Etiketter

, ,

Blir så trött när jag år 2011 hör följande på radion:

I ett tv-program förra veckan kunde hela landet se hur småflickor på väg till den skolan bespottas och kallas horor av män från den ultraortodoxa stadsdelen precis intill. Programmet gjorde 8-åriga Naama Margolis riksbekant, en vettskrämd flicka som inte vågar gå ut på gatorna längre. /../

I den ultraortodoxa stadsdelen nära flickskolan har de skyltar som uppmanar kvinnor till anständig klädsel och en skylt som beordrar män och kvinnor att använda separata trottoarer.

Vart är man på väg? Jag erkänner att det tog ett tag för mig att fatta att det inte var islamistiska fundamentalister det handlade om. Utan ultraortodoxa judar – ca 10% av befolkningen i Israel. Inte helt liten klick extremister som jag kan se. För mig var det en helt ny diskussion.

Det stör mig lite när jag försöker få en uppfattning om vad som händer där i området så är svensk media väldigt knapphändig i sin information. Jag är inte så bra att

Till exempel från SVD.

De religiösa trycker på för sträng segregering mellan kvinnor och män. De gav sig på ett israeliskt tv-team som filmade en skylt där kvinnor manades att inte gå framför en synagoga.

Vissa sekulära israeler är kritiska mot de ultraortodoxa – cirka tio procent av befolkningen – och gräl har den senaste tiden uppstått mellan grupperna.

Aftonbladet, DN2

Bäst att förklara bakgrunden till bråket idag är väl faktiskt DN så vitt jag kan se.

En åttaårig flicka sade förra veckan att ultraortodoxa män anklagat henne för att vara oanständigt klädd och spottat på henne då hon var på väg till skolan.

Men även Nyheter24 tar upp Naama Margolis.

Nu kan det erkännas att jag har varit väldigt bortkopplad de senaste dagarna, så det kan hända att jag missat något. Men jag känner en önskan att förstå. Hur har det blivit så här? Hur kan människor som ändå har upplevt en sådan diskriminering för sin religion i och med förintelsen på något sätt försvara diskrimineringen av någon på grund av kön?

I mitten av 90-talet så läste jag en kurs som hette Balkankunskap på institutionen för freds och konfliktforskning. Det var en väldigt intressant kurs som gav mig en förståelse för området och vad konflikterna bottnade i. Jag känner nu att jag skulle vilja läsa något liknande om Mellanöstern. Jag skulle vilja få någon förståelse för vad som händer där. På något sätt så har jag väl uppfattat Israel som ett rätt homogent område. Men när jag försöker läsa in mig på Haredi så inser jag hur extremt naivt denna uppfattning varit.

Annonser