Etiketter

,

Det är intressant att läsa bloggar då man får olika perspektiv på saker och ting. Sen kan man läsa på olika ställen och om olika saker men sedan få ett nytt perspektiv eller aha upplevelse.

Vi börjar då med en tweet av @Mymlan som provocerade mig. Alltså, jag inser att det är löjligt av mig att reta upp mig. Men en sådan här tweet kan göra mig vansinnig utan att jag kan förklara varför:

Alltså hur gammal är människan? Det låter så naivt och ja – korkat att jag känner för att skrika. Vackra ord som liksom inte betyder något. Att det är samma människa som i en radiodebatt om vuxna människor säger att den som är stark måste vara snäll (och kanske skulle hon läsa Kimzha Bremers inlägg på vad styrka och snällhet är med förresten). Att hon dessutom lyckas få in ordet strukturer 5-6 gånger vid samma tillfälle gjorde mig inte mer välvilligt. Hur kan man vara trött på konceptet ”gränser” och vara så förälskad i tanken på strukturer?

Men inte förrän idag när jag läser hos Juggen får jag ord som uttrycker problemet mer rakt på sak än vad jag nånsin skulle. Men det är väl lite så här jag tänker:

Om man sedan tycker att man utestänger människor från samhället genom att utvisa sådana som är här illegalt, vad anser man då om låsta dörrar till bostäder? Eller att neka någon sex? Med logiken ”Allt åt alla” (som en viss pajasfalang kallar sig) bör det ju vara lika rimligt att en person kan kräva att ha sex med en annan, för om den blir nekad så är den ju orättvist behandlad, utesluten och lämnad ensam i kylan.

Så lås upp dörrarna och av med kalsongerna/trosorna ni varma, goda och människoälskande vänsterpajasar och låt alla andra ta för sig! För ni vill väl inte stänga folk ute och vara kalla och hårda som den otäcka högern? Alla är väl lika mycket värda?!

Jag stör mig på folk som inte gillar ”gränser” och sedan skiter fullständigt i – eller ser ner på människor som faktiskt tycker att lagar och regler är till för att följa.

Kanske blir jag förbannad för att jag själv är en sådan som tycker man ska respektera lagar och gränser. Som tycker att det är självklart att man ska respektera andras regler. Som faktiskt tycker att gränser är positiva i många fall. Som tycker att en del ungdomar i en tidig ålder skulle ha fått lära sig mer om sådana, för att de själv och andra skulle blivit lyckligare.

Nåväl. Jag går över till Lady Dahmers text och konstaterar att en kvinna har blivit DO-anmäld av en manlig gynekolog. Och Lady Dahmer (och jag för övrigt!) anser att det är självklart att man ska kunna välja bort en person som man inte är bekväm med som ska in och rota. Själv skulle jag nog inte välja bort en, då min rädsla för att såra någon skulle väga högre än det obehagliga i att ha en man. Eftersom jag avskyr att vara hos gynekolog så handlar det bara om grader i helvete – så orka bry sig.

Men Caroline kommenterar då:

”Men det är provocerande för såhär i jämställdhetstider så är det viktigt att inte diskriminera och då blir det lätt att man ser alla som blir bortvalda som just diskriminerade.”

Vänta nu, var det inte du som nyligen skrev ett inlägg att man inte fick diskriminera barn genom att ha barnfria caféer? Dubbelmoral, much?

Varav svaret blir:

Svar: öh nej. rätten till sin kropp vs rätten till vad? Tyst fika?

Och jag tar återigen upp min man med hjärntumör. Det finns tillfällen man inte klarar av höga ljud. Eller då man behöver lugn och ro. Visst kan man ha sexuelle övergrepp som gör att man har behov av att inte ha en man som är och petar i en – men det kan även finnas olika tillfällen då man känner behov av lugnare fika med. Varför ska det vara så svårt att se förstå att det kan finnas andra som har behov med? Allt handlar inte om sexuella övergrepp. Vet inte om det är en så stor procentuell del i befolkningen som har detta i bagaget. Folk kan ha andra problem med.

Visst kan det vara lika jobbigt om det är ett gäng som pratar högt med, eller någon som sitter och pratar i telefonen och missat att man kan använda telefonen och inte behöver ropa till den de pratar med. Men trots det så är det oftast högre volym när vi äter på IKEA än på lite dyrare ställen.

Det är så många som pratar diskriminering i alla sammanhang. Och det går inflation i det hela. Diskriminerad och kränkt. Det är ord jag känner tappar innebörd när det används slentrianmässigt. Man vill inte ha en städerska ute bland folket i slöja. Löjlig regel kan man tycka – men hon fick jobbet om hon jobbade bakom kulisserna. Så vad är problemet? Är det så fantastiskt kul att frottera sig med gästerna då. ärligt talat? Jag skulle nog hellre slippa umgås med dem. Men visst, när man hör att det finns lätta pengar att få för att säga nej och vara kränkt så är det klart att man hellre tar det. 50 papp skulle inte heller jag säga nej till antar jag. Sen kan jag väl tycka att det är en fånig regel – i det här sammanhanget. Men då är vi tillbaka till att jag kan acceptera andras regler och gränser. Och tycker jag inte att någon har gränser som är vettiga – då är det inte DO jag skulle vända mig till. Men det är jag det.

Annonser