Ibland så konfronteras man med sin egen dubbelmoral. Jag kan mycket väl tänka mig att Littorin har köpt sex av ”Anna”. Men däremot så är jag inte helt övertygad om att man skulle kunna bevisa detta in en rättegång. De bevis som man har presenterat hittintills som jag har sett är på sin höjd indicier. Men pressen är trots allt inte domstolar. De behöver inte vänta på en fällande dom.

Anledningen till att jag skriver detta är att jag försökte debattera lite på Medborgar X inlägg.

HumanLabRat skrev där en kommentar riktat till bland annat mig.

Stämplade är det många som är i samhället utan att någon verkar bry sig. Vad tänker t.ex. du när du ser en uteliggare på stan? Är det inte så att du direkt tar avstånd och tänker att han/hon får skylla sig själv att den blivit uteliggare? Om du däremot skulle få höra att en präst våldtagit barn, hur reagerar du då? Försvarar du prästen på samma sätt som Littorin blir försvarad? Människor i höga positioner skyddas och det är så synd om dem för allt elände de ställt till med är alltid elaka förtal! Uteliggaren däremot är en gnällspik som anses ha orsakat sitt lidande själv! Det är inte någon som kopplar ihop dessa två fenomen. Tänk om uteliggaren är en produkt av maktmänniskor!

Hela historien med Catrine DaCosta fallet lärde mig ganska mycket. Väldigt lång tid trodde jag verkligen att de var skyldiga. Att de hade blivit frikända på något lulligt sätt. Att någon skrev en bok om saken kändes väl till en början bara onödigt. Klart de var skyldiga. Men sen började jag läsa lite. Jag började inse hur jag manipulerats av pressen. Vad de skrev om rättegången, och framförallt, vad de inte skrev. Jag vill gärna tro att jag dragit lärdomar av det hela.

Nästa chock för mig var Beltràn. En person som jag tycker verkar rätt mysko på många sätt. Som jag tyckte kunde förtjäna rättegången. Men när han fälldes så nyktrade jag till. Vad var det för bevis man egentligen hade? Är det verkligen ett tryggt samhälle där någon kan fällas på de fladdriga bevisen? Men läser man många tankar så ser man antingen flickan som en brottsling, eller Beltràn. Svart eller vitt. För mig känns det som det fanns en massa gråzoner där emellan. Det fanns så mycket saker som kunde ha hänt som kunnat förskräcka henne, men däremot inte kunnat placera honom i fängelset. Hade hon eller hennes arbetsgivare vid det tillfället anmält honom så hade jag heller inte reagerat, men nu var det så långt efteråt, och det är ganska så tydligt att hon coachat på hur hon skulle berätta. För mig känns inte det ok.

Nu handlar det då om Littorin. Han har då kanske köpt sex 2006. Ett brott som preskriberats 2008. Detta presenterar man i Aftonbladet på löpet nu. De har själva kontrollerat bevisen och konstaterat att de är graverande. Men bevisen kommer inte kontrolleras i rätten. Poliser kommer inte undersöka dem. Lite för sent för det. Enligt ”Anna” så steg hon fram för att visa hur vanligt det är att män i maktställning utnyttjar kvinnor. Hon hade gjort det apropå polischefens härva. Sägs det. Fast det står i bland 2 veckor, och det finns även uppgifter om 2 år. Att Aftonbladet fått reda på detta redan 2008. Var det i så fall före eller efter preskribitionstiden? Littorin ljuger, trumpetar de ut, men är det så att Lena Mellin också ljuger i så fall? Och hur rättfärdigar hon det. Han vill skydda sitt eget skinn (vilket jag kan förstå) hon vill sälja mer och fälla en regering. Men jag har inte fått bekräftat detta, kan naturligtvis vara något man sprider ut från det blåa hållet för att skapa tvivel. Trust no one.

”Anna” vill inte anmäla Littorin. Den cyniska delen av mig misstänker att hon heller inte vill skatta för de här 2000 kronorna hon fick från honom heller. För henne räcker det att hon och han vet sanningen (och resten av svenska folket då när Aftonbladet presenterat det).

