Hittade ett inlägg av Ramona Fransson som jag tyckte var väldigt intressant. Tragisk läsning också.

Har missat vad detta var apropå, men det tycks som om Beatrice Ask har kommit med ett korkat uttalande igen. What else is new.

Det här känns som att den som fått livstid för brottet
är offret och eller de anhöriga, och de är de som får den minsta hjälpen. Känns
det rättvist? I Norge och Danmark betalar ”ALLTID” staten ut det tilldömda
skadeståndet. I dessa länder tvingas inte de anhöriga göra det jobbet som staten
borde göra. Beatrice Ask sa att hon tyckte inte att staten skulle betala,
eftersom staten inte utfört brottet.

Men hallå Beatrice Ask! Staten har
tagit ansvaret att skydda medborgarna, men misslyckats och då bör staten ta
ansvaret för de medborgare som drabbats, precis som i Norge och Danmark. I
fallet med galningen, massmördaren och terroristen Anders Behring Breivik,
skulle inte en enda av hans offer eller anhöriga fått en krona om det som hände
i Norge hade hänt i Sverige. Jag tycker att svensk lagstiftning är katastrof ur
anhörigas synvinkel. Fortfarande är det brottslingarna som får den mesta
hjälpen, det borde bli minst lika mycket hjälp för de som drabbats av
brottet!

Jag tänker som så att det borde vara staten som betalar ut till brottsoffret, och det sedan är staten som kräver tillbaka pengarna. Typ som försäkringsbolagen fungerar. Om någon som har en bil som inte är försäkrad kör på mig så betalar mitt försäkringsbolag ut pengarna till mig – och sedan kräver de pengarna från personen.

Och jag kan väl i vissa fall, framförallt när det är personer som har blivit utskrivna från rättpsyk eller fått persmission och gör ett brott tycka att det då ska vara de ansvariga för att göra detta möjligt som ska vara skadeståndsskyldiga.

Advertisements