Monica fortsätter i vanlig ordning attackera sina forna vänner. Ingrid, Maukonen och Daddy får sig då och då ett tjuvnyp. Senast var det då Daddy som återigen fick sig en känga i ett inlägg. Detta svarar han då på med sitt eget inlägg.

Och genast svarar då den fantastiska Monica:

Har han verkligen ingen annan att hacka på? Jag tänker inte trötta ut mig med att läsa eländet så jag kan inte gå i svaromål. Det går ändå inte att resonera med honom. Bara ett står klart, man behöver inte skriva särskilt mycket förrän Jocke går igång på både A, D, H och D.

Senare i samma inlägg kritiserar hon Ingrid för att denna har tagit Keith Cederholms ord om Janne Josefsson för sanna. Vad jag förstår så har inte Janne svarar på mail när Ingrid har kontaktat honom. Vet heller inte denna historia, så jag har ingen åsikt alls om detta fallet. Läser bara vad Monica skriver:

Och inte har hon gett Josefsson möjlighet att gå i svaromål heller. Lektion 1A för varje journalist. 

Läser meningen om Daddy igen som Monica skrivit: ”Jag tänker inte trötta ut mig med att läsa eländet så jag kan inte gå i svaromål.” Nej, men att skriva hånfullt om någon och sedan raljera ännu mer när dessa svarar är lektion 1B då?

Så vad var det som Daddy då reagerade över vad Monica skrivit? Vad är det som hon skrev, som han inte skulle behöva reagera på?

Jo, det var denna mening:

Förutom att avslöjandet som vanligt var högklassigt kan pristagarna passa på att sända en tacksamhetens tanke till Jocke Daddy Ramstedt som mot allt förnuft så hårdnackat hävdade att våldtäktsmannen var oskyldig vilket skapade enorm publicitet åt fallet.

Så Daddy skriver då om det han reagerar på och varför han har tagit den ställning han har i det aktuella fallet. Både i det inlägget inspirerad av Monica och det som sedan handlar om kritiken mot hanteringen av pojken som socialnämnden har fått är intressanta, och värda att reflektera över.

Min inställning är fortfarande att jag är övertygad om att pojken är skyldig. Däremot så tycks det som han har drabbats väldigt hårt för sitt brott. Naturligtvis bidrog programmet till detta. Men vad journalisterna reagerade över var förtalskampanjen som iscensattes av pojkens mamma och bror mot offret. Hade de hållit upp nivån och låtit bli att låta folk krydda facebook med en massa roliga hotelser mot tjejerna, som att de borde bli våldtagna på riktigt så hade man inte haft något att reagera emot. Tyvärr så är det killen som har fått betala priset för detta, om han nu fortfarande sitter på behandlingshem för brotten.

Så vad är det då som Daddy har svarat – som då Monica inte ids läsa för att besvara?

Den som triggade mig att trots allt skriva detta inlägg var tanten Antonsson, som i ett inlägg idag hånfullt skickar ännu ett tjuvnyp mot mig.

Dessutom har Monica tagit ställning i mitt fall och gör nu allt för ”avslöja” mig. Hon står i kontakt med min motpart och har gjort sin stinkblogg till navet i det groteska hat mot mig som snurrar ute på nätet. Själv svär hon sig fri från ansvar förstås. Och det kan hon ju göra om hon vill. Frågan är om hon lurar någon?

Nu skall hon avslöja mig och mina lömska hemligheter också, ivrigt påhejad av dom skuggfigurer i bakgrunden som matar hennes febersjuka fantasier. Var så god. Jag har ingenting att varken dölja eller frukta rörande någonting jag gjort eller skrivit.
Och som sagt, någon Miss Marple är inte Monica Antonsson. Bara en bitter, samvetslös, rå, illvillig, illasinnad, hätsk, lömsk, tarvlig, oschyst, nedrig, sarkastisk, obehaglig, otrevlig, plågsam, otäck och falsk 5 öres journalist från Vallentuna med ett enormt ego.

Såja, nu är det bara att vänta på det sedvanliga hotmailet om anmälningar, stämningar och trams från Antonsson. Hon blir nämligen alltid oerhört förbannad när hon tvingas svälja sin egen medicin.

Ja kanske inte mycket att svara på från Monica. Men om det nu är så att hon verkligen står i kontakt med mamman till Daddys dotter så kan man ju fundera av vilken anledning. Det hade varit intressant att veta på vilket sätt detta varit journalistiskt intressant att gräva i.

Annonser