Etiketter

, , ,

Jag älskar att ta med mig mina barn på lekland. Det är ett bra sätt för dem att rasa av sig en del. En nackdel är väl att det är tämligen jobbigt att fara runt där som vuxen.Det är ofta inte ståhöjd så det blir lite mycket krypande eller hukande språngmarcher.

Överallt finns nu dessa lekland. Men säkerheten är kanske inte alltid den bästa. Man har satt upp regler på vad som gäller, och sedan står det att all lekning sker på egen risk. Så då samlas då barn från 1 år och upp till 12 och leker på dessa ställen. Många föräldrar sitter då med lite kaffe och fikabröd och skummar genom tidningar som finns där, eller pratat med andra föräldrar som är på plats. Vilken koll har man då på barnen? Kan man verkligen lägga ansvaret på en ivrig 8 åring att h*n inte springer ner ett mindre barn? De som jobbar på lekland som jag har varit på står mest i kassan. De kan vara ute och plocka undan vid bordet också. Jag har aldrig hört dem säga ifrån till barn som inte sköter sig.

Ett par gånger har jag (eller ja, min son) varit på kalas på lekland. 2 olika då. Tanken hade väl föresvävat mig att satsa på något sådant. Men jag blev då avskräckt. Det var då ca 20 barn som hörde till kalaset. Dessutom var ju fortfarande leklandet öppet för allmänheten så det var fler barn på plats. Alla barnen for åt alla håll och var uppskruvade till tusen. Jag är inte förvånad att det händer olyckor där då. Många föräldrar lämnar då barnen helt, som man kan göra på kalas från barnen är 5 år när barnen är hemma hos någon. Vet inte hur roligt det var för födelsebarnet. Det kändes inte som den personen blev så viktig i sammanhanget.

Jag vill verkligen ha möjligheten till lekland. Jag vill kunna rasta av barnen när de under en längre tid inte kunnat springa av sig. Men på något sätt måste det finnas tydligare regler. Eller finnas en kontroll att reglerna efterföljs. Om det står att man inte får klättra i en rutchkana och barnen ändå gör det, så måste det finnas någon vuxen som säger ifrån. Och visst är det föräldrarnas ansvar, men när inte föräldrarna har uppsikt, då måste det finnas någon som kan uppmärksamma dem. Kanske ska alla som kommer in få någon sorts märkning samma märkning på barnen och på de vuxna så att man vet vilken vuxen som ska uppmärksammas när det är problem.

En sak jag dock noterat när jag varit ute är att oftast är det män som är ute på golvet och leker med barnen på dessa platser. Kvinnorna sitter oftast och fikar eller tittar på. Är hela familjen ute så brukar jag själv överlämna krypandet till sambon och själv försöka hålla mig till att uppmuntra den yngre till hoppborgen eller sådant som inte kräver så mycket från min sida.

Annonser