Etiketter

, ,

Nu är det över – och röster till försvar för Håkan Juholt har väl börjat höras. Läser en krönika på Östran som provocerar mig faktiskt. Här liknar Joakim Carlsson Juholts upplevelse av det hela med Processen

Någon måste ha talat illa om Håkan J. för en dag ställdes han inför folkdomstolen. Gång på gång fick han förklara sig, men ingen verkade lyssna. Det föreföll som att anklagelserna var bevis i sig.

Fast riktigt vad anklagelserna bestod av var väldigt svårt att veta, det verkade inte ha med juridik att göra. Inte ekonomi eller politik heller. Men bara att anklagelserna fanns och att han stod framför domstolen verkade betyda att han var skyldig. Håkan J. famlade efter något konkret, men varje gång han tyckte att han fått grepp om en sak, började domstolen tala om något annat. Och det gick inte att lämna förhandlingarna. De pågick hela tiden runt honom. Men varje gång han kunde svara på en fråga, ändrades frågan. Anklagelserna var aldrig riktigt formulerade, ingenting var riktigt klart. Utom en sak. Hans skuld. Håkan J. var skyldig.

Håkan J. var villig att erkänna sin skuld, om han bara fick veta brottet. Men svaret han fick var att det inte spelade någon roll. Det skulle alltid finnas ett brott som gick att passa till hans skuld. Utan att därför veta för vad, bad han om förlåtelse och nåd. Folkdomstolen avslog hans bön utan betänkande.

Kan tänka mig att det är så Håkan tänker sig det hela. Vad har moraliska betänkligheter i politiken att göra? Han har rätt att få ta ut kostnadsersättning och då måste man ju verkligen ta ut dessa. Varför reagerar folk på detta självklara? Jag förstår hans förvirring. Om man saknar moralisk kompass så kommer man aldrig förstå varför han anklagas. ”Ja, men borgarna är också bara intresserad av att tjäna pengar”. Javisst. Och de är öppna med detta. Håkan Juholt står för en linje där det inte lönar sig så mycket att arbeta eftersom du ska betala en massa i skatt. Men när skatten går till att hålla en människa med den lönen med bostad – då är det något snett. Tänk om han någon politiker skulle kunna ta upp den diskussionen. Men nej. Varför såga av grenen man sitter på? Därför kan jag inte ta Socialdemokrater och Vänstern på allvar. Sorry. Kan ni visa att det går att leva som ni lär – så visst. Men när ni har egna spelregler, då ska även folket få ha självbestämmande rätt.

De följde honom ut ur bostaden, för vilken han numera bara tog ut hälften av kostnaden i bidrag.

Och det innebär att trots allt vad som skett har Håkan fortfarande inte kommit på tanken att han kanske inte behöver denna kostnadsersättning (det är ju inte bidrag, det är ju därför så få partier var intresserad av att ändra reglerna.)

De slöt upp vid hans sida och låste diskret hans handlingsfrihet medan de gick.
– Jag vet att ni bara är underhuggare, men varför händer det här?
– Du har inte velat ta in den här verkligheten, sa den ena.
– Vilken verklighet? Finns det en verklighet? Finns det inte bara TV-studior och 30 sekundersklipp?
– Jo, just det. Du förstod inte att vi bestämmer. Gränsen för vad som får göras och tänkas sätts av rutor och bildskärmar. Där går verklighetens gräns. Bilden av verkligheten är detsamma som verkligheten.
– En deprimerande tanke, sa Håkan J. För det betyder att lögnen skulle vara regel i världen.

Som jag redan noterat är väl detta inte något nytt för Håkan Juholt. Hans verklighet styrs av vissa små eller stora lögner. Detta är inte något nytt, utan kom fram som diskussion redan i maj på Newsmill. Och om det finns en verklighet för politiker kan man faktiskt fundera över. Denna brukar vara rätt oväsentlig om man inte vill göra en politisk poäng.

