Etiketter

,

Hörde på radion idag att Moderaterna tänkte lägga fram ett förslag till att de inte skulle ställa upp i kyrkovalet. Det tycker jag är det bästa förslaget sedan man delade på staten och kyrkan. När jag tänker efter så är det helt otroligt att man fortfarande har politiska partier man kan välja till detta. Eftersom jag själv är med i svenska kyrkan har jag då rätt att rösta – men även om det är en demokratisk rättighet så känns det kanske lite onödigt att utnyttja denna till något som jag själv inte har minsta koll på. Jag vill att kyrkan ska finnas kvar ur kulturellt hänseende. Även om jag väldigt sällan besöker den. Men att politiska parti ska vara med och tycka känns egentligen verkligen konstigt. Naturligtvis kan en moderat, centerpartist, socialdemokrat fortfarande ställa upp men då ska de inte representera partiet.

På temat kyrkan så satt jag en dag i ett tåg och hörde en medpassagerare prata högt med en kompis i telefonen. Han diskuterade det här med religion. Det var en mörkhyad (svart) kille som pratade bra svenska men det var tydligt att han inte varit här jättelänge. Jag förutsatte att han var muslim från början på grund av något han sa om islam. Kanske var det respekten han använde? Eller diskussionen om Jesus som myt. Men det visade sig att han var kristen. Men han hade problem att gå i kyrkan i Sverige. Han hade prövat några gånger sa han, men det kändes som alla var så allvarliga och dystra i svenska kyrkan. Enligt hans tro var Guds hus glädjens och kärlekens hus, och varför märks inte det?

Wow. Plötsligt så inser jag varför jag ogillar att gå i kyrkan. Det högtravande sättet. Värderingarna kan nog komma fram vid andra tillfällen även om det inte sker just i kyrkan. Där finns det bara en präst som rabblar en massa saker under tiden som jag sitter på nålar och bara hoppas det är över snart. Hur skulle man få in mer glädje i det hela?

Och när man nu funderar på det här med religionen så tycker jag Zac skrev ett bra inlägg om tro och myter en gång i tiden.

Annonser