Hasse och Tage hade många lysande sketcher. En av mina favoriter är Spik i foten som är ganska träffande. Inte helt rätt citerat, men ganska nära:

Spik i foten? Du ska inte prata om spik i foten. Under franska revolutionen så högg man huvuden av adelsmän som limpor. Dom skulle vara jävligt glada över att ha en spik i foten!

However, efter gårdagens debatt känns det lite som vi har vänt på det hela i Sverige känns mer som. ”Hugga huvud av någon? Ha, jag har fått en spik i foten, det du!”

I kölvattnet på Köln och händelserna där så har även denna fruktansvärda film från Egypten 2013. Det är en kvinna som sväljs av en massa – ja, jag vet inte vad jag ska säga, men hygienor kanske? Alla vill vara med och få en del av henne. Detta är vad som hände i Köln och var på väg att hända i Stockholm i höstas. Räddningen i Europa var att de som är emot detta beteende är i majoritet. Ännu.

Jag tycker inte att jämställandet av en överförfriskad otrevlig karl som klämmer en på rumpan är lika illa som det vi ser på filmen från Egypten. Nej, det innebär inte att det är ok att ta någon på rumpan eller ratta hyllan för att man tycker om utsikten men jag tycker det är sjukt att man jämställer det som lika illa (eller ja, eftersom det då kan handla om vita svenska män så blir det på en gång direkt värre!).

Det handlar inte om pest eller kolera här. Det handlar om pest eller influensa.

”Vi måste jobba med normer” ylas det fortfarande. Det har man sagt väldigt länge nu…har det gett resultat tycker ni…? Ni upplever inte att det faktiskt under denna tid har blivit värre?

Att födas i en viss kultur kommer inte per automatik innebära att man skriver under och följer alla de barbariska yttringar som denna kultur har. Hade de gjort det hade vi inte haft fall som Raif Badawi som sitter i fängelse i Saudi Arabien. vi hade inte haft människor som är uppväxta i dessa kulturer som protesterar. I Sverige har vi t ex starka kvinnor som Mona Walters, Sara Mohammed (GAPF), Hanna Gadban. Vi har även Nalin Pekgul som länge försökt peka på problemen, och vi har även Zeliha Dagli som drar sitt strå till stacken. Det finns många fler som kämpat och dött i Sverige är väl Fadime den mest kända, men gissningsvis finns det många för mig okända människor som förgäves kämpat.
Jag läste på  Politism (unvis.it) att ”detta var minsann inget nytt, synen på kvinnor är konstant”.

Men jag som länge har jobbat med ungdomar – och som själv som ungdom har besökt dessa ungdomsfestivaler – vet att det här alltid har varit högriskområden för tjejer. Att de riskerat att utsättas för övergrepp i många år och att det också är stor risk att utsättas för personrån eller misshandel.

Inte för att förringa författarens erfarenheter, men jag kände mig nödd och tvungen att kolla upp honom lite mer. Mohammed Ryback är Hiphopare född 1984 berättar Wikipedia för mig. Jo, hiphop miljön är ju kanske inte känd som att vara i framkant vad gäller synen på kvinnor så jag gissar att hans erfarenhet skiljer sig från min. Det finns även en vis skillnad i ålder. Förvisso är 30 en aktningsvärd ålder, men jag har ytterligare 10 års erfarenheter av uteliv och jag känner inte igen den bild som beskrivs från Kungsträdgården och ungdomsfestivaler.

Under 80-talet så handlade det mycket om Folkparker. Jag har många minnen från dessa tider(t ex kvinnor som ville vara roliga – hoppas jag – och kastade upp trosor på scenen) och jag och syster skrev en vers på Diggiloo Diggiley och kastade upp med blommor till Herreys när vi såg på dem. Lite äldre var jag vid Trance Dance när jag lyckades träffas av gnista från eldeffekt och fick ett hål i min (pappas…) vita skjorta. Fortfarande ärr kvar från detta faktiskt. Å andra sidan fick jag träffa Trance Dance – worth it! Jag svimmade nästan av när jag var på Europe i Timrå. Ja, även Orup var jag och tittade på i Hunnebostrand (tror det var samma sommar som jag första gången – nästan – mötte våldet då en okänd full person muckade med en massa olika personer och sedan träffade på en beväpnad person och nästan fick halsen avskuren. Jag var inte på Hunnebostrand den kvällen, men hade varit där tidigare så det kändes verkligt). 1990 (?) var jag i Stockholm på Depeche Mode med en tjejkompis.

Ingen av gångerna jag har varit ute har något killgäng (eller enstaka person) slitit tag i mig och försökt ta på mitt kön eller bröst. Visst har det funnits killar och män som sökt intresse som inte alls varit intressant men det har varit väldigt lätt att krånga sig ur situationen utan att på något sätt känt att min integritet kränkts.

Ingen har när jag varit på badet som liten försökt sticka handen i baddräkten. Självklart fanns det våldtäkt då med. Det fanns killar i skolan som tafsade på tjejer (dock inte alla tjejer då jag inte har några sådana upplevelser) men att det ska ha varit så utbrett som vissa gör gällande det kan jag inte tro. Man skrek inte hora till folk hela tiden. Inte heller ”fitta” var ord som jag hörde förrän kanske under gymnasietiden.

