Jag har en idol i politikervärlden. Det är Maria Abrahamsson. Jag har länge imponerats av hennes ledare i SVD och blev lite ledsen när hon lämnade tidningen för att satsa på politiken. Även om jag då hoppades att Reinfeldt skulle ta chansen och göra henne till Justitieminister. Nu gjorde han inte det tyvärr, men hon är i alla fall i Riksdagen. Och där har hon verkligen växt för mig. Hon bloggar där om sin vardag. Hur det fungerar IRL. Berättar om känslan inför första dagen på jobbet. Förmåner man har osv.

Det är väldigt härligt att så öppet få vara med om vad som händer, och få anekdoter från riksdagslivet.

I dag så skriver hon då om det här med homoäktenskap och KD.

Inför valet 2002 var jag inbjuden som ledarskribent till KD för att delge min syn på könsneutrala äktenskap. Den gången rekommenderade jag partiet att självklart hålla fast vid sitt envisa motstånd till homoäktenskap.

Därefter har jag radikalt tänkt om.

Just det här att erkänna att man ändrat sig. Det är annars så omöjligt att erkänna detta. Man kanske inte var tillräckligt tydlig, missuppfattades, eller så håller man fast i sin åsikt in absurdum. Eller också var det så länge sedan så man kan bortse från det.

Men bara det här att erkänna: Jag har tänkt om. Det är starkt och det är bra. Och det är roligt att även KD har tänkt om, vilket ju själva inlägget handlade om.

Annonser