Etiketter

, , ,

Idag håller jag inte alls med Genusnytt i hans inlägg. Det handlar då om den manliga VD för ett taxichauffören som skickade ut följande bild som  julkort på mail till alla sina anställda.

Bilden har jag själv tidigare sett och tycker faktiskt ÄR lustig. Och hade han slutat där så hade jag nog inte reagerat nämnvärt, ens på att chefen skulle skicka ut något sådant. Men det han lade till var:

”Under morgonen fick jag tjänstgörande telefonister att ställa upp på en julhälsning som jag bifogar nedan. I och med detta utlyser jag en tävling som går ut på att ni skall namnge telefonisterna nedan. Rätt svar kommer att premieras på nästa personalmöte”.

Där har han passerat ganska många gränser för mig. Om en chef skulle ha tagit med mig i ett sådant sammanhang hade jag nog känt lite obehag. Skulle några gå förbi och skratta åt något så hade nog tanken att det var att de försöker se mig framför sig i stringtrosor. Låt mig säga att den bilden skulle kanske inte vara lika lustig eller vacker.

Hade en kollega till mig skickat ut det, någon som jag umgåtts med och är vän med så hade jag kanske skrattat med honom. Men oftast så brukar man inte ha samma relationer med en chef. Det brukar vara liter mer formellt när man kör detta. Och då plötsligt få detta från en sådan person?

Nej, är man chef så kan man enligt mig tycka att man själv borde inse att detta inte är ok. Och försvaret att det inte var tänkt att skickas till alla känns väl sådär…undrar hur mycket skit han brukar skicka runt om sina underställda, egentligen.

Så jag är inte förvånad över att man inte har förtroende för honom. Och fördelen med privata företag är att man där kan bli av med olämpliga personer. Något som inte fungerar på offentliga företag. Där känns det mer som folk blir omflyttade (och sedan får nästa grupp med anställda stå ut med dem…) så att de sitter säkert. Finns liksom inte något incitament att lära sig av misstagen. På privata företag så måste de prestera och får inte på något sätt bli en belastning. I det här fallet så föredrar jag faktiskt det privata…

En annan sak är väl att det i TT meddelande INTE framkommer att det de facto inte var växeltelefonisterna som var med på bilden, vilket naturligtvis leder till att många nu tror att det var växeltjejerna. Detta kan man visserligen inte beskylla chefen för, men man kan väl anta att det var fler av mottagarna som inte förstod att det var ett skämt med.

Jag har då försökt att debattera detta med de få som tycker att det är en del av den statsfeministiska konspirationen att han nu fick sparken. Vilket jag gav upp på när jag fick svaret:

trollan, jag sa inte att det var ett bra beteende. Samtidigt handlar det om olika värderingar. Det du säger är ju att monokultur är det rätta i det här dvs att alla ska ha exakt samma moralsyn i dessa frågor. Och att straffet ska vara hårt för den som avviker.

Så jag rannsakar mig själv. Kan personen ha rätt? Vill jag att alla ska ha min moralsyn? Kanske det. Detta  är då den moralsyn jag tycker borde råda: Kränk inte andra människor, behandla folk med respekt, framförallt de som är beroende av dig på något sätt (underställda, patienter, elever etc). Så ja, i dessa fall kanske straffet kan anses som hårt när personen tappar jobbet, men varför ska de underställda ”straffas” med att ha en chef som inte har den minsta respekt för deras integritet?

Annonser