Etiketter

,

Ibland är det svårt att skriva vad man menar när man svarar folk i kommentarer. Jag vet heller inte alltid om jag själv förstår vad jag vill ha sagt i slutändan. Men häromdagen reagerade jag lite på en diskussion hos Catta när det var tal om stalking (och som en liten notis – jag hatar det försvenskade ordet ”stall-king” utan föredrar ”ståking” å andra sidan har jag inte drabbats så jag behöver inte använda det så ofta).

det blir en liiiten diskussion där, framförallt då det kommer besök av en typisk nät-stalker.  Tydligen har personen länge suttit och lagt in kommentarer hos Catta, men Catta har konsekvent vägrat släppa igenom dessa. Det är lite förvirrande för en som inte riktigt varit med där då det är en massa detaljer om kvinnan och hennes ekonomiska situation som läggs in. Min känsla är att det är en man som spelar upp en dialog med sig själv och lägger sedan in andra människor som får vara med och ha de repliker han väljer att de ska ha, och sen slänger han då in svaren på dessa fiktiva kommentarer i bloggen. För dem som inte har följt med i diskussionen i hans huvud så blir det självklart väldigt problematiskt att få en rätsida i vad det handlar om.

Men i tråden som skapas kommer då också några stycken som ser detta problem som en del i problemet ”mäns våld mot kvinnor”. Och glömmer bort exflickvänner och kvinnor som också kör med stalking. Ärligt talat så fanns det väl lite anledning att Farlig förbindelser slog. Självklart är det obehagligt för den som blir drabbad av en stalker. Men vi kan väl vara överens om att det är ett sjukt beteende oavsett om det är en kvinna eller man, eller? Jag kan inte på något sätt se att en man som drabbas känner en tröst i det faktum att han  är en man .

Men, i alla fall så finns det då en man i tråden, Mikael,  som känns väldigt snäll och välmenande så det kanske är elakt av mig att jag reagerar på det han skriver. Och anledningen att jag reagerar är att det inte bara är han, utan något som man ser som allmänt.  Jag känner självklart inte honom utan den historia jag har är väl den som han presenterat om sig själv, men som sagt han känns som en trevlig person och jag har ingenting emot honom – utan det är just det han skriver jag reagerar på (min fetstil):

Hoppas inte det du skrev innebär att du är en av dessa som drabbats av detta fåtal män som håller på med sånt. För sanningen är att de är ett fåtal men det gör ju inte saken bättre för den som drabbas. Den överlägset största delen av det manliga släktet vet hur man behandlar kvinnor och skulle inte ens i sin värsta mardröm kunna så mycket som kröka ett hårstrå på en kvinna. Ni är det finaste och värdefullaste vi har fått. Varför skulle vi förstöra det?????????

Och på detta svarar då jag:

Hur ska man “behandla” en kvinna? Jag vill bli bemött som en person och inte fokuseras som en kvinna som är fin och värdefull pga det. Om en man är otrevlig och jobbig så förbehåller jag rätten att kunna bemöta honom på det sätt jag tycker han förtjänar. Likaså tycker jag att en kvinna som är otrevlig kan förtjänas att inte behandlas som något “värdefullt”. Jag tycker däremot inte man behöver ta till våld, varken som kvinna eller man om man träffar på någon man ogillar. Men jag ser heller inte alla män jag möter som potentiella pojkvänner – och jag skulle bli mycket illa berörd om män som jag möter i olika sammanhang skulle tycka att de behöver se mig som en gåva.
Problemet med feminismen idag är att man bara sätter fokus på könet. Är det en man som gör något så gör han det för att han är en man. Är det en kvinna, så är hon offer, oftast pga av en mans handlande. Jag blir bara så trött på detta. Kan vi bara lägga ner det här med kollektivt ansvar snart??

