Etiketter

,

Det är mycket tal om kommentarers vara och inte vara idag. Jag tycker det kan vara intressant att läsa vissa artiklar och kommentarer där. Men ibland orkar man inte helt enkelt. En del människor verkar köra copy-paste på alla artiklar och återanvända kommentarer, vilket blir lite störande i längden. Vissa andra ska bums dra in sin hjärtefråga i varenda artikel.

Å andra sidan är det rätt intressant att läsa ganska många kommentarer som är skrivna av någon med stor kunnighet och eller en stor dos humor. När det gällde frågan om Uddevalla så tyckte jag det var rätt intressant att få lite av de ”lokala” förmågornas tankar. Dessa var färre till antalet, men de kändes seriösa och visade lite hur olika människor reagerar.

Men problemet med nätkommentarerna är litegrann också hur nyheter förmedlas idag. Framförallt Aftonbladet och Expressen har en förmåga att vinkla sina artiklar så mycket att de är så tydligt att de vill provocera folk – och resultatet blir ofta att folk provoceras. Suprise, suprise. Eller också tar de helt enkelt och skapar egna nyheter genom att dra väldigt långsökta slutsatser av befintligt material.Om man då jämför med SR där man tar upp vissa nyheter och avslutar med ”Vad tycker du om denna fråga? Diskutera på vår web” så blir det mer en diskussion. Det handlar inte bara om att synas och höras.

Politiskt inkorrekt får många kommentarer på sina artiklar, men jag tycker att kvaliten på dessa verkligen är under all kritik ibland (ofta). Och det är tydligt att det är svårt att sätta gränser på vad som är tillåtet eller inte. Det är naturligtvis lättare att se genom fingrarna på kommentarer som uttrycker det de själva känner. Men även där har vissa kommentarer där folk delat med sig av sina egna erfarenheter varit väldigt intressanta många gånger, så därför skummar jag ändå igenom kommentarerna.

En annan variant är då Merit Wager som inte har haft någon kommentering alls utan bara kör inläggen och så får folk dra sina egna slutsatser. Om folk vill ge feedback så kan de maila henne. Det har fungerat bra och hon håller verkligen en bra stil. Det är en människa som vissa andra ”journalister” borde ha som rättesnöre. Hon är i min mening rätt saklig i sin framställning och pekar på vad lagen säger.

På bloggar i vanliga fall tycker jag det är givande med diskussioner och kommentarer där folk har gett feedback på inlägg. Jag ser för och nackdelar både med att ha förhandsgranskningen på och av. Tack och lov har det aldrig varit något problem för mig, så jag har väl hittills bara refuserat en kommentar.

Men åter till min fundering om det här med kommentarer i Aftonbladet och Expressens vara och inte vara. Och faktum är väl att jag tycker det kan vara ok. Debatten har idag fler forum. Du har bloggosfären och även twitter där du kan diskutera och tänka till om vad som sägs och skrivs. Enligt min mening så stryper männsiskor som spyr ut sitt hat diskussionen lika mycket som begränsningen av kommentarer. Låt säga att jag håller med om att en sak är dåligt och så står det redan 10 kommentarer kryddade med könsord, ”blattar”, ”mussor” etc så känner jag mig inte sådär jättehågad att skriva någonting alls. Jag vill liksom inte stå på samma sida som den nivån. Och låt säga att jag inte håller med. Hur argumenterar jag emot när man inte har några argument?

Men om vi nu ska titta på vad som händer på nätet och näthatet så är det väl kanske bäst också att rensa upp i tidningarna och vad som publiceras där. Anybody hade ett rätt bra inlägg om just det tidigare.

Men samtidigt som det kan vara ok att strypa debatten så finns det kanske andra alternativ – kanske ska även den som är med och skriver faktiskt vara med i debatten? Ibland skriver någon en extremt vinklad och korkat inlägg. Personen får lite frågetecken och någon rättar de uppenbara felaktigheterna. Men artikeln står kvar, och ingenting händer. Sen kommer samma person och för fram en annan artikel på samma felaktiga bakgrund utan att någonsin svarat på kritiken. Jag lovar att när personen sedan skriver samma sak igen fjärde, femte gången så tänker jag själv saker som jäkla pucko. Jag brukar kanske inte skriva det så ofta, men jag säger det. Jag kan därför i vissa fall förstå människor som länge försökt svara en person utan att fått någon respons till slut tappar tålamodet.

Jag har även sett exempel på kommentarer där folk vill ha en förklaring hur personer menar i 10-15 kommentarer och sedan kommer det ett par som är på nivån ”idiot och IQ fiskmås” och plötsligt tas detta som exempel på ”näthatet”. Varav jag känner mig lite frågande till hela konceptet. Att inte förstå hur någon tänker och att man ber om förtydligande är i min värld inte att hata. Det är för mig ett bevis på respekt. Att man har läst vad någon skriver, men inte förstår hur personen har kommit fram till sina slutsatser eller hur de kan rättfärdiga ett visst beteende från sin sida, eller från den person som de då ”försvarar”.

Uppdaterat 22:35: Hittade plötsligt ett begrepp jag tidigare missat. Goodwins lag:

As an online discussion grows longer, the probability of a comparison involving Nazis or Hitler approaches 1 (100%)

Annonser