– Det där var ingen nyhet, så det kommer inte att hamna i våra program.
Den ene tog ett stryptag runt hans hals.
– Som om det spelade någon roll, tänkte Håkan J. Ingen lyssnar ju på vad jag säger ändå.
Den andra tog fram en förgiftad partinål och stötte i hans rygg.
– Som en hund, stönade han fram.
Skammen skulle överleva dem alla.

Fast i det här fallet så överlever då tydligen Håkan Juholt. Något han själv såg som självklart. Vad skönt att hans process verkar vara över. Kanske är det så att det inte är Håkan Juholt som lyssnar? Själv känner jag det som han kör sitt eget race. Både politiskt och privat. Går det så går det. Och nu sitter han då säkert till han kan bevisa att han kan leda S till vinst 2014. Och självklart är det möjligt. Fast det handlar nog mer om att någon annan gör bort sig mer. Kanske kommer stormen runt Lundins Oil och Carl Bildt räcka?

SIFO mätningen idag ger rödgrönt 46.7 mot alliansens 46,6. Men man vet inte hur Juholt-effekten ska fortsätta – ska det bli fortsatt ras för S? Och vilket parti vinner dessa röster? Jag rekommenderar samtidigt PJ Anders Linder ledare från SVD idag om Socialdemokratiska partiet och varför för att tyda siffrorna.

Håkan Juholt inledde sitt partiledarskap med att förneka att något väsentligt hade hänt sedan partiets gamla glansdagar och partifolket älskade honom för det. Ibland säkert mot bättre vetande. Det är lika trevligt som viktigt att tala om gamla minnen och lära känna sin historia, men det får inte förväxlas med att lägga ut kursen in i framtiden.

Lite kul när man framförallt betänker Juholts kritik mot Reinfelt under partiledardebatten handlade om då att Reinfelt fokuserade på dåtiden – och inte ser framtiden:

Håkan Juholt (S): ”Vi står inför ett vägskäl”. Vi socialdemokraterna gör istället för att planera inför framtiden att vi projekterar infrastrukprojekt för att hålla ihop landet, en utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm. Det är viktigare än skattesäkningar.”
/../
Reinfeldt (M) höjer rösten och nästan skriker ut ”Under Göran Persson så förtidspensionerade vi 555 000 svenskar. Nu är vi nere på 440 000”. säger Reinfeldt.
Juholt (S) har begärt replik på Reinfeldt: ”Det finns inga idéer om framtiden när Reinfeldt har valt en debatt mot Göran Persson” ”Han tillhör historien precis som du, Reinfeldt”.
Juholt (S): ”Drömmer du över huvudtaget om en morgondag, Reinfeldt”.
Juholt (S): ”Har du över några idéer om Sveriges framtid, Reinfeldt?”
Reinfeldt (M): Hålla ordning på ekonomin är grunden för att bygga Sverige.
Reinfeldt (M): Vi satsar på anställningsbarhet. Vi har stöd i omställning med aktiva jobbcoacher.
Juholt (S): Politiker som inte har ambitioner att möta morgondagen kommer att hamna i gårdagen. Min främsta kritik mot dig är att du har fört Sverige i ett bidragsboende. Du gör det sämre för medborgarna, Reinfeldt.
Reinfeldt (M): Jag har levt i den här staden hela mitt liv. Jag har åkt tunnelbana och jag har varit på Djurgårdsmatcher. Jag vet något om detta som du inte har kunskap om. Det är de stora orden utan täckning som symboliserar Juholts politik.”

Och slutligen.

När jag tittar på artiklarna om Håkan Juholt så hittar jag samtidigt en artikel av Monica Green. Jag blir full i skratt av titeln: ”Gör S till barnens parti”. Med tanke på att Håkan Juholt höll sig i sandlådan när det kom till budgetdebatten (”jag vill inte sitta bredvid Olle för han är dum!!” så känns det som man lyckats med sin strävan. Tror det är många förskolebarn som kan identifiera sig med den inställningen. Att sedan lämna in saker ”huller och buller” påminner lite om städningen för sönerna när böcker ska in i bokhyllan igen.

Annonser