Tänker ibland på skillnaden på hur man ser på saker och ting när det gäller olika kön.

1. Tänk en situation där en kille med tjej går ut på kvällen. Han dricker en massa sprit. Med på festen finns en tjej som hejdlöst beundrar honom. På något sätt hamnar de hela tiden bredvid varandra, hon lyssnar på det han säger och man de möter hela tiden varandras blickar. I slutändan så dansar de tillsammans och hon ber honom följa med hem, hon känner sig lite orolig att gå hem själv, man vet ju aldrig vad som kan hända. Killen känner sig mycket stor och stark och när hon sedan klär av sig när de väl kommer hem till henne så är han inte alls ovillig. Dagen efter kommer baksmällan. Han hade inte tänkt sig vara otrogen. Hur ska han förklara detta för sig tjej? Kommer någon se honom som offer för något annat än sina drifter?

2. Tänk en annan situation. En tjej som har en pojkvän är ute själv på en fest. Hon dricker en massa sprit. Med på festen finns en kille som ger henne komplimanger. Lyssnar på det hon säger. Har humor. Deras blickar möts. I slutändan dansar de tryckare. Han håller henne intill sig och hon känner sig vacker och åtrådd. Han frågar om hon vill följa med hem och hon tycker då att det känns som en bra idé. De hamnar i säng. Nästa morgon vaknar hon med ågren och panik. Tanken att vara otrogen hade inte funnits. Hur kunde det här ha hänt?

Hur ser då jag på dessa två situationer?

Jag tycker i båda fallen att personerna själva gör sina val. Även om alkohol är med så är valet det egna, och den enda man ska behöva stå till svars för är i såfall den person man svikit. I inget av dessa fall handlar det om något brott (såvida ingen av personerna är under 15 år då).

Hur ser då samhället på detta?

Om en tjej nu skyller på spriten när hon gör något dumt finns det lite faror. Eftersom hon då är i ett ”maktlöst” tillstånd så kan hon hävda ofrivillighet. En del människor, som Katarina Wennstam åtminstone, skulle nog låtit hennes kompisar/syskon i efterhand få anmäla killen för det. I alla fall om man läser hennes strip rätt.

En tjej som inte kan förklara varför hon valde att ha sex med någon kanske behöver bortförklara men även anförtro sig åt någon, men kanske vill man, inte ens för sig själv erkänna att där och då var man villig.

Men plötsligt så kommer hela saken i ett annat ljus när rätten plötsligt ska lägga sig i det för att den man anförtror sig åt egentligen inte bryr sig om att lyssna på det tjejen berättar, utan lägger in sina egna tankar om allting.

Och om det är illa nog att förklara för en pojkvän att man haft sex – hur kan man senare klara av att erkänna det efter att ha pratat med polisen?

Killen som har sex utan att egentligen uppsåtligen har velat det får skylla sig själv. Det finns inga ursäkter för dem. Han var helt enkelt bara en man och följde sina drifter.

Annonser