Etiketter

, ,

Det är en het debatt som rasar efter att Daddy har blivit anklagad för att utbyttjad sin dotter sexuellt. Å ena sidan har man Ingrid Carlqvist som håller med Daddy. Å andra sidan har man då Maja Lundgren. En person jag knappt hört talas om innan jag upptäckte att hon huserade en debatt.

Jag känner mig 100% på Daddys sida. Hade han börjat blogga efter anklagandet om sexuellt utnyttjande så hade jag kanske varit mer tveksam, men nu har jag fått en uppfattning om honom utan att ha träffat honom eller pratat med honom redan innan. Lustigt nog har Maja sjäv dragit helt andra slutsatser av vad han har skrivit.

Första gången jag läste Daddys blogg kände jag ett spontant NEJ, fy fan. En viss övertygelse om att han var pedofil. Sättet att skriva om dottern, exhibitionismen du talar om. Sedan tänkte jag mig tanken att han var oskyldig, bland annat var det att anklagelsen dök upp såpass sent som fick mig tveksam. Samtidigt har jag sällan kunnat läsa den bloggen utan att få starka känslor av obehag. Jag har förlitat mig på att samhället står pall för påtryckningar.
Sedan har det framkommit mer och mer, och jag ska säga att videon du nämner är sådan att jag hoppas att Daddy absolut inte får vårdnaden om dottern ens enstaka helger.

Man får förlita sig på samhällets klokskap. Av det jag har sett av olika medborgargarden på nätet lutar jag åt att rättsstaten måste stärka sig mot egenintressen och lobbyism.

Jag har tittat på vad han har skrivit och vad jag ser är en man som älskar sitt barn. En av frågorna som kommer fram är ”Är det rätt att hänga ut barnet på Internet?”. Han kontrar med ”Är det rätt att utsätta barnet för ett förhör och ingående frågor om pappas snopp?”.

Kommentar från Majas blogg:

Det måste finnas ett annat sätt att försvara sig på än att förstöra framtiden för sin dotter. Oavsett om Daddy eller mamma vinner detta mål. Tänk tanken om Daddy skulle bli dömd, vad skulle då ske med dottern i framtiden? Det som skrivs på nätet finns alltid där. Hela hennes barndom och utredningar, bilder och namn, allt finns där. Bara att googla.

Ok, tittar man på den här så beskrivs ett långt scenarium och det värsta i det hela är att man kan googla på hennne. Eeeh?. När hon blir äldre kan hon bli mobbad. Visst. Hon kan bli mobbad för att hon har glasögon, hon har ett konstigt namn, för att hon går i fel kläder, hon är inte så bra i skolan, hon är jättebra i skolan, you name it. Men vad är det man kan finna på nätet?

Det jag kan hitta är att hon har en förälder som älskar henne över allt annat. Detta kan ge en trygghet och säkerhet som hon behöver när hon kommer upp i den åldern. Har man den säkerheten att man alltid är accepterad för den man är så kan man stå upp för sig själv på ett bättre sätt. Med god vilja (mycket god!) kan man kanske uttyda mammas kamp till att hon också älskar barnet över allt annat och av den anledningen inte vill ”dela med sig”.

Däremot kan jag inte se någon fördel att tvinga barnet med ledande frågor att prata och fundera om pappas snopp och rita av den. Säg att detta inte skedde offentligt via Daddys blogg. Man vet aldrig  vad en 4-åring kommer att fundera på efter förhöret. Jag kan just tänka mig diskussionerna när hon ”processar” detta på dagis och börjar prata en massa snoppar och vilja rita av dem. Och plötsligt så kommer dagis inse att det ligger en massa i anklagelsen, tjejen är ju fixerad vid snoppar! Hon måste ha blivit utnyttjad! Och så är Daddy plötsligt dömd.

Så småningom ska hon upptäcka att tack vare henne kommer pappa ha hamnat i fängelse. Och det kommer ju göra en tonåring harmonisk. Not. Kanske blir hon inte mobbad. Hur ska hon agera då? Kommer hon hata sig själv? Risken finns. Då finns det olika scenarium – hon kan bli en utagerande tjej som är  med i de nya tjejgängen som slår ner folk. Så hamnar hon på ett av de hem Daddy skrivit om tidigare.  Eller också börjar hon skära i sig själv. Mycket vanligt bland sköra tonåriga kvinnor. Naturligtvis kan allt gå bra med. Men prognoserna är väl inte så goda.

