Etiketter

, , ,

Det finns bara ett brott som man skuldbelägger offret på och det är vid våldtäkt. I alla fall är det den synen som man har. Offret anklagas för hur de uppfört sig, klätt sig, var de varit, vilka offret umgåtts med. Och detta är fruktansvärt. Men är det verkligen det enda brottet detta sker? Och frågan är om det faktum att man anser att man kan iaktta viss sorts försiktighet är detsamma som att skuldbelägga. Själv har jag ingen dotter, men hade jag haft en så skulle det nog i uppfostringen ingå lite maningar om att iaktta försiktighet. Att du är fri från skuld hjälper inte när du har utsatts för ett brott. Du kommer nog vara en annan människa efter det. Både av brottet och sedan utsättas för rättsväsendet efteråt.

Men frågan är om det är det enda brottet som du anses som skyldig?

Säg att du parkerar din bil i Stockholm med datorväskan liggande framme på passagerarsidan. Hur många har inte fått höra Hur dum får man va, snacka om att be om bekymmer. Om du parkerar din cykel i vissa städer med ett halvdåligt eller inget lås alls och den sen är borta. Sorry, dumskalle. Vad hade du väntat dig?

Om du går runt och kaxar dig och kallar alla idioter och plötsligt så får du en smäll – eller en kniv i halsen. Du är ett brottsoffer – men nog kan man se att agerandet direkt relaterat till det brott som du utsatts för så att även om du inte begick ett brott så har du uppfört dig på ett sätt som man med lite erfarenhet kan inse leder till strul så småningom.

Så vad ska man göra när detta sker? Ska gärningsmannen behandlas lättare för att h*n provocerats av en kaxig person? Självklart inte! Hur kaxig och provocerande jag än er ger det inte rätt att försöka skada mig. Däremot kanske man ska göra lite konsekvens lärande för vissa ungdomar. Kanske man ska ta diskussionen om hur de skulle reagera i situationen när det kommer någon som ”mopsar” upp sig.

Jag kommer ihåg en stark film som jag såg när jag var gick i högstadiet. Jag kommer inte längre ihåg vad den handlade om. Men jag har för mig att det var Niclas Wahlgren som var med och att den, eller hans rollfigur, hette Ferdinand. Det handlade om mobbing på olika sätt. Jag skulle gärna se den igen, men jag har aldrig hittat något om den. Men det vore bra att ha sådana typer av filmer som tar upp ungdomars verklighet och sedan har diskussion runt det hela på skolan samhälle. Jag vet att det fanns en film för inte så länge sedan som jag hittade som var väldigt stark, Res dej inte! som fanns på UR, men där finns den då inte längre. Men varför inte ha sådana typer av filmer oftare och ha en diskussion runt händelser. Kanske få folk att se hur de kan minska risken för att utsättas för ett brott. Men utan att skuldbelägga dem om de ändå utsätts för ett. Samtidigt är det en svår balansgång.

Tänker på min bekant vars dotter (snart 15 år vid tillfället) hade en ensamkommen flyktingkille på besök hemma när inte föräldrarna var där. Så här i efterhand så insåg hon väl att det inte var en så bra idé. Men då såg hon inte ett problem med det. Han å sin sida uppfattade väl det faktum att hon bjudit hem honom ensam till sitt rum som inbjudan till något mer. Ska hon på något sätt känna sig skyldig att det gick som det gick? Absolut inte! Däremot så kanske jag hade haft en diskussion med min dotter om att iaktta försiktighet med personer av en annan kultur och tänka på hur saker och ting kan tolkas. Kanske gör det mig till en rasist…men i sådana här fall så kan jag acceptera det. Better safe than sorry.

På samma sätt som jag skulle förklara för min son att det kanske inte är en jättebra idée att börja surra med människor som är påverkade av alkohol och droger. Däremot kan han gärna få vara vaksam och försöka agera om det blir till ett bråk. För att försöka avstyra bråk känns viktigare än att lära honom att titta åt sidan. Kanske är man säkrare på det sättet att se åt ett annat håll – men frågan är om det är en säkerhet som jag önskar. Vill jag att andra ska titta åt sidan om det är min son som blir utsatt för något? För saken är att hur försiktig du än är så kan du råka ut för våldtäkt, rån, misshandel eller inbrott. Och i många fall så är det andra människor vi kan hoppas hjälpa oss då. Och där är det vi måste nå fram med.

Det finns vissa frågor jag skulle vilja ha diskussioner hos ungdomar om och få deras tankar runt.

– Är det ok att kalla en tjej för hora? Vad skulle du tycka om någon okänd kallar din syster det? Vad skulle du göra om någon kallade din flickvän hora? Och om din kompis kallar någon okänd tjej det?
– Samma fundering om bög – och om någon skulle kalla dig det?
– När får man slå någon?
– Vad skulle du göra om din kompis blivit nedslagen? Vad skulle du göra om dina kompisar pratar om att nita någon som gjort något mot någon av dem?

Kanske sådana diskussioner skulle kunna ge mer förståelse för dagens samhälle. För problemen som ungdomarna har idag är så långt ifrån de problem jag hade på den tiden det begav sig att jag  har svårt med hur jag ska uppfostra mina barn. Vad är det för scenarion som han kan råka ut för? För mig är det så sjukt att man kan råka ut för att ett gäng sparkar på en liggande person, och i huvudet. Det är så sjukt att det är ofattbart. Ändå läser jag att det händer rätt ofta. Och hur tänker dessa människor? Hur bemöter man det?

Advertisements