För ett tag sedan såg jag en film som publicerats på Wikileaks. Det var en film som berörde mig väldigt starkt. En film som visade på hur amerikanska soldater sköt ner civila i Baghdad. Det var då jag hörde talas om Wikileaks första gången. På senare tid har jag hört talas om dem mycket mer. Men nu handlar det om våldtäktsmisstanke mot en av grundarna.

Eftersom jag hörde talas om det först när han misstankarna släpptes så vet jag inte vad main spontana tanke skulle ha varit.

I dag har man möjlighet att ta del av en massa information om alla sådana här smaskiga saker som på något sätt alltid tar fram det bästa i människan. Antingen är han en våldtäktsman eller en manschauvenist med taskig syn på kvinnor eller så är hon en (lesbisk) radikalfeminist som är ute efter att krossa alla män.

Min fundering är verkligen om det här är ett ”allmänintresse”. På vilket sätt påverkas mitt liv att en för mig okänd person är misstänkt för ett brott?

Men visst, jag läser och tar del av vad bloggvärlden tänker och tycker med. Medborgar X och Ann-Helena Rudberg hänger gärna ut ”offret” och visar hurdan hon är. Att det är väldigt troligt att hon skulle gå till attack  för att hämnas något upplevt oförrätt. Ann-Helena har en lista som ska ha tagits från en av kvinnornas blogg. I vilket sammanhang det är skrivet framkommer inte, det kan faktiskt vara något skämt som florerat också. Men visst, det kan användas som bedöming av sanningshalten och påverka hur man ser på hennes historia.

Att läsa Helena Palenas bloggpost och framförallt hennes kommentarer var väl det som gjorde mig mest illa berörd. Apropå kvinnosynen.

Ann Helena: Wow! <anmälaren> arbetade ideellt åt <misstänkte>. Dom måste haft mycket tid tillsammans med andra ord.

Underförstått – alltså har man uppmuntrat honom? Eller vad?

mrhalland: Ryktet säger att hon är lesbisk. Kanske inte så lätt då för en karl – för då kan väl allting missförstås i intimitetens inledande ögonblick. Är man lesbisk och ändå tjusar med en karl och sen vill hoppa av får man kanske skylla sig själv rentav.

 Ursäkta mig? Så om man ändrar sig mitt i så får man skylla sig själv? Gäller det för alla kvinnor eller bara lesbiska månntro?

Efter att ha läst bakgrunden i Daily Mail där man säger sig beskriva kvinnornas historia (men läser man tidningar så ska man ta allt med en stor säck salt som jag ser det) så funderade jag starkt om jag och anmälarna på något sätt har samma definition av våldtäkt.

En kondom som går sönder är INTE våldtäkt. Och det kan hända. Även utan att någon fipplar med den innan. Tro mig, jag *vet*.

Så om det är historien så är det inte på något sätt en våldtäkt. Men om hon skulle ändra sig mitt i så är det det, och inte så att hon ”får skylla sig själv”. Vi har lämnat det stadiet. Vi har större tilltro till både män och kvinnor idag.

Nu när då förundersökningen är återupptagen så gick väl mina tankar i samma bana som Medborgar X. En bra post i ämnet står då juristen Mårten Schultz för. Och tack vare hans instiktsfulla analys så kändes det väl på något sätt mer rättsäkert med att faktiskt gå vidare med undersökningen.

En sista tanke i detta är att ovanligt nog är det Silbersky som är den misstänktes advokat. Har vi andra i Sverige? Vissa spontana tankar som jag inte kan skaka av mig helt då är:

Finns det någon oskyldig person med vettet i behåll som idag anlitar Silbersky? Är det inte att visa att man tror att man ska förlora och bara satsa på mildare straff för att man har en slingrig advokat som är expert på tekniska fintar? Och om man nu är säker på att man ska förlora – det kan man väl se som att man är skyldig, är man oskyldig så borde man väl i alla fall ha någon tilltro att sanningen ska segra, eller?

Uppdaterat 7/9: Kul grej, jag läser i Aftonbladet i dag att den misstänkte har sparkat Silbersky. Han säger att det handlar om Silberskys engagemang. Kanske handlar det om att han fått veta att det är fler än jag som reagerar på det här sättet.

Kloka tankar på ämnet från Anna Troberg.

Uppdaterat 4/9: Rekommenderar detta inlägg på ämnet jag missat. Word!

Annonser