Idag såg jag filmen där man såg SDU ”krasha” en av pridefestens seminarium och bli avhysta därifrån på Avpixlat. Man kan ha lite olika åsikter om huruvida man ska ge sig in på ett ställe där man är exkluderad. Diskussionen kommer upp i många sammanhang – framförallt i Ladies Night. I det här sammanhanget var det då inte könet utan att man gick efter hudfärgen. Vita var inte välkomna i Queer People for Color (jag visste visserligen att vitt inte är en färg när man pratar om färgspektrum i fysiken, men nog trodde jag att det räknades med när det handlade om människor – men tydligen icke här då).

Att alla inte var välkomna var tydligen då en provokation för de (straighta?) SDU personerna som då ville vara med på detta seminarium. Men si det gick inte. De blev vänligt men bestämd avhysta då de hade fel hudfärg. Det handlade här inte alls något om deras politiska åsikt, men det gjordes klart för dem att folk kunde känna sig hotade av vita därinne. Och att höra argumenten gjorde mig illa till mods.

Jag har aldrig blivit utsatt för rasism på grund av min hudfärg (om man inte ska räkna alla välvilliga förslag på hur min extremt vita hy ska kunna få lite av den läckra brunbrända som vi svenskar gärna vill stoltsera med semestern, eller kommentaren om jag precis har anlänt efter en vecka i Egyptens sol…) så det är svårt för mig att sätta mig in i hur det känns. Men jag kan inte för mitt liv tycka att rasism på bästa sätt ska bekämpas med – rasism. Om jag har utsatts för kränkande behandling på grund av min hudfärg – hur skulle det kännas att sitta bredvid och höra någon annan utsättas för det? Om jag varit där och några pratar med en person och säger ”det handlar inte om varifrån man är, det handlar om  hudfärg” – hur skulle det få mig att kännas? Skulle det kännas som jag var på rätt ställe?

Som någon på Avpixlat skrev, om detta är ok, är det då ok i ett forum när man vill diskutera hur man skulle känna sig tryggare på gatorna att säga att svarta inte var välkomna där – för det skulle få de stackard medelklassvita att känna sig otrygga?

Jag vet inte hur man bäst skulle hantera det från arrangörens sida, eftersom jag anser att själva upplägget är felaktigt. Jag hade väl tyckt det kanske vore bättre som arrangör att ha koll på dessa vita män och se vad de tar sig för istället för att gå på dem som man gjorde. Den sista person som de talade med vägrade tala om varför de blev avhysta – han hade läst inbjudan, men hade det inte ordagrant eller vad han tänkte. Min gissning är väl att han antingen förstod att han var inspelad och inte ville uttrycka genuin diskriminering i ordets rätta bemärkelse – eller faktiskt insåg att det handlade om specialbehandling på grund av hudfärg och inte ville ge uttryck för detta.

Jag hade aldrig kunnat göra det. Kanske är det för att jag har blivit imatad denna värdering från barnsben. Att utsidan bara är en färg. Inget man ska bedöma någon efter – eller göra skillnad på på grund av den. Och jag har alltid tyckt att det är rätt! Det är en värdering jag är stolt över att ha. Alla färger är lika värda. Det är delvis därför jag älskat vissa sånger som betonar detta. Black or White (I’m Not Going To Spend My Life Being A Color). People are people. Och en annan sång som sjöngs av en tjejgrupp som jag för mitt liv inte kommer på nu. Störande. Och jag undrar därför hur det känns att plötsligt säga till någon – du är inte välkommen på grund av din hudfärg.

Så som sagt – man kan ha många åsikter om tilltaget som sådant och huruvida alla alltid är välkomna överallt. Jag skulle själv aldrig vara intresserad av att gå på något ställe där jag inte är välkommen. Men visst kan jag förstå folk som känner sig provocerade när de exkluderas. Oftast handlar det väl om ”tjej”-grejer som jag läst om. Sällan något som bara är för män faktiskt. Eller också läser jag inte det då det oftast handlar om saker som är ointressant för mig och därför inte provocerande. Men jag tror också jag skulle reagara negativt om jag läst exkludering på grund av hudfärg. Just för att det känns så fel – så emot de grundläggande värderingarna. Kanske har det varit så i Sverige förr. Jag vet att rasbiologi var starkt här. Men det är få av de som lever idag som var drivande då kan jag tänka mig – och jag vet inte hur stor andel befolkning som var icke-vita som befann sig i Sverige då.

Men hade det bara handlat om detta så hade jag nog inte skrivit detta inlägg. Just för att jag inte vet vad jag tycker om tilltaget som sådant. När man är ute efter att provocera – då lyckas man ofta få det resultat man vill och jag vet inte om jag är så positiv till det heller. Så hade det slutat här så hade jag inte upplåtit något inlägg på ämnet.

Men så åker jag hem och hör på radion på vägen, och då kommer nästa chock. För plötsligt har vinklingen blivit en annan när radio rapporterar om det.