Så det värsta som har inträffat i detta är naturligtvis att hennes personuppgifter har kommit ut. Självklart. För mig är den delen att hennes far kan åka i fängelset nog en större traumatisk upplevelse än att någon ska se bilder på henne då hon var 4, och läsa ett förhör som faktiskt pekar på att det inte skett något otillbehörligt mellan pappa och barn. De har duschat tillsammans?! Nej men herregud! Vi babysimmar med våra barn och då måste man dusha innan man badar. Innebär detta att män inte får vara med och simma med sina barn? Kanske lika bra att helt skita i det här med pappaledigheterna, för det finns ju risk att barnen kan få se sina pappor nakna. Eller också kanske papporna tänder på barnen under blöjbyte eller så…. Eller finns det en åldersgräns för när pappor börjar tända på sina barn? Det skulle bli mycket intressant att veta vem som skulle sätta den gränsen.

Sen var det det är med Maja Lundgren. Inte någon bloggare jag kommer att följa. Däremot så hade Monica i sin nya blogg publicerat en artikel om henne. Jag vill betona att jag inte har läst böckerna hon har skrivit, men det känns som Maja har tagit på sig en offer stämpel och det är männen i hennes liv som är skyldiga till allt.

Där blev hon passionerat förälskad i den såväl gifte som religiöse kulturchefen med vilken hon inledde ett smärtsamt förhållande.

/../

Men det finns också risk att man tappar huvudet.
Det var precis vad hon gjorde. En kväll hamnade Maja under täcket med ytterligare en känd svensk författare tillika kollega från Aftonbladet. När de vaknade på morgonkvisten fick han emellertid väldigt bråttom iväg. En tid senare bjöd försökte han avkräva henne ett tysthetslöfte. Varken hans ex eller hans nya älskarinna skulle få veta något. Maja kände sig kränkt och förödmjukad och nu får han igen.

Dessa och fler upplevelse blev då en bok som heter Myggor och Tigrar. Det känns inte i artikeln som hon själv tar ansvar för sina egna handlingar. Hoppar man i säng med med någon bara så här ändå tycker jag man kan acceptera att det precis som för henne inte var helt genomtänkt från hans sida. Hade mannen sedan visat fortsatt intresse hade det nog varit tal om sexuella trakasserier…

Om min sambo skulle vara otrogen så skulle jag inte skylla på den andra kvinnan, jag skulle anse att det är han som är skyldig mig att vara trogen. Däremot kan jag inte riktigt förstå ”den andra” kvinnans klagan.

Precis som jag inte skulle inleda förhållande med någon när jag är i ett förhållande så skulle jag heller inte inleda förhållande med någon som är i ett förhållande. Och om jag nu mot all förmodan skulle jag nog ta på mig skulden att det gått åt skogen – man vet vad man ger sig in i.

Kan inte säga att jag fick någon större respekt för hennes velande i hennes blogg. Sorry Maja. Jag ser inte att du tillfogar något i debatten så din blogg kommer inte vara någon jag ens läser för att irritera mig på. Den är bara tom på eget material. Debatten sker på kommentarerna, och att läsa igenom vissa hatiska, osakliga kommentarerna klarar jag inte av. Jag gillar debatten om man har argument som man kan diskutera – men nivån är så låg att man bara blir trött på många av dem (obs, jag menar då inte den som skrev den tidigare kommentaren, det är i alla fall något man kan besvara och jag kan förstå tankarna, även om jag inte håller med). Ett av lågvattenmärkena är då kommentaren:

Pappor älskar säkert sina barn lika mycket som mammor, men då kan dem väl visa det istället för att vara så ”macho” och uppfostrande, mina erfareheter är att pappor gärna vill vara den uppfostrande och tar på sig den rollen. Vad de flesta pappor inte fattar är att man kan göra både och, mammor gör det!

Jamen har ni inte noterat att Daddy har ännu ett barn vars mor har skrivit att han är en fantastisk pappa Men det spelar inte någon roll i sammanhanget. Så vad ska en man göra?! Visst det var helt klart ett korkat val att välja nummer två när det gäller mamma till sitt barn, men ska verkligen barnet bestraffas för det?

Annonser