Etiketter

, ,

Jag undrar hur man ser på Sverige utifrån. Först har vi hela historien med Assange.

1) Han anhålls – och det publiceras i Expressen
2) Misstankarna avskrivs
3) Och så anhålls han igen.
Och så var det tyst, tyst, tyst så han lämnar Sverige och går vidare. Och lagom till att Wikileaks publicerar data från USA så kommer nästa steg.
4) Några månader senare häktas han och söks via Interpol. Ni vet, de här ställena man bara söker efter personer som begått allvarliga brott.

Och där befinner vi oss nu.

Så kommer nu en ”svensk” som häktats i Uganda. Den 18-åriga svensk man pratar om nu. Det är då samma person som har två pass. Ett som säger att han är 27 år, och ett svenskt främlingspass som sätter honom som 18 år. Det där andra passet sägs det ingenting om i dagens Expressens artikel. Var det inte han eller vad? Samlade han månne pass? En intressant detalj då är väl detta:

Så fort vi stoppade in hans pass i vår skanner kom hans namn upp på skärmen som efterlyst för terrorism, säger polisofficeren Ssekate till Expressen.

Vad gör man egentligen när det kommer in folk till Sverige? Kollar man överhuvudtaget någonting? Just sådana här saker tycker man kanske vore rätt intressant att kolla, framförall innan man ger ut ett ”främlingspass”. Men nej. Inte i Sverige.

Så vad tänker man då andra länder? Hur analyserar man Sverige i nyhetssändningar?

Uppdatering 16:30:  Har nu efter Susannes tips läst vad Merit och hennes miggor har att säga om det hela. Till att börja med citat från någon som jobbar på migrationsverket.

Bortsett från att Expressen kallar honom för ”svensken” – han har ett främlingspass, inte ett svenskt! – så är killen ett så kallat ensamkommande barn som sagt sig vara från Somalia, och som fått PUT inom tre månader enligt vår GD´s uttryckliga order och utan att handläggaren fått ställa några ”onödiga” frågor
/../Nu visar det sig att killen har ett kenyanskt pass också – och i det passet är han mycket äldre. Plus att detta stackars ensamkommande barn nu är ute och reser på egen hand. De är inte precis billiga för skattebetalarna, de här ensamkommande barnen som numer är så många att de verkar ha en egen charterlinje till Sverige.

Merit uttrycker det så bra själv sen:

 varför tar inte svenska journalister reda på fakta innan de rusar till sina tangentbord och vräker ur sig saker som inte stämmer? Vad innebär det att vara ”ansvarig utgivare” av en tidning (eller tv och radio) om man kan producera vilka sagor som helst och vilseleda folk som tar del av dem?/../

Men ingen lyssnar, man lyssnar hellre på gammelmedierna, som fortsätter att trampa på i sina invanda spår där det är synd om alla stackars ”barn” som kommer hit och där de kallas ”svenskar” så fort de satt sina fötter på svensk mark.

Vad är det för fel på detta land som inte har journalister som kan rapportera allsidigt och sanningsenligt? Och där regeringen inte kan få ordning på sin myndighet Migrationsverket, som agerar helt åt skogen och skapar kaos och frustration både bland de asylsökande, dem som arbetar på verket och allmänheten?

Advertisements