Etiketter

, , ,

Känner mig lite trött och håglös när jag försöker hänga med i alla debatter och vad som händer i vår värld. Det känns som det är så mycket som är fel överallt. Men jag har inga bra förslag på vad man kan göra för att fixa till det. En del människor skyller allt som är snett och fel på regeringen. Och att får vi bara tillbaka Sossarna så blir allt så mycket bättre igen. Samtidigt som jag då läser om ännu en sosse som lever som han lär. Pär Nuder. Han som oroade sig för det här köttberget av 40-talister som man måste försörja. Nu tillhör han själv detta jävla köttberg av politiker som använder kryphål så han får miljontals pengar – men eftersom det inte är lön så får han också pension. Och föraktet för politikerna ökar.

Jag läser om mannen som har utförsäkrats. Ett totalt oseriöst inlägg hävdar en Henrico hos Anybody’s – reglerna är klara. Kanske det. Å andra sidan så hävdar en del människor under kommentarerna till detta inlägg att hon själv var i samma situation – men det var hennes klarhet över reglerna och att hon gått till chefen som löste det hela. Men hur många orkar kämpa? Hur många orkar sätta sig in i reglerna? Jag tänker på min sambo – runt honom finns hela familjen att hjälpa till, samt en bra HR avdelning på jobbet. Men om han vore ensam – då hade han lätt kunnat hamna mellan stolarna och förlitat sig på vad en enskild person på FK säger.

Och hur ser det ut hos FK? Hur mår folk där? Kollar snabbt i Creeper hur det ser ut med surfandet hos FK. För tillfället är Vakanser i topp med 38 av 49 länkar. Så hur är omsättningen på folk? Hur lång tid tar det att lära sig sitt jobb? Och vad har de för förutsättningar egentligen?

Läser också en debattartikel av Centern. Hårdare tider väntar. Vi måste helt enkelt sänka välfärden för att ha råd. Sänka ambitionsnivån har jag hört tidigare. Och jag förstår detta. Jag förstår att det inte finns pengar. Men jag förstår inte att samma parti kan prata om 40 miljoner nybyggare i Sverige – och sedan prata om att vi måste ransonera välfärden. För de som hojtar av glädje över att Centern försöker skjuta sig själv bort från politiken kan man väl notera de sista raderna när det gäller presentationen av författaren av artikeln:

Hans Dahlgren, ordförande för Centerpartiets välfärdspolitiska grupp. Medlem i Centerpartiet sedan 2011. Dessförinnan politiskt aktiv i Socialdemokraterna. Bl a som chef för det sakpolitiska stödet i riksdagen under såväl Mona Sahlin som Göran Persson.

Någon som tror att det blir skillnad med S vid rodret?

Läser också hos Hannah om problemet med att det är män i Kansas som bestämmer över en kontroversiell (eller ja, rent ut sagt urbota dumt!) abortlag. Hade det varit bättre med mer kvinnor? Hon förtydligar senare att det inte handlar om någon önskan om kvotering – utan snarare mixade beslutsorgan med personer som ska kunna ha förståelse för den grupp som man lagstiftar om. Kan till viss del hålla med – men samtidigt inte helt. Men kanske jag börjar bli lite för direkt demokrati ibland. Jag känner inte att de politiker som ska representera mig och min vilja gör något vidare gott jobb allvarligt talat. Men när jag läser vissa människors kommentarer på nätet så vete katten om jag vill att dessa människor ska vara med och bestämma en massa heller….

Och tillbaka till det här med välfärden. Vi ska tydligen sänka ambitionen för skola och omsorg, och vi ska ransonera på vården (för de som inte har råd att betala) men ingenstans pratar man om det här med kostnaderna för illegala invandrare. Även när de är bevisat att de har ljugit så får de stanna – efter att ha kostat pengar i åratal. För att de har fått anknytning hit. Och det ligger ju i linje med det Annie Lööf önskar. Kreativa entreprenörer som kommer hit.

Några år senare så finns en stor del av dessa männisor i utanförskap. Kanske får de känna av den sänkta ambitionsnivån. Och jag blir så trött på den där debatten som har funnits sen jag gick på gymnasiet. Varför är vår invandringspolitik så skev? Varför försöker man skapa konflikt genom att påstå att folk som reagerar är rasister? Istället för att lyssna och diskutera. Det har varit en massa diskussioner om utvisning. Det stör mig att vi inte utvisar brottslingar (om de då inte råkar vara en sinnessjuk kvinna som mördar sina barn). Argumenten mot detta kan vara rätt bra, kan återigen föra fram Hannah.

Vad innebär det egentligen? Om vi tar ett hitte-på-exempel med en person som kommit till det här landet och våldtagit någon, och vi i straffet inkluderar utvisning, vad säger det? Att vi värnar om kvinnorna (eller männen för den delen, men ni vet, statistiken osv) i det här landet, men inte om de i ett annat land, där personen i fråga kan fortsätta med sina övergrepp, och förmodligen utan en (ändå förhållningsvis) okorrumperad rättsmakt? Eventuellt i ett land där det krävs åtta oberoende vittnen på att en kvinna blivit våldtagen innan en dom går igenom?

Om vi i hittepå exemplet säger att denna människa har en kvinnosyn som innebär täckt kvinna = proper kvinna = otäckt kvinna = slampa som vill ha sex med alla/förtjänar att bli våldtagen. Om man då utvisar denna person till landet där alla kvinnor tvingas/väljer att vara täckt så kommer skälet till att våldta kvinnor minska. För i det landet har kvinnorna lärt sig. MEN visst kommer han kanske se en kvinna som inte vill vara täckt, som hellre vill ha frihet. Då kan jag säga att denna kvinna/flicka som vill leva i ett samhälle som tillåter henne att ha en egen vilja är välkommen till mitt Sverige. För problemet är att deras situation kommer troligen inte vara någon skillnad om denna person är i Sverige eller sitt ursprungsland.

Men kanske, kanske kan man med utvisning skicka signaler. Signaler som visar att det är inte ett ok beteende. Kan ni inte följa de regler som finns i Sverige – så kanske inte Sverige är ett land för er? Kanske kan vi rädda en annan kvinna från att bli våldtagen här genom att visa att vi värderar människor (i det här fallet oftast kvinnor) högre här? Och det gäller faktiskt inte bara blonda blåögda svenskar. Kanske kan vi hjälpa unga kvinnor som vill bryta med sin kulturs värderingar med. Vi kanske kan förhindra att de mördas öppet – eller ”hoppar från balkonger” genom detta? Just nu är spiralen nedåtgående och vi får mer och mer frustration i landet och konflikter mellan grupper. Så kanske kan första steget vara att göra annorlunda?

Annonser