Egentligen vill jag bara släppa alla tankar på Juholt nu. Det kanske är Göran Perssons arv detta. Att det inte finns några vettiga människor som kan ta över. Samtidigt är jag lite förvånad.Är det verkligen så illa ställt? Ja, folk kan vara rädda för att de ska synas i sömmarna och tydligen så klarar man inte det. Vilket i sig är lite förvånande. Är det verkligen så illa ställt i den röda politiska sfären?

Jag menar att varken det Mona Sahlin eller Håkan Juholt har gjort sig skyldiga till är något litet. Framförallt så känns det väldigt bedrägligt att lämna felaktiga uppgifter för att få mer pengar. Själv har jag faktiskt missat skicka in papper med intyg från dagis när jag vabbat. Det kändes för struligt och handlade om en dag. Big deal. Tjänar tillräckligt idag för att jag kunde ta den smällen. Och då tjänar jag inte på långa vägar lika mycket som dem. Finns det verkligen ingen i politiken som har den inställningen? Att man inte behöver mer pengar? Man klarar sig ändå? Som tänker på att det är skattepengar det handlar om? Tydligen inte. Kanske därför man såg till att riksdagsledamöter inte inkluderas när man skulle få tag i bidragsfuskare.

Så här i efterhand är det rätt uppfriskande att vi har fått den politiska vilden William Petzäll. Han var rätt tydlig redan från början vad det handlade om. varför han firade att SD kom in i riksdagen. På något sätt så representerar han väldigt många i politiken. Vad det handlar om. Money, money, money. Andra politiker säger usch och fy – men hur mycket bättre är de själva? Guldgossen Bodström – vad var hans intresse av politiken? Jag tror inte att det var ideologin i alla fall.

Men vilka är det sen som ska ändra detta? Se över reglerna både för ex-politiker, bidragen, lönerna? Jo, det är politiker. Och vilken politiker vill försämra reglerna för sig själv? Troligen ingen.

För övrigt vill jag bara säga att största chocken för mig angånde Juholt var att det var Aftonbladet som kom med det scoopet. Didn’t see that coming.

Men sen tittar jag på vad reaktionerna är. Och det tycks inte vara någon från socialdemokraterna som kräver någon avgång. Ingen vill utsätta sig för ny jakt på partiledare (go figure). Men då kommer man till frågan om könet har någon betydelse?

Paul Ronge hävdar att Juholt hanterar krisen bättre än Sahlin. Ok. Jag kan väl kanske hålla med om det. Men ibland är det så att det spelar ingen roll hur man hanterar en kris. Krisen i sig är problemet. Mea culpa låter väl bra. Men är det verkligen ok med en sådan slarver? Igen?

–Det är alltid allvarligt att inte göra rätt för sig och det är klart att det här påverkar förtroendet, säger Monica Haider, distriktsordförande för Socialdemokraterna i Kronoberg.
 Jens Nilsson som är distriktsordförande i Jämtland är inne på samma tankegångar.
 –Jag blir bara trött. Vad har han missat nu då? Det är självklart inte bra att sådant här skuggar den politiska diskussionen men det blåser väl över det här också.
 Ingen av de som SvD talat med ifrågasätter dock Håkan Juholts ställning som partiordförande.
 –Det är självklart inte bra och jag har pratat direkt med Håkan, men vad vi sagt är ingenting jag vill kommentera i tidningen, säger Mats Johansson, distriktsordförande i Blekinge.
 Carina Moberg som är gruppledare i riksdagen förväntar sig att Håkan Juholt kommer på nästa möte för att svara på frågor.
 –Det är självklart att Håkan kommer att besöka riksdagsgruppen för att förklara sig. Det är inget som någon av ledamöterna ens ska behöva begära.
 Statsvetaren Jenny Madestam menar att partiet nu gör allt för att stötta Håkan Juholt.
 –Han har bara varit partiledare i sex månader och att vaska fram en partiledare var ganska smärtsamt. Det finns inte i socialdemokraternas föreställningsvärld att höja några krav på avgång.
 –Nu gör man bara allt för att rida ut stormen, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Vi lever i en demokrati så vi röstar fram partier. Men vi har ingen talan om dessa senare. Utan när de väl har kommit in i partiet så kan de göra vad sjutton de vill – och vi måste vänta i flera år innan vi kan rösta igen. Och sen då? Om man nu skulle vara en socialdemokrat in i hjärtat, kan det verkligen kännas skönt att rösta på ett parti som har två storfifflare på raken? Partiet som bryr sig om den lilla människan. Men är så rädd för den lilla människans bidragsfusk att de ska satsa en massa pengar på att komma åt dessa fuskare. Känner man sig verkligen trygg med det partiet i dag? Och vad är alternativen? Något annat parti med människor med dollar symboler i ögonen? Och hur kan man sen säga att män klarar sig bättre än kvinnor när det bara är en liten klick som kan sitta och bestämma detta om man ska ha kvar honom eller inte? Tror de verkligen på allvar att detta kommer vara det sista? Inte för att jag förstod riktig vad detta gällde, men det är inte första gången han har problem med rutinerna.  Kanske ska man anställa en personlig sekreterare som tar hand om alla hans papper och sådant för att förhindra detta i framtiden. Gissa vem som får betala detta?

Advertisements