Etiketter

,

Så nu lämnar jag tvätthögen med glädje och sätter mig framför datorn istället. 

När jag höll på vika ihop alla dessa handdukar satt jag och reflekterade vad det är jag ogillar mest i diskussioner. Så insåg jag att det är den här generaliseringen och stereotyp sättet. Folk placeras i fack. Istället för att skriva att jag tycker på något sätt skrivs ofta ”man tycker”.

Vad innebär det då för mig? Jo, jag är tjej/kvinna och som sådan gillar jag att ha ordning runtomkring mig. Min pojkvän är oordningsam och jag tvingas plocka undan efter honom. Stämmer då detta. Japp! I alla fall har jag min ordning. Den kallas kaos enligt andra. Min pojkvän är heller inte så ordningssam – men hans ”smärttröskel” är lägre än min, och det är ofta han som börjar plocka när han tycker det ser illa ut. 

Matlagning då? Ja, det är oftast jag som gör. Är det för att jag är kvinna? Svårt att avgöra. Tror att det är för att jag är petigare i maten och för att inte råka få kryddor som jag inte gillar (typ peppar…) så är det bättre att jag gör maten själv.

Eftersom jag är svenska är jag blond. Min äldre syster var ett år i USA och mötte dessa fördomar. Hon och par andra svenskor försökte bemöta detta och tala om att så inte var fallet. Lyckades inte så bra för dem. De var alla blonda. Själv är jag det inte.

I Grekland hade folk väldigt svårt att fatta att vi verkligen var svenskar. Jag hade brunt hår, och min pojkvän hade visserligen blont hår (solblekt) men han hade bruna ögon. Då kan man inte vara svensk. Eller hur. Folk placerar mig gärna som tysk. Har hänt att de ifrågasatt varför jag vill ha rundvisning på engelska istället för tyska. Kan bero på att jag läste franska på den tiden det begav sig. Det kan jag heller inte idag. Min tyska suger alltså.

Eftersom jag är tjej så kan jag inte hålla på med motorer och sådant. Tyvärr är det svårt att argumenterar mot det. Jag hatar motorer och elektronik. Är det för att jag är tjej? NEJ! Det är för att jag inte har tålamod med det. Det har aldrig varit av intressen.

Alla tjejer leker med dockor. Visst, jag hade en Sindy (budget varianten av Barbie) och jag tyckte mycket om läckra kläder. Men bästa barndomsminnen är när jag lekte med lego hos min kusin. Han hade massa lego och bra fantasi att bygga. Min syster har två döttrar, 1.5 och snart 4. Den äldre har aldrig varit intresserad av dockor, den yngre älskar dockor.  Min son tycker det kan vara roligt att leka med en docka ibland (framförallt när man fick en lillebror) även om han föredrar bilar. 

Alltså se individen och döm inte dem efter någon stereotypisk schablonbild. Men undvik också att placera dig själv i ett fack genom att använda man istället för JAG när du uttrycker en åsikt. 

Det får väl bli mitt nyårslöfte att bättra på det hos mig själv…

Annonser