Matkmänniskor måste granskas! Ja! Men ska inte de heller få någon fair trial? Det finns många rötägg inom politiken. Ja! Men innebär det att alla är det? Män har flytt från barnomsorgen, de vågar inte jobba med barn för att inte stigmatiseras som pedofiler. Trots detta så läser man fortfarande om nya pedofiler som dyker upp. Så innebär det att alla män som är kvar faktiskt är pedofiler? Naturligtvis inte! Alla politiker är heller inte fifflare, som skiter i människor. Men tyvärr är det så att många som faktiskt bevisats har uppfört sig klandervärt och emot sina egna principer sitter kvar eller fortsätter stiga i graderna utan att någonting händer. Det är sådant som skapar politikerförakt. Men i de fallen har man ofta bevis. Till exempel kvitton på betalningar, betalningsanmärkningar, bevis på att man inte har betalat TV-licens, you name it. Men i det här fallet så har man inte presenterat hållbara bevis och det måste man kunna kräva som politiker också.

Handlar det om avundsjuka? Att vi gärna vill se människor med mer pengar än oss vanliga knegare få stryk? Oavsett om de är världsartiser, läkare, politiker, kungligheter eller deras pojkvänner så är de per automatik skyldiga till allt de misstänks för. Alla vet att pengar korrumperar, så naturligtvis är det så att människor som har lyckats måste vara skurkar? En stackars knegare som råkar illa ut i statens grepp kan vi alla känna sympatisera för, men en person som har lyckats som schavotteras i pressen och blir till spott och spe för alla och envar, dem kan man inte ha förståelse för.

Så nej HumanLabRat, jag ser inte ner och fördömer uteliggare. Jag tycker synd om dem. Jag är ganska övertygad om att de flesta inte har valt det livet själv. Men innebär det att jag ska se alla politiker som skyldiga innan deras oskuld bevisats för att det finns hemlösa? Blir de hemlösas situation bättre om jag fördömer Littorin som person, snarare än att ifrågasätta politiska beslut?

Kanske är det sant, kanske är det inte. Men nu vet vem som helst hur man kan fälla en människa totalt. Ta reda på telefonnummer (kan väl inte vara så svårt?) skapa en mailadress och maile från den från ett ställe där denna personen skulle kunna ha tillgång till, och sedan kan man vänta någon tid. Så släpper man bomben till en tidning. Om man vill göra det mot en Socialdemokrat kanske man inte skulle vända sig till Aftonbladet, men då kanske Expressen ställer upp.

För övrigt så blir jag väldigt illa berörd av att läsa en dels åsikter om ”Anna”. Hora, luder. Man kritiserar att personer kallar Littorin torsk eftersom han inte fällts, men eftersom hon har erkänt att hon har sex för pengar så kan man förringa henne enormt mycket. Vilken människosyn har de? Om nu ”Anna” har rätt och hon har sålt sex till Littorin, anser man då att hon är den lägsta av de lägsta? Vad är det i så fall som får dem att tappa respekten, att hon sålt sex eller att hon har berättat om det? Hela den debatten att racka ner på henne gör för mig diskussionen skev. Kanske kan man istället ta hela det här som exempel på att sexköpslagen är absurd. Att det faktiskt finns kvinnor som väljer att ha sex för att tjäna pengar. Som väljer sina kunder och tillfällen själv. Att män som köper sex kanske inte alltid är perverterade människor som vill förnedra kvinnor, utan som helt enkelt vill känna sig åtrådda en gång, även om det bara är ett spel för galleriet.

Däremot tycker jag att det finns många sansade inlägg i ärendet, som jag rekommenderar framförallt Helena von Schantz inlägg. Och även om jag inte har mycket till övers för Reinfeldt så har Anybody ganska klockrent kommit med frågor jag själv ställer mig när det gäller den nya vinklingen på problemet.

Annonser