Ingenstans hör jag det nämnas att de inte var välkomna för att de var vita – utan nu handlade det om att det var lite otäckt med folk som var från SDU som var där. Många anonyma talar om att de känt sig hotade. Och detta rapporterar man då från SR som hot på Pridefestivalen. När man sedan läser så mildrar man texten lite. Det var nu  ”för personer som blir sedda som icke-vita och därför blir utsatta för rasism”. Wow. Det blev plötsligt väldigt tydligt att den rapportering vi får från media är filtrerad och censurerad. Man lyckas också få med att de störde ordningen. Och visst kan jag se att de störde ordningen när man måste få dit vakter för att de ska avhysas. Men att man kan rapportera att det stör ordningen genom att sitta och vara vit. Really?

Väl hemma så konstaterar jag att även Avpixlat och SD reagerat på inslaget och Kent Ekeroth ringer då till journalisten för att ställa henne till väggen. Det var rätt roande faktiskt att höra den stackars människan (som säkert hade någon annan som pratade i örat med och kanske inte helt hörde frågan – eller febrilt funderade hur hon skulle komma ur denna penibla situation...)

-Är det inte ert uppdrag att återspegla någon sorts verklighet?
-Neej.

Jag misstänker att SD kommer leva länge på den…Och det känns lite skrämmande att det är en person på Sveriges Radion som ger dem denna passning.

För övrigt. En reflektion jag har om Pride de senaste året, mycket tack vara Uppsala Pride är väl att rörelsen inte har något att göra med tolerans som jag trodde förut. Snarare är det mycket intolerans till oliktänkande (och bitvis tydligen också mot vita – men om man känner sig hotad av en person, är det den personens fel – eller är det något man får jobba med själv? Se gärna denna lilla snutt och fundera). Oavsett om de är homosexuella. Och jag vet inte om alla homosexuella verkligen känner sig särskilt stolta över att sammankopplas med det.

Uppdatering 21:15: Och efter att ha läst en SD-politikers senaste bravad så kan det väl vara bra att ha med det också apropå den tolerans som möter homosexuella med, för att visa att jag faktiskt är medveten om att det finns problem även i Sverige med synen på dem. Willy Kristiansson har tydligen konstaterat att bögar har ”avlopps-sex” och flator ”lapar vatten i en kloak eller i ett latrinkärl”. Ja, det finns viss poäng i vad han skriver om man vill vara sån. Å andra sidan så kan man väl beskriva avloppslang i latrinkärl med då om man vill vara på det humöret – men då heter det istället

Den absoluta klimaxen är när den kärleken sker i samförstånd och kanske då utmynnar i ett planerat havandeskap. Då skapas nya friska generationer, men du kan inte skapa det genom avloppssex.

Så den poäng som Kent Ekeroth gjorde med SR idag drunknar litegrann i de stolpskott som de har som representanter, jag har en känsla att folk kommer minnas avloppssex lite längre. Och jag, som faktiskt inte brukar fundera över folks sexvanor, undrar plötsligt om Willy och hans fru/flickvänner någonsin har testat oralsex då – med hans syn på sex.

Men jag tittar lite på anledningen till detta utbrott (som också handlade om att lobotomi mot homosexuella vore en bra idé om det inte vore för dyrt, vilket måste svida lite för de SD som varnar för muslimers syn på homosexulla – stening eller lobotomi? take your pick…) så känns det märkligt:

Hans attack mot homosexuella kom efter att en fjortonårig skolelev fick IG i biologi när hon hävdade att homosexualitet är onaturligt, vilket innebär att eleven sa emot läroplanen.

Kan man verkligen få IG på ett ämne enbart på grund av ett uttalande? Känns som det är fler saker som denna elev måste ha missat i biologi innan man ger IG. Men, detta är då plockat från Nyheter24 vilket jag noterat kanske inte alltid rapporterar helt sanningsenligt – så det kan finnas felaktigheter i citaten också. Den som berättar om detta är då samma person som utan tvekan kan tala om för en människa att han inte är välkommen – och det handlar bara om hudfärgen.

Uppdatering 3/8: Och här är då filmen från de som kastade ut ”nassarna” (deras ord). Jag blir inte mer sympatiskt inställd till aktionen att krascha ett inte öppet seminarium när jag ser dem. MEN jag anser fortfarande att det är fel att möta dem med intolerans. Jag tycker man kunde mildra inbjudan till ”i första hand”. Men man ska även kunna ha med människor som sköter sig och lyssnar och ta till sig deras berättelser. Jag anser inte att det är bra med intolerans, och rasism för att bekämpa intolerans och rasism.

Och även en av killarna Christoffer Dulny som har skrivit Newsmill artikel på ämnet. Märker på kommentarerna att det är fler som reagerat på media. Någon som uttrycker mina tankar lite mer kortfattat än vad jag lyckas med skriver.

Jag tycker inte det var det bästa agerandet vare sig från Christoffer eller Pride och hela historien kunde vara ganska ointressant, men spektaklet har istället blottlagt något mycket viktigare:

Media ljuger oss rakt i ansiktet. Det finns ingen sanning överhuvudtaget i vad de skriver och säger. Allt är ren lögn, och de skäms inte det minsta över detta.

Anders K

Advertisements