Rubrikerna i tidningen skriker ut lite tips och tankar inför VM kvalet för Sverige. Vilka de helst möter och hur det går. För den oinsatte är det väldigt snårigt att förstå sig på det där med kvalet, så jag hoppas väl det går bra för Sverige. Chanserna? Har ingen som helst aning. Men det blir väl som vanligt – ”vi” vinner och annars förlorar ”de”. Och på något sätt kommer jag, som inte tittar på fotbollen, kunna följa med i resultatet i vilket fall som helst genom övrig media. Roligaste tycker jag väl är att se #twittboll flödet som framförallt Helle Klein kör hårt med. Kanske inte den person som jag hade sett som den typiske fotbollsfanset.

Det här med sport överhuvudtaget har aldrig varit något som intresserat mig alls. Läste en gång i en Margit Sandemo bok om hur någon ”gör en dygd av sin okunskap” och det fick mig att känna mig träffad. För på något sätt så blir det lätt för mig som inte är intresserad av något att såga andras intresse. Visst kan jag erkänna att jag kan bli fascinerad ibland när jag ser enstaka spelare som gör något fantastiskt. Tyvärr är det väl lätt så att en match inte är full av dessa ögonblick och resterande matcher om det är dåligt med mål chanser och sådant blir lätt lite långtråkig för den som inte har intresset.

Men samtidigt har jag fastnat ibland. Jag vill minnas att jag såg många av matcherna på VM ’94 som Sverige spelade. Och det var inte bara Henrik Larssons fläter som fångade intresset då. Så då trodde jag väl att det kanske skulle kunna bli ett intresse för mig. Men nästa gång så missade jag det helt.

Midsommar 2004 var det också någon sorts fotboll. Vet ej vad det var men jag såg en del matcher. Det var då mamma låg på sjukhuset efter en bilolycka och jag inte riktigt visste om hon skulle överleva eller inte. Och om hon överlevde – skulle det vara några permanenta skador? Så när vi inte var på sjukhuset så satt jag, mormor och moster och tittade på matcher. Jag minns det, men inget om vilka som spelade. Men jag tyckte det var ett väldigt bra och neutral sak att fokusera på. Så på något sätt var jag tacksam över att det gick på TV då.

När jag var yngre var jag irriterad när fotbollen gick då det dominerade TV utbudet så fort det var dags för tävlig. Och det var tävling jämt! VM, EM, OS och sen dök hockey upp. Och mina program utgick på grund av den förbannade sporten. Vilket kanske inte spelade någon roll – för hade det varit på en annan kanal så hade pappa ändå ockuperat TV så hade jag inte fått sett det ändå. Men idag så konkurrerar inte fotbollen med något annat så det här automatiska ogillandet har försvunnit.

Vi får väl se hur det går för Sverige i år. Det vore väldigt kul om de gick vidare. Om de inte gör det lär det inte bli något tittande alls på VM. Men går det väldigt bra och ”vi” hamnar i final kan jag nog tänka mig att se den matchen. Men det är väl bara att följa med och kolla vm 2014 resultat under tiden. Men känns det inte väldigt långt i förväg med kvalet??

Advertisements