Jag är med i Svenska kyrkan. Båda mina barn är döpta. Någon gång per år funderar jag på att gå ur kyrkan. Det handlar då om när jag deklararer och man inser hur mycket man faktiskt betalar till kyrkan.

När prästen i Bjästa kom med sin reaktion i SVT Uppdrag så var det många som hotade att gå ur kyrkan. Nu är det även många som diskuterar gå ut i samband med biskopens tal.

Själv stannar jag kvar för att vi i kommunen har en mycket bra kyrkoverksamhet för barnen. Jag har varit på Öppna förskolan i kommunens regi och i kyrkans regi. Kyrkan har bättre lokaler, leksaker som tycks vara från 2000-talet, till skillnad från leksakerna på kommunen som känns jämnårig med mig.

Jag kommer ihåg när jag var på besök i Uppsala första gången och kom in i domkyrkan. Vilken känsla. Plötsligt förstod jag talet om kulturarv.

När jag väl gifter mig så kommer det inte ske i kyrkan. Jag har varit på bröllop vid havet av en sjökapten. I ett vackert litet hus av en domare. Jag ser inte att kyrkan ska vara så viktig när man ger löftena.

Jag undrar hur många det är som är kvar i kyrkan. Med tanke på alla insändare som man läser där man uppbragt förkunnar att man fått nog, och minsann tänker gå ur. Om man dessutom betänker att vi fått in en del folk som inte är kristna i Sverige så kommer frågan än mer hur stor procent av Svenska medborgare som idag är medlem i svenska kyrkan?

Apropå kyrkan och religion så är Björklund i blåsväder nu. Kristendomen ska ha framträdande roll i skolan i hans tycke. Själv kan jag väl sakna att man inte tog upp så mycket om andra religioner under skoltiden. Det enda jag minns av vad religionsläraren tog upp om muslimer var att de bestraffade stölder hårt samt att det inte ansågs som ett brott att stjäla från otrogna (t ex kristna). Japp. Det var vad han sa. Jag vet inte hur väl det stämmer. Kändes lite olustigt i alla fall. I vilket fall hade det varit mer intressant att lära mig om judendomen, islam, buddhismen och hinduismen. Kristendomen hade jag ganska bra koll på ändå.

Jag håller med Folkpartiet om att man ska ha högre krav på svenska språket på de som kommer. Om man ska kunna komma någonvart i Sverige måste man kunna svenska. Det är inte rasism utan enkla fakta. Ok, visst kan man komma långt med engelska rent att bli förstådd – men man måste också kunna förstå folket. Min lillasysters pojkvän från USA har börjat inse detta. Hans engagemang att lära sig svenska är väl inte så här jättestort. Och så fort han är i närheten så går vi artigt över att prata engelska med honom. Sinsemellan pratar vi svenska. Det är liksom inte vettigt att börja prata engelska när han inte är med i samtalet. Men hur lätt kan det vara för honom? Han verkar inte ha någon lycka med att få jobb och jag är inte förvånad.

Men som sagt i det här fallet med språk håller jag med Folkpartiet, men att ge kristendomen större vikt i skolan? Varför? Eftersom de flesta svenskar ändå ser sig väldigt ljumt som kristna så känns inte behovet av kristendomslära så här väldigt stor för mig. Vi håller hårt på att man ska få ha religionsfrihet. Men hur ska jag kunna lära mig välja utan att ha kunskap om valen? Eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle som jag tycker är väldigt viktigt att vi har, så vill jag även förstå andra religioner. Främlingsfientlighet bottnar ofta i rädsla för det okända. Rädsla kan ofta handla om okunskap. Man är rädd för det okända. Eftersom jag själv tar lätt på kristendomen, så har jag svårt att förstå människor som då ser sin religion som det viktigaste, och bygger upp sitt liv runt det.  Jag ser inga problem i att kräva att de som kommer till Sverige ska lära sig lite om svenska kulturen. Vad som har skapat oss. Men samtidigt så tycker jag nog att vi i Sverige kan lära oss lite om de som kommer hit med. På dagis så körde man med internationella veckor där man fick äta mat och lära sig lite om hemlandet för de som gick där i gruppen som inte var ursprungssvenskar.

Så nej. I det här fallet handlar det inte om att kristendomen är viktigast. De kristna värderingarna har jag redan insett handlar mer om vad man gör det till. Lika värde är det nu man förkunnar. Eftersom kristendomen låg bakom inkvisitionen så känns det inte som det är något man alltid förespråkat.

Så jag stannar i kyrkan, i alla fall till nästa år vid deklarationen. Då kommer jag återigen att fundera över det hela. Men liksom jag är en av de som alltid betalat TV-licensen utan att titta nämnvärt mycket på våra public service kanaler, så kan jag väl fortsätta betala till kyrkan och tänka att mina barnbarn kanske kommer ha chans att leka i kyrkans lokaler så småningom. Och det är väl fortfarande värt en del.

Annonser