Märk väl att trots att jag inte har några erfarenheter av att blivit antastad så har jag alltid varit livrädd för våldtäkt. Jag har inte varit ute och gått från utestället och hem själv utan tagit taxi (och då väninnor berättat om sexuella inviter de utsatts för i taxin blev jag än räddare kan jag erkänna).  Men även om jag varit rädd så har jag aldrig sett intresserade blickar som något hot.

Idag är jag inte lika rädd. Förvisso läser man ibland om folk som våldtar 90-åringar, men jag tänker mig att för de flesta är mina 40+ kanske inte lika frestande längre. Nej, jag skulle inte ge mig in på Egyptiska torg under demonstrationer förvisso, och jag gissar att min ålder inte skulle skyddat mig om jag varit i Köln för att vara ärlig.

IS/Daesh är också känd för sin syn på kvinnor. Där har man satt olika priser på kvinnor utifrån ålder. Tydligen är barn mellan 1-9 år dyrast på 165 dollar. Jag är värd 41 dollar. Är detta något unikt för just IS/Daesh? Nja, känns inte riktigt så.

På badhus i Sverige tycks 11-åringar vara de populäraste när det gäller tafsandet om man följer den diskussion som förts i dagarna. Nu är dock inte sexuella trakasserier något nytt det heller. Redan 2011 så hittade jag denna.. Även i Rotherham var det så unga som 11-år som var intressant som sexslavar.

Ja, pedofiler är inte ett nytt fenomen, det finns även helsvenska män (och kvinnor!) som tänder på barn. Men det handlar då om tabu, när man öppet sätter högt pris på barn till sexslavar handlar det inte om ett tabu. Det handlar om kultur. Någon som kommer ihåg våldtäktsvågen vi läste om i Sydafrika 2001? HIV smittade män som trodde att sex med barn upp till 2 år skulle kunna bota dem. Hur kan en sådan myt ens komma till?! Vad är det för sjuka människor?

I England hade man länge en barbarisk sed i form av rävjakt. Inte förrän 2005 förbjöds denna grymma jakt. Tjurfäktning är en annan barbarisk sed som finns i Europa, förbjudet i Katalonien 2010.

Sverige då? Tja, enligt Motargument så är vi inte långt från barbariet även om jag kanske mer tycker ”underutvecklad” snarare än barbarisk om man jämför med de övriga varianterna. Men visst vi har säkert saker som vi kan skämmas över. Men argumentet hos dem är att ”kvinnor fick inte bli präster förrän sent” kontra ”kvinnor utan slöja är fair game för att våldta” känns inte likvärdigt. Sorry. Jag anser att rätten som kvinna att slippa tvingas till att välja mellan sex eller fingrar upp i snippan från x antal kåta män  känns som en större fråga än att vissa människor anser att kvinnor inte har rätt att bli präster.

Alla kulturer kan brytas och förändras. Det borde vi kunna ta med oss. Men för att kunna förändra måste viljan finnas. Viljan från de som lever i kulturen – och även stödet från de som finns utanför. Uppdaterat, länk på det temat om våldtäktsoffer som tvingas gifta sig med våldtäktsmannen.  

Alla dessa välmenande goda människorna runtomkring som vägrat (och vägrar!) lyssna på de som försökt förändra kulturen inifrån, de är skyldiga till att problemen fortgår. Istället för att lyssnat på de som levt i det hela har man nonchalerat och exotifierat alla kulturer ”som inte är tråkigt svenska”. Folk som tänkt som Raif Badawi tidigare har flytt till Västerländska länder för att de inte kan överleva i dessa kulturer. De byggde upp sina liv som flyktingar. Idag släpper vi också in folk som inte har flyktingskäl. Folk som väljer Sverige (eller Tyskland eller annat land i Europa) av ekonomiska skäl. För att de ska få ett bättre liv. Enligt vissa ska detta ses som behjärtansvärd anledning det med, och ja, jag förstår tanken, men grejen är att den här ”rikedomen” vi har kom inte från himlen. Den har skapats av generationer innan oss som kämpat och dött. Hur ska vi förvalta detta arv?  Men poängen är att alla dessa människor flyr inte från de värderingar som andra människor flytt från. Många tar med sig dessa värderingar. Det är anledningen till att Zeliha Dagli och andra slår larm om vad som händer i förorten. Och det är anledningen till att problemet för tjejer på ungdomsfestivalerna ökar.

Men visst. Vi kan fortsätta blunda och ropa ut i rymden att det handlar om mansnormer. Under tiden kan HM m fl börja bunkra upp med tjusiga burka klänningar och burkhini som kan användas av unga tjejer i fortsättningen när de går ut.  Det är bara att läsa på vad som står i koranen.

Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar – och till [alla] troende kvinnor – att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg (jilbāb); på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.5

Bakgrunden till detta påbud om att svepa om sig sina ytterplagg förklaras med att vissa människor hade börjat antasta troende kvinnor då de gick ut. Förövarnas försvar var oftast att de misstagit kvinnorna för slavinnor eller prostituerade. Ibn Kathīr diskuterar versen och förklarar att jilbāb, det ord som ovan översatts som ytterplagg, är ett plagg som bärs över khimār. Han menar att uppmaningen till kvinnorna att svepa om sig sina ytterplagg är för att de till utseendet skulle skilja sig från de ickemuslimska kvinnorna så att de skulle lämnas i fred. Det skulle synas att de var fria kvinnor och inte slavinnor eller ickemuslimska kvinnor.6