Jag jobbade en gång på ett företag där man skulle ISO certifiera sig. Det handlade då om att se till att alla följde samma processer. Jag minns väldigt tydligt när vi fick reda på att det inte nödvändigtvis var det bästa sättet – utan att man hade samma process. Det spelar ingen roll om det är bra eller dåliga – bara det är samma.

Jag gillade inte det då. Och jag får ungefär samma vibbar när jag läser om den här socioekonomiska fördelningen. Jag vet inte hur väl det stämmer att man ska minska pengar till högavlönade gruppers barn de för att ge till de mer utstötta, jag har väl trott att man ger mer till de behövande. Nu har jag då haft barnen på ett dagis tidigare där man fått sådana pengar och det har varit ett sätt att få dagiset att gå runt. Det och att det är bland de högsta snittet av barn/personal i landet och barngruppsstorlek…

Å andra sidan kanske det nuförtiden innebär att man använder den befintliga skolpengen då, vad vet jag. Man vet ju inte riktigt hur mycket pengar det finns kvar när man har internfakturerat för de dyra hyrorna…Men känslan jag får är att det är precis samma sak som ISO certifieringen. Det handlar inte om att det ska bli så bra som möjligt – utan likvärdigt. Och jag undrar om man satsar på att ta bort de stora skillnaderna man såg i PISA rapporten mellan olika grupper. Inte genom att höja de svaga – utan att sänka de höga till samma nivå. Och för mig känns det inte alls som en smart väg.

Annonser