Etiketter

, , , ,

Ja det är mycket Quick nu överallt. TV, radio, tidningar, twitter överallt hittar jag en massa tyckande och tänkande fram och tillbaka. Och sen kommer jurister som då är mer intresserad av att rädda sina egna ansikten än att få fram sanningen. Prestigen framförallt. Ja, jag pratar om Göran Lambertz nu. Och sen kommer då de som alltid tycker till Jan Guillou och GW Persson. Och självklart Claes Borgström som nu är ”kränkt”. (Undrar om han har kommit in på facebook-sidan vita kränkta män än då?) Förtal, skriker han utan att fundera på hans uttalande om Assange kan räknas som förtal med. Men redan 2010 så uppmanade han advokatsamfundet att undersöka hans agerande – men jag vet inte riktigt vad som hände med det efter att Bergwall löst honom från tystnadsplikten. Det ligger inte i ryggkliar klubbens intresse kanske att kritisera kollega? Detta var då 2010 – men det ska bli intressant att se hur man väljer att göra 2012. Tror man verkligen att människor kommer glömma igen? Och, hemska tanke, är det så illa att de har rätt?

Tror jag att Thomas Quick har begått alla de brott som han har erkänt? Nej. Det tror jag inte. Märkligheterna är för många. Även om Göran Lambertz är övertygad av bevisningen – så är jag inne på Anybodys linje.

Är han då den varma trevliga morbrodern som hans systerdotter beskriver honom som? Nja. Han har trots allt försökt mörda någon, och det ska man nog inte glömma i sammanhanget – men man kan väl förvänta sig att åklagare/utredare/advokater/psykologer inte ska besluta att lassa på andra olösta mord på människan bara för att man ska kunna stänga lite öppna case. Och att skapa ett värre monster än han är istället för att hjälpa honom känns inte så konstruktivt.

Vi har nu ett flertal mord där man inte har letat efter alternativa mördare. Det var så bekvämt att låta Quick erkänna det, och ju mer bestialiskt och kittlande det var – desto kändare blev alla de inblandade. Så om vi har en person som tydligen är psykiskt sjuk gör det något om han döms för brott han inte begått?

Ja, om man förstår Johan som faktiskt är ett offer för Thomas Quick så är det hela Hannes Råstams fel. Huvudsaken är att Quick/Bergwall är kvar på psyket. Ser man från det perspektivet – visst – det var fel att man skulle börja gräva i detta. Framförallt som det inte tycks som Quick är dömd för just detta brottet – då han redan var inlagd på psyket. Jag vet inte huruvida detta stämmer eller inte – det låter lite märkligt det där men, hej! svenskt rättsystem verkar rent allmänt märkligt.

Men det finns även andra offer – och anhöriga – som har mördats av någon som de flesta som inte var med i ”sekten” runt Quick-cirkusen inser inte är Thomas Quick. Och kanske har denna/dessa mördare gjort mer. Liksom Englas mördare där han kunde ha gripits om poliserna gjort sitt jobb lite bättre – skulle andra offer ha räddats?

Och – icke att förglömma – det är viktigt för anhöriga att få kunskap om vad som hänt. Hur tungt det än var. Men att höra de bestialiska berättelserna som Quick berättade om sin son, hur kan inte det kännas? Och när man dessutom känner att det inte stämmer. Att det finns för mycket luckor. Men föräldrarna nonchalerades. Och nu är det mordet preskriberat. Men undran kommer finnas kvar i resten av deras liv.

Problemet är att i det här fallet – liksom i Catrina De Costas fallet – så kommer det inte bli någon sökning på de skyldiga till det Thomas Quick har blivit offer för. Rättsrötan. Utan det blir ”systemet”. Och kanske kommer det (troligen en välbetalt med lite representation etc) kommission som kan se vad som har blivit fel. Typ att bevis i en svensk rättegång egentligen är rätt ointressanta ibland. Och man pekar på en rutin som man tar till sig. Sen är vi tillbaka till business as usuaVi skrattade hånfullt i Sverige i den absurda OJ Simpson rättegången över hur bevis plötsligt blev ogiltiga av småsaker – men för en fd justitiekansler så är en vägbom in till en väg utan ett funnet offer ett bevis för någons skuld. För att han sa det? Är det fler än jag som skräms av detta?

Och ytterligare skrämslehickan får jag när Christer van der Kwast säger:

– Jag är säker på en sak, och det är att inget har medvetet förvanskats. Om vi har fel i sak har vi blivit vilseledda av en väldigt aktiv person, säger van der Kwast och syftar på Bergwall

När man har läst på om bevisen så kan man väl fundera på hur lättlurad jurister egentligen får bli innan det blir kriminellt. Borde inte det finnas krav på viss tankeförmåga eller värderingar av bevis om rättegång ska bli rättsäkra? Är det ett annat problem med att folk sover och inte orkar läsa/lyssna på för mycket?

För övrigt retade jag mig väldigt på  van der Kwast på grund av nonchalansen han visat för en av Quicks offers föräldrar. En sådan viktig man har naturligtvis inte tid att avsätta för några anhöriga. Han hade väl fullt upp med att bli vilseledd av Quick han. Pappskalle.

Och mitt politikerförakt som jag känner för alla dessa politiker och ex-politiker som utnyttjar systemet för egna fördelar utökas till jurister. Och jag skiter fullkomligt i om Claes Borgström känner sig kränkt över kritiken han får. Som man bäddar får man ligga – och respekt är något man förtjänar. Och i hans yrkesutövning som advokat och politiker har jag inte funnit något jag känner att han förtjänar min respekt för.

Har ni då missat boken Fallet Thomas Quick: Att skapa en seriemördare kan man få tag på den hos Adlibris eller Bokus.

Uppdaterat 15:50: Jag kan också rekommendera att läsa Sture Bergwalls egen blogg och hans och hans brors minnen från denna tid – och barndomen.

Uppdaterat 28/8: Gåtan Thomas Quick kommer nog aldrig få en lösning är jag rädd – men den som vill försöka sätta sin i olika sidor av myntet så finns även en annan bok, Mytomanen Thomas Quick. Mer information om denna här. Denna bok tycks då följa juristernas åsikt. Att det är Thomas Quick som duperade dem.

Advertisements