Förra året så var jag på en julfest med nya jobbet. Jag är en ganska så städad människa, och eftersom festen var på en torsdag så valde jag att vara nykter för att kunna ta mig hem och komma upp dagen efter. Det var en norsk kollega som också var nykter, resten partajade friskt.

Det blev mer dricka än jag kanske räknat med. Mest märktes det på den unga tjejen (30 år) som raglade runt mer och mer. Jag är väldigt moderlig av mig och blev lite orolig för hur det kunde gå. Framförallt som hon raggade på en massa killar och började hångla på dansgolvet. En av killarna som hon raggade mest på var framme vid baren och pratade med några kompisar en sväng, och paranoida jag oroade mig för att han skulle ge henne en spetsad drink (som om det skulle behövas…). Harn dansade tätt med alla oss tjejer men jag dansade vänligt men bestämt iväg för att inte uppmuntra. Det är inte min grej att hångla med främmande människor, varken nykter eller full. Killen fick en massa plus för han fattade vinken direkt, och var fortfarande trevlig, men inte närgången.

Nåväl. Min arbetskompis såg alltså ut att var i närmast koma och i det läget kommer min chef och köper lite mer shots till alla. Inklusive mig. Min delade då den fulla och en annan kvinnlig kollega på. Lite senare så var det dagse för mig att ta mig hem. Det var med en viss ångest. Jag hade inte jobbat så länge på stället. Skulle jag ta med mig tjejen eller skulle jag våga lämna henne? Samtidigt så var alla andra kvar. Inte skulle den nyktra norrmannen, och de andra 4 männen lämna henne åt sitt öde? De måste väl ha koll?

Jag åkte alltså, och det var med en viss oro jag kom till jobbet dagen efter. Tankar på vad som kunde ha hänt henne snurrade runt hos mig. Jag sprang först på min chef då som var på plats och frågade hur det gått för henne, Men hon hade tydligen försvunnit ganska snart efter mig. De hade väl konstaterat att den hon dansat mest med var kvar, men han visste inte om hon hittat någon annan förmåga. Jag höll på att gå upp i limningen. Framförallts som det dröjde ett par timmar innan hon stapplade in.

Det visade sig att hon troligen somnat på en toalett, och sedan satts i en taxi utanför stället. Det fanns inte många minnesbilder hos henne. Hon blev väldigt chockad när jag berättade om killarna som hon stött på på dansgolvet. Det som förvånade mig lite var att mina kollegor, som visserligen också druckit en hel del inte tycktes ha uppfattat fullt hur packad hon var. Jag uppfattade inte heller dem som om de druckit mycket, utan trodde väl de hade omdömesförmågan att se till henne.

Jag tänker på detta när jag läser Eriks nya sågning av Katarina Wennstam. Säg att något hänt där. Säg att hon kysser en kille och hånglar med honom. Tänk om hon går hem med honom i fullt samförstånd. Sen, istället för att vakna upp ur blackouten sittande i taxin så hade hon vaknat upp i hans säng? Hon har definitivt druckit mer än hon klarar av. Men varför förutsätts män alltid ha druckit tillräckligt mycket för att kunna avgöra hur tjejens tillstånd är? Förväntas män vara mognare och mer omdömesgilla än kvinnor eller vad?

Jag har aldrig druckit så jag haft en blackout. När jag därför läst om att man ”vaknar upp” så lägger jag tolkningen att man somnar och någon då väljer att ha sex med en. Det anser jag vara våldtäkt. Men om man under spritens inverkan väljer att ha sex – och sedan nyktrar till under tiden, ska det verkligen ses som våldtäkt?

Litegrann känner jag väl att jag blir som i diskussionen om män som inte vill bli pappor som ska skydda sig med kondom, så kan man väl säga att om man inte vill göra saker som man ångrar under spritens inverkan, då ska man ta det lugnt med sprit.

Det gick som sagt bra denna gång. Nästa fest, om det händer igen har jag lovat att se till att hon kommer hem.

Annonser