Läser lite mer i kommentarerna hos Daddy. Han har skrivit ett mail till Katerina Janouch och där tagit upp vad han är anklagad för:

Då var hon över tre år gammal. Då vi duschade tillsammans blev hon nyfiken på vad det var jag hade mellan benen. Detta hade hon aldrig förr sett. Jag förklarade och lät henne känna på den EN gång. För detta har dom nu hindrat min dotter och mig att ses sedan den 22 mars. Jag är fråntagen allt umgänge av tingsrätten och skäligen misstänkt för sexbrott som kan ge fängelse.

Ok, så det är inte ok att hon rör hans könsorgan. Naturligtvis kan jag förstå de som inte har barn kan reagera på sådant. Men frågan är hur tänker man att föräldrarna ska reagera på frågan, Egentligen? Ska vi redan där grundlägga en massa tabu och att nakenhet = sex? Är det inte lite väl tidigt? Men vad är det som är sexuellt. En kille på närmare tre-år som placerar handen runt mammas bröst när han är trött. Ska det anses som fel och kunna leda till en anmälan? Då ligger jag illa till….

Jag förstår verkligen inte hur det här kan gå ihop. Jag tycker så synd, så synd om Daddy och hans dotter.

Det är svårt att ha tankar runt det här med vårdnadstvister. Hur kan det bli så fel? Jag tänker på mina barn och vet att jag skulle slåss till sista blodsdroppen för deras bästa. Nu är vi då i ett lyckligt förhållande deras pappa och jag, men skulle det spricka så skulle de fortfarande ha behov av sin pappa. Dessutom skulle jag nog ha behov att ha ett delat ansvar fortfarande. Majoriteten av mammorna håller nog med mig om det. Men så kommer de som då inte följer normen. De som kämpar mot sina ”kasserade relationsrester” och inte stoppar vid några tjuvknep för att bli av med dem. Hur kommer det sig att man inte ser att dessa inte är normala? Det finns så många fall som jag hört om där mödrar skadat sina barn och till och med dödat dem.

http://www.expressen.se/nyheter/1.956596/mamma-dodade-sina-fem-barn – Tyskland dec 2007
http://www.metro.se/se/article/2007/03/05/13/2333-45/ – Malmö, mamma försökte döda barn och ta självmord
Från Aftonbladet hittar jag en artikel:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4596194.ab

Mellan åren 1965-2007 dödades 280 barn av sina egna föräldrar.
— Det är något fler pappor som dödar men skillnaden är ytterst liten, säger Hans Temrin.

Det finns män som dödar och slår barnen. Men det finns kvinnor som gör det med. Så varför ska mannen per automatik granskas och kvinnan kan ljuga hej vilt utan att någon reagerar? Är det rättssäkert? Är det att tänka på barnen? Sen kommer man då och skakar på huvudet och ryser när det händer något där mamman och eventuell ny sambo dödar barnet. Och tänker att det var en frånvarande pappa som inte brydde sig. Som vanligt.

Det jag vill säga är mest: Kvinnor kan de med. Bara för att du blir mamma blir du inte per automatik en bra mamma. Det är också så att det är en massa hormoner involverade när man blir mamma. Jag kan visserligen bara prata för mig själv, men nog märker jag förändringar. Inte bara vad gäller prioriteringar. Även känslomässigt. Se filmer med barn som far illa fungerar inte i dag. Förut så tyckte jag bara att det var obehagligt.