Det här med kollektivt ansvar var inte riktad mot denne kommentator faktiskt, han är ganska tydlig med att han är emot det med. Men det är också en rätt typisk sväng för de som har samma attityd att man sätter upp kvinnan på en piedestal. Men jag fick i alla fall detta svar:

Trollan: Jisses vad du missuppfattar. Jag har inte sagt att kvinnor ska behandlas på ett speciellt sätt lika lite som män ska det. Man ska behandlas som den person man är. Jag bara ville peka på att de flesta män vet hur man behandlar kvinnor. Man förtrycker dem inte, misshandlar dem inte osv. Snälla övertyd inte det jag skriver. Läs det tillsammans med det övriga jag skriver så ser ni bilden. Fina och värdefulla kvinnor är så som jag ser det. Hur kan det nånsin vara fel. Jag behandlar alla kvinnor som en personlighet. Sen sätter jag kvinnor före män, ska jag ha stryk för det eller vadå? Är det inte bättre vi koncentrerar oss på det problemet som finns och som jag konfronterar varje dag. Att det finns alldeles för många kvinnor som mår dåligt.

Och lite senare lägger han till som en kommentar till mig:

Det är inte alltid lätt att vara man. Ibland spelar det ingen roll om man talar för eller emot kvinnan man får skit ändå

Jag har väldigt svårt att förklara hur jag tänker här, och varför jag provoceras av vad han skriver. Grejen är väl att det känns för mig som han pratar om Kvinnan och Mannen som någon sorts abstrakt idé. Mikael skriver: ”Man förtrycker dem inte, misshandlar dem inte osv”.

, ska man tolka det som att Mikael tycker det är ok att förtrycka en man? Att misshandla en man? Av vad jag läst av honom så skulle jag svara nej. Han känns som sagt trevlig och inte våldsam (utom när han då träffar och diskuterat med en pedofil – och ärligt talat jag skulle också ha svårt att hålla mig lugn då – både om det handlar om manliga och kvinnliga). Så det är självklart att en normal människa inte planerar eller funderar på att förtycka någon – oavsett kön. Sen kanske man av olika anledningar har problem med människor, men oftast är det då på individnivå. Vissa feminister kan skandera ”mansslakt, kvinnomakt” men om man då diskuterar huruvida man ska börja med deras familj, söner, bröder etc så skulle de bli väldigt oförstående.

Får man vara otrevlig då mot människor? Jag tycker nog att det kan vara befogat i vissa fall. Bemöts man på ett dåligt sätt av någon så ska man kunna ge samma bemötande tillbaka. Man ska helt enkelt inte behöva ta skit.  Men det gäller självklar då från alla människor.

ponera då att jag ser en man som har fått psykbryt och står och skriker och slår på ett barn kanske skulle  möjligheten då finnas att jag  tar till våld, typ en örfil för att få honom att sluta? Och om det varit en kvinna, vad gäller då? Svaret hade för mig i båda fallen blivit troligen. För jag hade nog sett mer barnet än könet på förövaren. Och jag tror även Mikael skulle försöka stoppa detta i möjligaste mån.

Sen sätter jag kvinnor före män” – Om jag har möjlighet att bara rädda en människa och en är en småbarns pappa och en är en kvinna i min ålder utan barn. Vem skulle jag helst rädda? Svaret är nog inte detsamma som om kvinnan vore min syster och mannen är en okänd. Om jag kan rädda Christina Schürrer eller en okänd man? Klart man kan prata om hur man reagerar i en given situation – men i verkligheten så finns det alltid fler faktorer och ärligt talat ser jag inte könet som det primära. Alla människor har lika värde  – men jag lovar att min familj har större värde för mig än din, om det kommer till kritan.

Nu är jag kvinna, så jag har växt upp med att det handlar om jämställdhet. Jag är lika mycket värd som en man. Jag kommer i mesta möjliga mån föra över detta till mina söner.  Jag hoppas bara att samhället inte kommer förstöra detta för mig.

Advertisements