Påstående 1:
-Klart det ska vara förbud på barn/barnvagnar på caféer! Skrikiga, skitiga barn som spinger omkring och som luktar illa och är bara i vägen. Nej, de har ändå inget utbyte av att vara på fika flera timmar, så det är lika bra  att de är hemma. Så förbjud dem på vissa platser. Man måste tänka på barnfria människor med!

Håller med om att det ibland finns barn som missköter sig. Men kanske handlar det mer om omdöme från förälders sida? Ett barn som ligger och sover när det finns plats på fiket. Spelar det verkligen så stor roll? Kanske är det barnets sovtid? Skriker verkligen alla barn man ser hela tiden? Känns inte som om de människorna med de åsikterna lever i samma värld som mig i så fall. Visst, mina barn skriker ibland. Jag har två. 5 år, och 1.5 år. Väldigt sällan någon av dem skriker när de är ute. Det blir när det är missad sovtid för den lilla. Kanske inte det tillfälle jag skulle välja att gå på ett café själv. Det är lika jobbigt att ha hand om barnen som är stökiga som det är för de runtomkring. Det är knappt att jag då vill vara hos bekanta ens. Den äldre har haft ett raseriutbrott på affären. Han var enormt trött efter en lång dagisdag och hittade då något som triggade hans ilska och började gråta obehärskat. Nummer två har väl haft lite fler raseriutbrott, så jag brukar helst välja tillfälle när jag handlar med honom för att inte råka ut för fel tider. Då är han istället en enormt glad kille som gärna vinkar och pratar med alla han ser.

Springer omkring en massa? Själv försöker jag i mesta möjliga mån låta barnen sitta kvar vid bordet tills alla har ätit upp. Naturligtvis innebär detta också att det inte blir så mycket sitta kvar och njuta av dagen efter man ätit upp maten. Men visst, tar det långt tid innan maten kommer på bordet så kan det nog vara så att det är lite springande. Det är väl därför jag personligen håller mig till IKEA och MAX som matställen. Där finns det plats att leka fram till maten serveras. Men samtidigt så vill jag ha koll på barnen, så är jag ensam med dem, då står de med mig i kön och väntar på maten. Då är deras radie max 3 m från mig.

Barn har ändå inget utbyte av att fika. Eftersom jag hör till de elaka människor som inte tycker barn ska äta så mycket godsaker i tid och otid så kan det lätt för mina barn bli rätt trist på ett café. Men jag tog för något år sedan med det äldsta barnet på café där han fick choklad med vispgrädde och en fralla. Han satt som ett ljus och skötte sig exemplariskt.

Barn luktar illa. Japp. Barn i blöjor har en tendens att bajsa i blöjorna ibland. Det brukar man ganska snart själv upptäcka, och då byta på dem. När de är över 3-år så brukar det bli färre och färre i blöjor. Frågan är om dessa barnfria verkligen har den uppfattningen att barn konstant bajsar? Jag känner inte igen mig i det heller.

Barnvagnen tar plats. Håller med, själv har jag undvikit barnvagn i mesta möjliga mån. Det var sele, sedan har de fått gå själv mycket, åkt på cykeln, och ibland fått suttit på mina axlar.

Så om man nu vill ha förbud. Hur ska det vara utformat? Ska det finnas en åldersgräns? När är det godkänt att ha med sig barnen? När tror vi att de är tillräckligt socialt anpassade att de kan visas fram för dessa som medvetet valt att inte skaffa barn och därmed borde ha frikort från att utsättas för sådana? Är det inte bättre att acceptera att barnen har rätt att vara med.

Däremot måste föräldrar till barn acceptera att när barnen missköter sig, när barnen springer omkring och stör, då ska ägarna eller personalen kunna gå till dem och be dem få barnen lugna, eller lämna lokalen. För lika lite som barnfria har frikort till att slippa barn, så har barnföräldrar frikort till att skippa uppfostran. Tycker man att lille Pelle i alla sammanhang ska ha rätt att springa omkring och dra ner alla saker, då är kanske det ok, hemma. Däremot ska han inte göra det på andra ställen, varken på caféet eller så småningom på skolan.
Påstående 2:
-Alla mörkhyade utlänningar har rutten kvinnosyn och planerar att våldta alla svenska kvinnor som finns. Det är lika bra vi buntar ihop dem och skickar hem dem.

Grattis! Har du denna åsikt så tillhör du nog en av de som skulle rösta på sverigedemokraterna. Det är nog skönt att ha en sådan svart-vit bild av verkligheten. En man har misskött sig, två män har misskött sig och plötsligt är det statiskt bevisat att det är alla. På något sätt saknar man uppgifter om de som sköter sig. De som bidrar till samhället på olika sätt. De som jag träffat. Men har man helt fel? Nej. Problemet ligger här i vårt politiska system som på något sätt inte kan ta itu med brottslingar på ett bra sätt. Det ger fel signaler till folket, och i slutändan så dyker ett parti upp som vinner en massa röster på populistiska åsikter om invandrare.

Påstående 3:
-Män kan inte ta hand om barn. Blir det en vårdnatsvitst så visst är det på grund av att mannen har pucklat på sin fru, och dessutom sexuellt antastat sitt barn. Nej, det bästa vore väl att kvinnor själv hade vårdnaden om barnen, så fick de själv bestämma i vilken mån mannen ska vara involverad. Det ligger ändå i generna att det är kvinnan som kan ta hand om barnen. Män kan inte sköta om någon ordentligt.

Det här är feministernas stora fråga. Min fundering är hur mycket av deras tankar är medvetna förvrängningar. Från olika håll har jag hört hur kvinnor har flytt till kvinnojourer och sedan i rättegångar så kommer alla med samma historier om hur mannen har misshandlat dem och barnen.

Själv har jag aldrig träffat en våldsam man. Jag frågade mina systrar en gång om de hade blivit misshandlade någonsin. Min äldre syster erkände att hon slagit till en pojkvän en gång. Jag har aldrig någonsin tvivlat på at min far älskar mig och skulle göra allt för mig och mina systrar. Jag har sett män som har blivit pappa. Jag har sett hur de ser ut när de tittar på sina telningar. Jag har sett kärleken, förundran, stoltheten. Det som man kan se på gravida kvinnor när de strålar. En del killar ser helt enkelt knockade ut, lite vimmelkantiga. Hur man fortfarande kan påstå att män inte kan få samma band som kvinnor, det förstår jag inte. Visst finns det män som inte passar att vara pappor. Det tror jag ingen kan komma ifrån. Men passar alla kvinnor till mammor? Hur kommer det sig att kvinnor ligger i majoritet vid misshandel mot barn? Och hur kommer det sig att anklagelser oftast inte undersöks, förrän det har gått alltför långt?

Annonser