Etiketter

, ,

Jag skulle behöva ett gäng härliga bilder just nu. Jag är så förbannad och ledsen så jag vet inte vad jag ska säga. Jag läser hos Matte-Matik om hur man kör SCUM manifestet som teater för skolbarn. Jag antar att det är för högstadieelever. Pelle Billing beskriver känslorna väldigt bra utifrån perspektiv som en före detta pojke. Hur man reagarar på saker och ting.Så nu tänker väl jag uttrycka mig rätt fritt hur jag känner.

Jag ser mina egna barn som jag försöker lära värderingar som jag anser är självklara. Att alla är lika mycket värda. Att man kan var duktig på olika saker. Att man inte ska såra människor. Att man ska ta hänsyn. Att man ska behandla andra människor som man själv vill bli behandlad. Jag vet inte vad som kommer hända i framtiden, vilka val de kommer göra, vilka kompisar de möter, vad de kommer att råka ut för som påverkar dem, utan det enda jag kan göra är väl att få in dessa grundtankar. Det är värderingar jag själv är uppväxt med, och även min sambo.

Och då kommer man då till skolan. Och så kan det då tänkas att några jäkla miffon till skådespelare gör ett manifest av en skjutglad psykiskt störd kärrings sanning och ska beskriva hennes jävla verklighet? Ska vi köra en teater med Breiviks manifest med när vi ändå håller på? Hur kan en ung kille uppfatta detta? Jag kan inte se att det på något vis ska bli något positivt med den förbannade skojigheten. Hur ska en kille uppfatta att han är mindrevärd för att han inte har en fitta? Jag kan lova att om han skulle komma dragande med att han är mycket mer värd för att han har en snopp så skulle jag läsa lusen av honom – så plötsligt kommer någon och kör att de är misslyckade människor.

Fast det är bara teater – på låtsas kan man tänka. Men vad jag förstår så attackeras killarna, hon vänder sig direkt till dem. Själv så kan jag bli berörd av en föreställning, och jag har varit med om att jag känt mig utpekad vid ett tillfälle. Då var det stand up comedy. Det var väldigt roligt och träffande – men jag kände hur kinderna brände bakom skrattet. Personen i fråga pejlade lite av med mig hur jag tog det och insåg att jag faktiskt mest skrattade. Men tänk om det inte är humor. Tänk om någon vänder sig direkt mot mig och skyller allt elände i världen på mig. Hur skulle jag reagera? Jag skulle känna mig skyldig, och jag skulle få tårar i ögonen. Fast det är ju för att jag är tjej. Killar gråter inte…. Fast det kan de faktiskt göra. Och vad händer med dem på föreställningen? De som mår dåligt? Pejlar skådespelerskan av detta under tiden och är beredd att tona ner.

Jag vet inte. Men jag lovar att jag skulle plocka min son ur en skola som tillät något sådant.

Andra som skrivit om eländet: Medborgar X, Axess, Maukonen, GenusNytt

Recension på skiten: Aftonbladet, Tidningen Kulturen, SVD. Intressant nog bara kvinnor. De som skämdes bort och fick det så bra. Det hade varit bra mycket mer intressant att få en recension av en man som satt på de hårda bänkarna och blev attackerade. Som kunde läsa av de som satt runt och hur de reagerade.  

Och på Turteatern kan man läsa om föreställningen.

Annonser