Jag har hört, men inte läst, om folk som orerar om problemet med att se sina söner som potentiella våldtäktsmän och det chockar mig stort för att vara ärlig. Men visst, jag kan erkänna att jag tänker genus jag med. Jag funderar lite på hur mina barn kommer att bli som vuxna. Så hur lär man folk att inte våldta? Vad kör man för approach? Ok, nu är jag en person som inte riktigt är bekväm med att prata så mycket om sex – och jag har väldigt svårt att se en naturlig diskussion med min 9-åring när vi diskuterar att man måste vara villig.

Tänker litegrann med äckel på när jag läste om Chris Brown (tror jag det var) som skröt med att hade blivit av med svendomen när han var 8 år med en av sin mors väninnor. Jag vill inte att mina barn i tidig ålder ska behöva ta ställning till det. Men för att vara ärlig så kan man också se intresset från olika barn. På dagis var det en kille, jämnårig med yngre sonen, som pratade väldigt mycket om ”snippa”. Man märkte att det var ett spännande och laddat ord för honom när han pekade ut på en bild där man ritat av konturerna av en annan dagiskompis att det där var hennes snippa. Inget av mina barn har visat några sådana tendenser ännu. Snippa är något som tjejer har och de har snoppar. Men funktionen handlar bara om att kissa med dem. Och att akta sig för att få något slag på kulorna (tror inte att sonen har fått det, men han har lärt sig att det ska göra ont i alla fall).

Men som sagt. Genus är intressant. Just nu har jag precis läst ut ännu en Fem-gänget för honom. Och liksom denna serie en gång väckte upp mitt intresse för jämställdhet så märker jag även att den väcker frågetecken för honom. Och jag märker också hur han påverkats utifrån.

I denna bok är det en man som kastar slagg efter Anne. Sonen utropar ”Fegis, han attackerar en tjej”. Jag reagerar direkt och frågar om det inte är lika illa när han tidigare kastat något på Dick. Om en vuxen man attackerar ett barn är det väl fegt oavsett könet på barnet? Sonen fann sig kvickt och tog argumentet som jag kört tidigare – att på den tiden som boken skrevs så hade man en annan syn på pojkar och flickor, och utifrån det så var det ju fegt. Och det ligger det väl något i. Men man märker att denna attityd ”det är fegt att ge sig på flickor” fortfarande är så stark.

Men är könet så viktigt? Jag tycker ju att det känns mer viktigt nu än tidigare. Med allt snoppräknande i alla sammanhang (vem skriver på Wikipedia, musikgrupper, den som skriver musiken etc) så skapar man bara en större känsla för att könet är det viktiga.

Men en del män våldtar kvinnor. En del män misshandlar. En del män blir rånare. Det gäller självklart även kvinnor. En del kvinnor begår brott. En del kvinnor får självskadebeteende. När du läser i tidningen så finns det många gånger du läser där du inte riktigt kan tänka dig att det skulle handla om ditt barn.

Så hur lär du dem att inte begå brott? Ska man prata om att ”låsa in kuken”?

Min filosofi är att lära barnen rätt och fel. Att lära barnen förstå att det finns konsekvenser, både positiva och negativa. Att lära dem förstå att det de gör kan även påverka andra människor och att de måste respektera andra människor. De måste också respektera sig själva. Fundera över vad deras kompisar gör och stå upp för vad de själv vill och inte gå med på något som de inte känner sig bekväm med (i dag kanske det handlar om att säga nej till att titta på den där combat soldier youtube filmen kompisen vill se – men i morgon kanske det handlar om droger, så det gäller att tidigt lära dem sätta gränser).

Men i slutändan vet jag inte hur deras liv kommer bli. Men jag har svårt att tro att de skulle bli våldsamma. Trots allt så har de en hel massa manliga förebilder i sin far, morfar, farfar, J. Ingen av de jag känner har dömts (eller ens anklagats) för något brott som man anser att ”män” gör.

Så. Respekt för andra – även om du inte håller med. Respekt för dig själv – låt inte andra utnyttja din respekt och välvilja.Och döm inte hunden efter håret – utan försök se innanför det yttre.

Detta är vad mina föräldrar lärde mig. Och ärligt talat, denna filosofi är faktiskt könlös och kan appliceras på alla.

Annonser