Etiketter

, , ,

Jag har funderat lite fram och tillbaka så det kan bli ett än mer flummigt inlägg. Jag har funderat en hel del på perspektiv på saker och ting. Ninni har skrivit väldigt bra om män och kvinnor på Genusdebatten. Och det var väl det som ledde mig att spåna vidare.

Jag avskyr själv att höra när folk kommer med slutsatser som baseras på generaliseringar. Men jag gör mig själv skyldig till dem då och då. Man skämtar om saker. Vad är manligt och kvinnligt? Den eviga frågan.

Är en riktig man det som Kenneth and the Knutters sjöng om en gång i tiden?

Finns det inte nån som kan som en riktig man
dricka öl och åka hoj
Var finns det grabbar
som tuggar taggtråd och spottar snus
Finns det inte nån som kan som en riktig man
dra från snuten mest på skoj
Vart finns det grabbar som gör rääcer
av min lilla brandgula pusch dakota

Jag inser att jag inte har träffat en ”riktig man”. Lika lite som jag träffat en ”riktig kvinna”. Oftast räcker det med att en ”riktig kvinna” har bröstkupor halvvägs ner i alfabetet, och en midja som är 60 cm eller något sådant på det. Personen ska dessutom konstant ha stilett klackar (och på ämnet, har någon sett hur många polisserier där de höga kvinnliga poliserna faktiskt har dessa skor och springer i).

Men trots att jag inte känner någon ”riktig” man eller kvinna så känner jag och har träffat en hel del olika människor av båda könen. Det finns andra fack som jag kan stoppa in dem i, och för mig är man och kvinna ett så brett spektrum så det går inte att sortera dem utifrån detta. Men visst kan jag ha med kön till viss del ändå i mina generaliseringar.

Till exempel kan jag utan problem generalisera om stureplansbratz, och då skilja mellan killar och tjejer. Jag känner egentligen inte någon som hänger på Stureplan, så det är verkligen bara förutfattade meningar som troligen inte stämmer på många punkter med verkligheten. Men det blir väl ändå så att man bildar stereotyper beroende på vad andra säger, vad man läser och sådant. Tillbaka till den här valda sanningarna som Torkild Sköld skrev om. Men det viktiga för mig är att hålla kvar den känslan att veta att detta är generalisering. Kanske skulle jag möta någon som stämmer helt överens med dessa fördomar/generaliseringar/stereotyperna så skulle det faktiskt inte bekräfta att det är en sanning. Inte ens om jag träffar på två – tre – flera. Stereotyper kommer aldrig vara en sanning – det kan vara en del i sanningen, men människor är en summa av så många olika faktorer att man inte kan kategorisera dem.

Men om jag nu skulle kategorisera människor än mer och jämföra vilka som är lika på någon sorts skala, så skulle nog stureplanstjejen ligga närmare stureplanskillen än hon skulle vara nära den norrländska bondmoran. Liksom den afrikanska klankvinnan skulle ligga närmare klanmän än hon skulle vara den svenska lattemorsan. Oavsett om de har samma antal barn.

Jag hörde något på radion som gjorde mig arg häromdagen. Det var någon, vet ej vem , som hade diskuterat det här med värnplikt och tyckt att när nu den inte var en plikt längre så borde alla män istället få gå en kurs i att ”vara kvinna” och veta hur det känns att föda barn. Hon lyckades också klämma in att de kunde lära sig empati – men hon insåg själv att det kanske var lite väl så hon erkände storsint nog att män också så klart kunde känna empati.

Återigen en sån här humoristisk sväng som alltid är ok. Jag hörde inte diskussionen om hur den började eller så (men det hade varit en hetsig om jag förstod saken rätt) men det var tydligen någon som mailat in och förklarat varför han valt att göra värnplikten idag. Att det inte handlade om ”macho” ideal utan för att kunna testa sina gränser, lära sig disciplin, och få en lärorik tid. Flera gånger lyckades kvinnan tala om att det tydligen var ”viktigt för X att poängtera detta” så även om diskussionen var avslutat så läste de upp mailet. Min tolkning var att det var ett visst hån mot X som tyckte detta var viktigt. Även om det inte sas på något sätt så fick jag en känsla av att kvinnan tyckte att X borde vara självutnämnd på KVM listan eftersom han tyckte detta var så ”viktigt”.

