Jag satt och läste på lite om en skola som jag känner till lite. Det har varit lite turbulens runt denna då den hotas med nedläggning, vilket inte är så populärt bland de boende. Jag försökte bilda mig en uppfattning om rektorn på skolan. Lite googlande hittar fram en misshandel historia från januari.

Jag hittar två versioner. En från föräldrarna till barnet som misshandlats, och en där rektorn uttalar sig lite mer.

– De andra pojkarna ska ha börjat knuffats med honom och sedan sprayat honom i ögonen med någon form av spray, säger  en vän till familjen.

Okänd vätska i ögonen är nog bland det jag skulle vara mest rädd för. Skadar jag ögonen så riskerar jag blindhet. Något som alltid varit en skräck. Ögonen känns på något sätt bland det ömtåligaste man har för mig. De kan inte vara alltför svåra att skada liksom. Och effekten blir permanent.

– Eleverna tänkte inte på konsekvenserna av sitt handlande. Det gick överstyr helt enkelt, men det ska inte vara någon mobbning inblandad, säger rektorn. (20 januari)
– Vi agerar inte domstol i sådana här fall. Vi kommer inte att straffa några elever för den här händelsen. Polisen har sin utredning och vi försöker se till att skolan fungerar för alla. Jag förutsätter att det här är lämnat nu och att eleverna kan gå vidare efter det som har hänt.

2 februari

För drygt två veckor sen gjorde mamman till en 16-årig pojke en polisanmälan om misshandel av hennes son på väg hem från skolan. Sedan dess har sonen och hans bror varit hemma på grund av rädsla.

Intressant. Rektorn förutsatte att detta var överspelat och att det är bara att gå vidare. Har hon på något sätt varit i kontakt med den utsatte killen? Är det hon som sätter regeln när något är överspelat? Vad är kriteriet?  Tig och lid eller?

– De ville först inte att vi gjorde en polisanmälan, de ville att vi skulle lösa det tillsammans med skolan. Men det är misshandel och då ska det polisanmälas också. [föräldrarna]

– Vi skulle bli kallade till ett möte med de andra föräldrarna och barnen. Skolan säger att de har försökt att ringa oss men ingen har varit i kontakt med oss, säger mamman.

– Det har blivit missförstånd mellan oss och familjen så de kom inte till mötet som vi hade. Men jag har haft flera samtal med mamman och jag anser att vi förstår varandra, säger rektorn på skolan.

Inte nog med att hon förutsatte att det skulle vara överspelat direkt efter händelsen. Nu anser rektorn att hon och mamman förstår varandra. Visserligen tror jag nog att mamman förstår rektorn. Det visar väl om inte annat detta citat: – Det känns som om skolan inte bryr sig och låter allt passera obemärkt

Uppdatering 18:30:

Jag var lite nyfiken på vad som hänt efter polisanmälan. Tycktes liksom inte komma något vidare på historien. Det som jag tyckte var lite intressant var att när man läste kommetarerna i den första artikeln så framkom det att det var mamman som höll det misshandlade barnet hemma – det tycktes där inte handla så mycket om rädsla från barnets sida. Så jag ringde hemåt. Bakgrunden var då att offret hade retat en annan kille, som var aningen lättantändlig. När han blivit provocerad hade någon annan räckt ”vätskan” till honom. En sprayflaska med vatten. Denna hade då sprutats på offret. Enligt min källa så ansågs rektorn ha överreagerat då hon genast hade kallat in föräldrar och barn som hade varit involverad i händelsen. För min del ses väl att man direkt agerar som positivt. Så i det här fallet tycker jag väl att rektorn faktiskt agerade korrekt. Och jag kan faktiskt även förstå hur hon resonerat. Alltså talar väl detta för rektorn i mina ögon.

Annonser