Jag funderar lite på om det hela tiden är samma skytt som härjar i Malmö, eller om det faktiskt har kommit någon copy cat efter att det har skrivits mycket om det på sista tiden. Anledningen var helt enkelt signalementet på gärningsmannen nu senast.

Han ska vara cirka 170 centimeter lång, bära en orange jacka med reflexer och mörk keps.

En orange jacka med reflexer känns inte riktigt så osynligt. Därav min fundering om det är någon ny förmåga som tar chansen.

I en annan artikel i AB så säger någon:

– Det känns inte bra att polisen har väntat sedan i somras med att tala om att de misstänker en enskild gärningsman. Det känns väldigt otryggt i Malmö just nu, säger Liban Jama.

Svårt att säga om det är rätt eller fel. Men när jag ser på kartan över skjutningar i Malmö, så funderar jag på om man blir mer otrygg över att det är en gärningsman, eller att det skulle vara ett 10-tal beväpnade människor som går runt och skjuter.

Tänker också lite på det här stycket:

Den 57-årige mannen som äger skrädderiet säger att han befann sig inne i butiken när han hörde en smäll som gjorde att ena fönstret gick sönder. Han såg en man utanför och gick ut för att konfrontera denne.

Tänker litegrann på alla dessa skräckfilmer där den blonda tjejen efter alla mord hör ett knepigt ljud i källaren och väljer att gå ner för att undersöka detta.

Därmed inte sagt att jag själv skulle ha låtit bli att gå ut. Men det skulle nog vara en reaktion utan några större tankar runt om. Som tack fick han en dansk skalle, som med lite tur kan ge DNA spår av gärningsmannen. Och det kan det kanske vara värt.

Dödandet i sig tycks inte vara det primära för denna skytt, vilket på något sätt känns skönt, utan det handlar om att sätta skräck i staden. När man börjar varna för att människor inte ska gå ut så väljer han att skjuta in genom fönster hemma hos folk eller i butiker. Var ska man då hitta tryggheten?

Annonser