Etiketter

Pedofili är på tapeten en massa nu. Vad jag förstår så är det ett stort problem i vårt samhälle. Och då i synnerhet bland pappor. I alla fall om man får döma av en kommentar från MA när hon berömmer att det kommer en pappa tidning. Något för schyssta pappor. Men:

Det är viktigt att lyfta fram farsorna så att de verkligen syns. Och så att de dåliga också syns. Särskilt de som idealiserar sex med barn. Dem ska vi alla med kraft ta avstånd från. ALLT ljus på dem med andra ord.
Var det en onödig kommentar?
 Dessvärre inte.
Det vimlar av dem här i bloggvärlden. Låt oss gemensamt skona barnen och skrämma fram förbrytarna i ljuset så att de kan tas omhand av Lagen! Otillbörlig beröring av barn är FÖRBJUDET!

Man säger att det inte går att påverka barn att ljuga. Därför ska man alltid tro på en mamma som berättar att ett barn har berättat om sexuella övergrepp. Samtidigt så är det lätt att få barn att berätta osanningar. De kan berätta saker för att vara till lags, det vill säga lyssna på ledande frågor och svara det som är tydligt att man vill ha fram. Det var det jag såg i förhöret med Daddys dotter. Jag läste hur ord lades i hennes mun.

Men om man nu säger ifrån. Om man tycker att något verkar fel i ett förhör då handlar det plötsligt om att man är ”propedofil”. Att man tycker att det är bra att barnet utsätts för sexuella övergrepp (!). Eller också är man kvinnohatare. Jag tycker det är väldigt tydligt hur barn kan utnyttjas om man ser hur mamman till barnet i Catrine De Costa fallet lyckades (med stor hjälp av rättsläkaren) förstöra två människors liv samt förhindra att den riktiga mördaren någonsin straffades för mordet. Hur många tror idag fortfarande att ”barnet” berättade allt detta?

Det är svårt att debattera dessa frågor för mig. För på något sätt så är det väl så att man aldrig vet. Det är lättare att helst tro på barnet. För vad kan vara värre än att bo hos en pappa som gör sexuella övergrepp på en? Å andra sidan – kanske att totalt vara i klorna på en människa som kan ljuga om detta. När en anklagelse har lagts ner och man ser att det inte finns bevis borde det kanske göras någon undersökning på mamman. På den man lämnar barnet hos. Hur bra mår ett barn hos en mamma som ljuger om ens far? Vad är det för människor som gör sådant? Men visst ja. Sådana finns inte.

Men de finns. Liksom det finns män som skiter i sina barn. som när förhållandet med mamman väl är över inte ägnar så mycket tankar åt barnen. Jag märker på Daddys blogg att han ibland förutsätter att alla dessa pappor egentligen har drivits iväg av mammorna. Men så är inte alltid fallet. Ibland är det självvalt. Det är svårt att förstå – liksom det är svårt att förstå att pappor sexuellt förgriper sig på sina barn – precis som mammor kan göra, men båda sakerna förekommer det måste alla inse. Det är även svårt att förstå, att mammor och även pappor slår sina barn. Att de kan kalla sina barn jävla missfoster och idioter. Många saker som jag har svårt att förstå kan hända.

Vårdnadstvister ska nog inte offentliga. Å andra sidan är det frågan hur en person som anser sig vara den som förlorat använder nätet för att få sympati är nog ganska förståeligt. Och eftersom det är mest mammor som tilldöms enskild vårdnad så är det väl naturligt att det är papporna som hörs mest. Det känns naturligt. Hade de inte hörts så hade de varit svikarfarsor, och när de hörs så är de pedofiler. Det finns naturligtvis bara en anledning till att de kämpar om vårdnaden av barnen.   

Jag får väl vara hemskt glad att jag haft en pappa som aldrig någonsin rörde mig otillbörligt, och nog aldrig skulle ha funderat på det. Trots att vi bastade hela familjen tillsammans i många år. Att se mamma och pappa nakna var liksom inte något konstigt när jag var liten. Men idag ses det som ett problem om ett barn erkänner att de sett pappas snopp.

Annonser