Etiketter

, , ,

Poker verkar vara ett hett ämne nu förtiden. Hittar reklam för poker på var och varannan artikel på Aftonbladet nuförtiden. Men av någon anledning har jag aldrig fastnat för detta. Kanske för att jag misstänker att det krävs lite skicklighet att bli bra på det – medan jag föredrar sådant som bara handlar om tur. Tidigare hade jag ganska bra av den varan, men på senare år har det försvunnit lite. Jag vann jämt på lotter förr. Och jag älskade att ta lotter då. Gick från lyckohjul till lyckohjul på Grönan och plockade ut vinsterna. Inte högvinsterna, men ibland lite större grejer. Många små fåniga nallar blev det. Men på senare år så är det tydligen helt slut med den turen. Tröstar mig att det innebär att jag har mer tur i kärlek numer då 🙂

Tyvärr fortsätter jag att ta en massa lotter vilket bara blir dyrt då.

Men generell sätt brukar jag  hålla mig undan spel om pengar. Jag kommer ihåg känslan på Finlandsfärjan när jag var liten och körde den enarmade banditen och jag vann. Jag stod hela resan alldeles fixerad vid den. Och enligt uppgift gick jag på plus. Men känslan jag hade då har väl gjort att jag undviker sådant spel. Jag misstänkte att jag lätt skulle kunna utveckla ett spelberoende. Bara en gång till. Nästa gång vinner jag nog. Alltså undviker jag det. Jag förstår att man satt åldersgräns på sådant spel idag. Lite löjligt med åldersgräns på triss kan jag tycka – men just sådana där spel kan jag förstå.

Andra spelformer är då Bingo. För mig sammanknippar jag Bingo med Leif ”Loket” Olsson. Jag gillade inte honom eller programmet något vidare på den tiden det begav sig, och det kändes som bingo var något för de äldre. Men trots detta så hände det väl att jag själv satt någon helg och hoppades. Det var väl något jag aldrig skulle vågat erkänna när jag var runt 20. Men det är en viss spänning just där att hoppas. Sen slutade det med någon vinst ibland. 100 kr eller så. Inte kom jag fram på telefonen heller dessa få gånger.

Någon gång har jag följt med någon till en bingo salong. Jag kan nog förstå att man kan börja gilla det, men det var inte min grej. Blev lite för mycket sektkänsla. Alla kände alla och pratade bingo och sedan under mässan så blev det dödstyst och bara raspet på papper. Och sen enstaka rop efter ett tag. Kanske hade jag gillat det bättre om jag känt personen jag var med där bättre – eller känt någon annan som var där så man fått tagit del av den här behörighets känslan. Nu kände jag mig mest malplacerad.

Då gillar jag hellre online bingo som finns idag. På något sätt känns det mer min grej då än att titta på Loket eller vara i en bingosalong. Eller också är det väl så att jag börjat komma upp i åldern att det känns mer ok att tycka att det kan vara kul. Kanske är det så att jag mer accepterar att gilla saker utan att bry mig om vad andra kan tycka.

Om man då inte gillar att spela bingo för att man inte vill riskera att bli av med pengar så finns det andra, ibland roligare alternativ. Bullshit bingon som var populär för några år sedan till exempel. Borde finnas möjlighet att uppdatera den idag med olika inritktningar. Engelsktaliga varianter finns det hur många som helst, till exempel vid vårdnads tvister som kanske vore en idé att översätta för att kunna dra på smilbandet för något som kan vara väldigt tragiskt…

Annonser