Jag orkar inte sätta mig in i alla dessa pengaskandaler om politiker som förser sig med skattemedel i Sverige. Och nej, jag har inget till övers för Annie Lööf och Centerpartiet som lever loppan på fester på skattebetalarnas bekostnad och sedan betalar tillbaka när det väl har kommit fram. Å andra sidan hade jag väl inte riktigt imponerats av hennes politik heller tidigare. Någon som tror att pengar hade betalats tillbaka utan granskningen? Nej, det är väl precis som Juholt som betalade tillbaka när det väl kom fram. Att det kommer fram när Annie Lööf precis sparkat chefen på Tillväxtverket för liknande spenderingsiver på festande kan man väl antingen se som lite pikant – eller tragiskt. Att sen den chefen på Tillväxtverkat får en sådan fallskärm så hon kommer fortsätta kosta pengar ett antal år gör mig bara arg. Man kan inte sättas på bar backe försvarar vissa. Och det kanske man skulle kunna köpa om inte argumentet för att de ska ha den jävligt höga lönen från början är för riskerna. Så man kan missköta ekonomin hur mycket som helst – och sen har man tre år på sig att leva loppan i fortsättningen.

Det är så hemskts med Alliansen tjuter genast de rödgröna och kastar sig över Annie Lööf som ett köttben. Jomenvisst. Det var ju bara en toblerone som Mona köpte. Och hur är det med alla dessa ex-politiker som ser till att plocka ut bonusar ur sina företag istället för lön så att de har rätt till bidrag. Sen finns det de som verkar bra. Eller vad sägs om dessa rader om Annika Billström 2005:

Den handlar om att effektivisera. Billström och Rudin menar sig kunna frigöra och omfördela mellan två och tre miljarder i kommunen. Pengar som kan gå till angelägna verksamheter som vård, skola och omsorg. /../

Billströms kamp mot byråkrati och resursslöseri vittnar om en politiker som tar sitt medborgerliga uppdrag på allvar. Den svenska välfärdsmodellen bygger på gemensam finansiering och därmed på ett högt skattetryck. Skatteviljan är stark hos svenska folket. Desto viktigare att resurserna används på bästa sätt. Eller som Billström med Gustav Möllers ord betonar, att ”varje felanvänd skattekrona är en stöld av folket”.

Och sen i september 2011 så intervjuas hon igen.

Stockholms förra finansborgarråd,S, Annika Billström slutade 2006 och får nu ut 54 000 kronor i månaden i visstidspension.  Hon tar ut en mindre lön från sitt företag men desto större vinst.

– Det finns den möjligheten, jag följer regelverket och det har naturligtvis med min privatekonomiska situation att göra

Och plötsligt inser man hur hon egentligen menade när hon pratar om att resurserna används på bästa sätt. Tänkte inte på det. Det finns bra politiker. Jag får liksom mana mig till att tänka detta lite då och då. Men jag blir mer och mer tveksam. För är det verkligen så? När pengar kommer in i spelet så blir folk på något sätt fartblinda. Alla andra utnyttjar ju systemet – så varför inte jag? Och sen finns det få som ställer sig upp och protesterar.

Och när jag nu retar mig på politiker så kan jag konstatera att vi nu har en statsminister som är så osynlig att det är skrämmande. När uttalade han sig sist om något? Jag vill minnas att jag senast läste om honom vid separationen, men jag antar att han har gjort något sen dess. Eller? Men det verkar ju fungera för honom, i och med att han inte säger något så kan man inte snärja honom på något sätt. Everything you say can and will be used against you – not only in the court of law. Synd bara att S nu har tagit till sig av detta och också valt en person som också håller tyst och plötsligt tycks väljarstödet få vingar. Så statsministern och statsministerkandidaten leker tysta leken tillsammans, och vi väljare, skattebetalarna – eller gässen med guldäggen – får bara information genom en korrupt media som ljuger och vinklar information och granskar den politiska sida som DE inte stöder. Vilket är väl anledningen till att nästa skandal inte avhandlas så mycket i Aftonbladet – och när det görs, så är det utan möjlighet att kommentera.

För SSU har tydligen verkligen förstått hur man ska sätta i system att lura åt sig pengar. Solidaritet à la Socialdemokraterna eller? Det tycks som detta system tydligen har fungerat i många år och säkerligen har en del av folk högre upp i partiet som kört samma race. Men om detta talar vi inte så mycket om. Och skandal på skandal rullar ut.

Och samtidigt sitter Försäkringskassan och drar in på stöd för handikappade på löpande band för att det inte finns några pengar. Och någonstans så måste man väl inse att det finns inte hur mycket pengar som helst att använda – men att dra in pengarna på politiker verkar liksom inte finnas. De har ju ett så stort ansvar som de måste få betalt för.

Och jag känner bara för att skrika rakt ut. MEN VISA LITE ANSVAR DÅ FÖR HELVETE!!

Har folk inget begrepp om hur man ska hantera pengar så ska det på något visas att det inte accepteras. Att fortsätta betala pengar till dem i all evighet när uppenbart olämpliga personer försvinner känns bara som ytterligare läckage i pengaflödet. Och detta bara för att de som politiker har en gräddfil som inte fungerar för oss andra, pöbeln, mobben, drevet eller vad vi nu kallas när vi reagerar. Och intresset att ta bort den är obefintlig.

Men ser vi på en vanlig människa,  vi som inte är politiker,  gör vi något fel så inte fasiken finns det någon fallskärm då. Det är knappt att ungdomar i dag som inte utbildas i sitt jobb får stöd när de skadas i arbetet – detta hanteras ju av Försäkringskassan – men oansvarighet som politiker där finns det tydligen inga gränser. Man KU anmäler politiker för olika saker – nu senast för den mörkläggning som tycks ske när skandalen är på väg att brisera. Det är ju inte bra om information om svinnet kommer ut. Det kan ju tas illa upp eller något sådant. Nej, först ska PR människorna kolla på det för att se på vilken damage control som ska göras. (”Håll dig för helvete oanträffbar så kommer man tröttna om några månader!!”). Och säg att de fälls i KU, vad händer då? Det blir ungefär som socialstyrelsen och andra instanser. Man ska se över rutinerna och dra lärdom eller något. Sen kan man göra samma sak om några år. Väljarna har dåligt minne…och om det är så att de kommer ihåg det så handlar det om senaste skandalen som folk minns på valdagen. Eller ja, hela valåret brukar vi faktiskt vara intressanta. Då man pratar om verkligheten. Sen är valet klar – och så får vi ett resultat som vi har ”valt” och sen spelar det ingen roll vad vi tycker i 3 år igen. Leve demokratin!

Och jag sitter och vet bara inte vad man ska göra. Hur kan jag demonstrera att det inte är ok? Vad har jag som medborgare i Sverige för möjligheter att förändra? Och jag inser att det finns ingenting jag kan göra. Och det är en tröstlös tanke.

Annonser