Etiketter

, ,

I sommar var det mycket åkande fram och tillbaka för mig och jag skulle åka till Karlstad en helg från Hälsingland. Jag funderade på det hela och kände att det här med att ta bilen inte var min grej. Tyvärr är det ju så i dessa miljö tider att det ofta blir dyrare att åka tåg än bil om man är mer än en person, framförallt med kort framförhållning som det i det här fallet faktiskt var. Men eftersom jag valde att åka på en fredag och hem på en måndag så lyckades jag få rätt bra priser – och det skulle faktiskt gå ungefär på ett ut med bensinkostnaden. Så det blev SJ.

Från Stockholm till Karlstad var det X2000. Det började bra. En elledning hade dragits ner. Dröjde någon timme innan vi kom vidare. Sen blev det fel på loket så vi blev stående en stund till. Det var allmän glädje i vagnen när den startade igen, men det blev en kortvarig glädje. Det blev fel på hjulen. Så  vi fick backa tillbaka till den närmaste stationen och invänta ett nytt tåg. Och väl i den var vi tvungna att vänta en stund på passerande godståg. Vi var då längst ner på prioriteringslistan.

Med hjälp av twitter så lyckades jag komma i kontakt med en annan passagerare som skulle till samma del av Karlstad, så väl framme lyckades jag få skjuts i en förbeställd taxi så jag kunde i alla fall komma fram utan att behöva vänta på en egen. Men det var ungefär 5 timmar sent. Det var den fredags kvällen. Och jag hade mycket att säga om SJ då. Däremot inte om personalen. Det kändes verkligen som de gjorde det bästa av en taskig situation.

På väg hem så kom jag fram till Gävle. Sen fick jag byta till buss. Det var en nerdragen elledning igen tydligen.Jag blev då bara 30 minuter försenad – så rent tidsmässigt så förlorade jag inte så mycket. Men det var inte bara detta som ställde till det. Redan i Karlstad så fick jag problem. Tåget kom. Vagn 11, 12, 13 när jag vandrade fram i tågen. Jag skulle till vagn 2. Men det hade blivit något fel i bokningen. Så det var huggsexa om platserna i de vagnarna som fanns. Jag satte mig då på en plats men fick byta ganska snart. Saken är att jag handlat en hel massa i Karlstad, och att flytta 4 påsar och en tung väska samt datorväskan var liksom inte det roligaste. Så återigen hade jag lite åsikter om SJ.

Så åker jag till jobbet en morgon denna vecka, och hör om en jakt på en 11-åring som är försvunnen i Kumla efter att ha kastats av tåget av en konduktör. Jag blev djupt upprörd, och berättar om detta för alla som jag möter på jobbet. Vad finns det för människor som kan göra på det sättet? Konduktören blev tagen ur tjänst – inte mer än rätt, tyckte jag. En sådan människa ska inte arbeta med människor. I det här fallet är det klart som korvspad att det inte är SJ man kan skylle på – det är ju den mänskliga faktorn. Rötägg finns det väl överallt – och hur ska ett företag kunna freda sig mot sådana? Tankarna gick ungefär samtidigt till SOS alarm och den där sjuksköterskan som vägrade skicka en ambulans. Sköterskan har tydligen senare fått jobb på en akutmottagning (och hur i h-e gick det till???) och åtalas nu. Så helt klart finns det personer som arbetar med saker de är uppenbart olämpliga för.

Men så finns det andra som också reagerar, läser mellan raderna, och även de reagerar på nyhetsflödet. Var verkligen historien så enkel? Var verkligen 11-åringen 11 år? Eller var hon äldre? Och om hon nu var 11-år, hur gammal såg hon ut att vara? Det var en äldre kvinna som tog hand om henne. Denna kvinna ringde aldrig till polisen. Det föll henne inte in sade hon. Vore inte det lite konstigt om man verkligen får tag i en ensam 11-åring som slängts ut på en för henne okänd station? Kan man inte tänka sig att det finns en orolig familj någonstans?

Så skrev då PI om det hela, och länkade även till Mopsens blogg. Han hade börjat med ett inlägg och sedan följt upp det efter PI artikel.

Jag vet inte längre vad jag ska tro. Eller ja, jag vet vad jag tror. Jag tror faktiskt inte att hon var 11 år. Jag tror hon var 16 eller äldre. Jag har själv aldrig försökt mig på att åka utan biljett. Är lite för feg för det om jag nu skulle bli fast. Vad jobbigt det skulle ha varit. Jag tror inte jag försökte lura till mig någon billigare biljett någon gång heller genom att utge mig för att vara yngre. Men jag fick frågan, om jag var under 16 när jag var 20. Dödligt förolämpad sa jag nej. Tanken på att jag hade kunnat tjäna 50% på det föll mig inte in. Men jag menar att det är en ganska lätt sak att använda. Går det så går det. Innan du är 18 har du sällan något leg. Så hur ska man motbevisa det hela? Så självklart kan det vara så att konduktören hade rätt. Sen kanske jag kan tycka det är lite korkat att använda 11 om man är 16. Så av den anledningen kanske man skulle kunna tro på det hela.

Men hur går det nu för konduktören? Oavsett om hon är 11 år och ser äldre ut – eller är äldre och ljugit om sin ålder, hur fortsätter man sitt arbete då? Ska man bry sig om personer som inte har biljett överhuvudtaget? Vilket förtroende har man för sin arbetsgivare efter detta? För världen och rättvisan?

Men vem är det man ska skylla situationen på? Kanske mest av allt media. För de har tystnat. De har haft en intervju med systern – men från den stackars 11-åringen är det tyst. Vi saknar bild på henne, kanske skulle det ge en förståelse för att det kunde ha blivit fel. Eller ge media rätt, att drevet mot konduktören var befogat. Den enda bild jag sett är en med pixlat ansikte. Hon ser på den bilden ut att ha en del byst. Men å andra sidan så hade jag det som 12-åring med. Och man vet ju inte om hon precis fyllt 11 eller har varit det i snart 12 månader. Så du kan helt klart se äldre ut än du är. Men hur ska då personalen på SJ göra? Ska de ringa polisen vid varje misstanke om att någon försöker planka? Ledsen, men det känns som det antingen kommer leda till 1)Extrema förseningar på grund av väntan på poliser alternativt 2) Konduktören väljer att se mellan fingrarna på uppenbara lurendrejerier vilket leder till att de ökar. Varför ska någon som är 20 år vara ärlig och betala när de ser att de jämnåriga får igenom sina lögner?

Uppdaterat 8/8: Helt klart verkar det hela dö ut nu. Ingen kommer ifrågasätta. Jag menar, även om det är en 16-åring som ljugit, vem skulle vara intresserad av att hänga ut henne i tidningarna? Vem vill krossa ett barn på det sättet? Problemet är att detta har fläckat en, tack och lov okänd, konduktörs rykte och även SJ har fått dålig PR av det hela (nu kan jag väl tycka att SJ kan göra sig förtjänt av en massa dålig PR, men det är en annan femma) . Läser Metro idag och upprörs på två ställen över hur folk ensidigt bestämt sig för att konduktören/SJ gjorde fel.
Hillevi Wahl:
MINUS: Hur kan en konduktör kasta av en ensam 11-åring från ett tåg? Ett skräckslaget barn som knappt kan svenska. Skämmes, tamejfan, SJ!

Och lite senare kommer en insändare:


 

 

Jag störde mig direkt på hur okritiskt folk tar till sig det hela – men samtidigt så skulle jag ju säga samma sak, jag reagerade precis på samma sätt.

Annonser