det lite väl Flashbacks varning på det hela att fortsätta gotta sig i storyn. Och eftersom de inte fått mer från Cecilia mer än att hon säger att det var proffsigt agerat av Kjell & co så uppfattar jag då att hon tycker att saken är slutagerad. Jag har inte läst vad som har skrivits mer om personen på bloggar eller dylikt. Däremot kan jag inte förstå varför det är felaktigt att utpeka en person som oskyldigt offer för en kränkning i det här fallet. Du anser att det är felaktigt att hon då publicerat sms. Men däremot så tycker jag väl att saken borde vara över – och man behöver inte döma ut någon av personerna sedan. Och det borde inte finnas behov av drev mot någondera av parterna. Jag har däremot inte sett ett sådant drev, så jag är väl lite frågande till om jag är en del av detta drev med.
Det drev jag såg var på Twitter där detta spreds som en löpeld i lördags eller i söndags. Kjell & Co fick tydligen reda på detta via ”sociala medier”. Men de som drev det hårdast var så vitt jag kunde se ett gäng media-feminister med Cissi Wallin i spetsen – som kallade detta för #sexism. Offer? Sexism? För mig är det dubbelmoral, åtminstone.
Man utnyttjar framförallt att det är ett stort badwill för Kjell & Co, som nog mer eller mindre tvingades till att sparka killen (däri ligger drevet). När nu killen är sparkad har inblandade fått ”upprättelse” – som du skriver är saken utagerad. Nej, jag ser inte dig som del av drevet, då hade jag inte gjort inlägg här.
Fy fan! En moralisk människa ”försvarar sig” inte med mer ”våld” än nöden kräver, vilket i detta fall är svaret ”Nej tack” eller möjligen ”Nej tack. Hör du av dig igen berättar jag för din chef om ditt sms.”
Låter ungefär som polisen sa till tjejen med karate som försvarade sig mot våldtäktsmännen. Och så kan man ju se det om man vill. Jag inser nu att jag inte är en moralisk människa. Och jag skulle råda dig att inte hoppas så mycket på att det skulle fungera heller om du skulle vilja göra om bedriften.
En människa som har förmåga att tänka lite längre skulle nog räkna ut att man kan riskera träffa på en ”omoralisk” människa vid ett sådant sms.
Och nej, tack. Please :O)
Den normala reaktionen är väl att undra varför en anställd på ett hemelektronikföretag, där du nyss handlat, har ditt privatnummer i sin egen telefon för att kontakta dig privat?
Bara det är orsak nog för att avsluta anställningen. Tänk om han arbetat inom vården och mött Cecila Forss där och varit lika omdömeslös?
Vad tänker en ”moralisk” människa då? Att det är helt OK?
Om den anställde sedan frågar om hon minns honom och vill ligga? .. ska man tycka att det är helt normalt och nöja sig med att säga ett vänligt, nej tack och tycka att det är väl inte så farligt att denne anställde raggar bland arbetsgivarens kunder på sin fritid, genom att använda personuppgifter som lämnats på arbetsplatsen?
Det finns olika sorters moral, eller hur? Här har Cecilia Forss reagerat på hans arbetsmoral .. ”fy fan vad oproffsigt”. Den sexuella trakasseridebatten är skapad av media, människor på nätet och i kommentarsfälten.
Med tanke på vad Cissi själv gjort så kanske hon inte är rätt person att beskylla andra för sextrakasserier.
Var hittar du något som säger att hon beskyllt någon för sextrakasserier?
Det är inte VAD sms:et innehöll hon vände sig mot utan ATT det överhuvudtaget skickades av en anställd i en affär där hon handlat.
Sedan är faktiskt inte två fel = ett rätt.
Är detta ur ballar av stålar? Nej, jag håller helt med om att det inte är ok. Det var många av idéerna där som jag inte gillade. MEN som anybody kommenterade – det som hon reagerade emot var det oproffsiga beteendet att han som representant för företaget agerade kontaktade henne. Det är väl sedan andra (t ex jag) som reagerar på inviten.
Nu tycker jag att personen som skickade sms:et gjorde fel (oavsett kön) och arbetsgivaren gjorde i alla fall inte fel. Rätt hade väl varit en rejäl utskällning och skriftlig varning. och tvinga honom ringa och be om ursäkt.
Men ser man på filmen så är det hon ägnade sig åt i mina ögon betydligt värre trakasserier. Männen ”överfalls” på öppen plats men kan, på grund av könsrollerna, bara försöka krångla sig ur hennes uppvaktning. En manlig skådis som gjort motsvarande med kvinnliga resenärer hade säkerligen blivit polisanmäld och troligen fått ett knä i skrevet. Man ser hur de flesta männen är obekväma i situationen och försöker hitta ett sätt att komma ur situationen utan att behöva använda ens ringa våld. Snacka om att utnyttja könsrollerna.
Så två fel gör ett rätt?