Jag bytte ilsket kanal och bestämde mig att SR Metropol inte var något för mig.

Men jag funderade på vad den här kursen ”att vara kvinna” skulle innebära. Att föda barn var den självskrivna delen. Innebär det att kvinnor som inte väntat eller fött barn egentligen aldrig blir kvinna? Och jag blev kvinna när jag var 30+? Vad var jag innan? Och föda barn med en massa smärta – jag har hört så många berättelser från att barnet glidit ut utan någon smärta alls – tills extremt traumatiska upplevelser. Många kvinnor förtränger sedan det hela – och kroppen glömmer smärtan. Så vad finns att lära sig? Hur ser man på de som fött med kejsarsnitt – har man ändå lyckats bli kvinna då eller är det bara vaginalt som räknas? Av vad jag förstått så är det många män som redan upplever det hela än värre än en del kvinnor gör. Så de vill inte ha fler barn för att utsätta ”sin” kvinna för detta igen. Liksom det självklart finns kvinnor som också tar detta beslut.

Jag önskar att värnplikt hade varit obligatoriskt för mig med på den tiden det begav sig. Även om jag inte önskade det då. Den person jag var då hade nog absolut inte uppskattat – eller gjort så bra ifrån sig på fältet. Men kanske ändå? Vad lär man sig i militären? Följ order och håll ordning. Det var en värld jag aldrig behövde sätta mig in i, så det var skönt att vara tjej. Kanske de första gångerna man faktiskt uttalat insåg att det var en fördel att vara tjej. Inte heller den sista. Jag har aldrig önskat att jag varit en man. Jag kan ha önskat större styrka, lite längd osv men aldrig att vara kille/man.

Men tillbaka till det här med militärtjänstgöringen som jag då sluppit. I varje program/film som man ser om militärträning så ser man dessa officer som plågar de nya. Absolut lydnad krävs alltid. Annars bestraffas man: ”Drop down give me 20” ropas det gärna. Och jag, som knappt klarar 3 armhävningar funderar lite hur det gått för mig i den miljön. Men när man då pratar om ”en riktig man” så pratar man sällan om det här att man ska lyda order . Att vara en man är att skita i order. Och ordning, minsta lerfläck på skor, bestraffades – men när man pratar om en ”riktig man” så känns inte ordning så prioriterat. Varför ska en man hålla ordning när de kan förvänta sig att kvinnor kommer kämpa om att ta hand om deras tvätt och disk?

Så hoppar jag tillbaka till  kursen att vara kvinna – jag undrar fortfarande lite över den.

Förutom att kvinnor kan få barn, vad mer skulle man lära sig på kursen. Hur det är att leva med PMS? I så fall kanske det kan vara öppet för en del kvinnor med. Jag har själv inte haft några problem med PMS. Det pratas mycket om det – och många använder det slentrianmässigt som ursäkt/förklaringar/hånfulla frågor men för mig är det inte någon skillnad på humör som kan kopplas till min cykel. Jag har däremot under graviditet märkt av udda humörsvängningar med tårar vid de märkligaste tillfällena – för att inte tala om efter förlossningen. Men i dagliga livet – nej, inget som påverkat mig.  Mensen överlag har faktiskt aldrig varit mer än ett mindre bekymmer lite då och då (till exempel med vita byxor...). Jag har inte haft smärtor eller så. Som den latmask jag var i skolan så skippade jag gladeligen idrott när jag hade mens – idag när jag tränar så påverkar inte cykeln mig alls.

Vad finns det mer? Att bli utsatt för sexuella trakasserier? Inte heller något som alla kvinnor råkar ut för – men däremot så finns det en hel del killar och män som utsätts för det. Så även där känns det väl som jag lika gärna kunde gå  den där kursen.

Om någon råkat höra den där diskussionen så skulle det varit intressant att veta vad hon sa – kanske missade jag någon viktig del som hon haft med.

Annonser