Första gången jag hörde om idéen till Piratpartiet var det med visst löje kan jag erkänna. Kunde man verkligen ha ett parti med bara frågan om att ladda ner filmer gratis? Kändes inte så vettigt. Varför var det en så stor grej? Varför skulle man ha rätt att ladda ner andras musik?
Men händelser och debatter som IPRED och FRA påverkade och på något sätt så var jag redo 2009. Jag röstade därför på dem i EU valet. Men även om jag tyckte det var viktigt att få in förstånd i EU hur viktiga dessa frågor är för medborgare så vågar man ändå inte ha ett enfrågeparti i Riksdagen. Hur skulle det gå?
Jag var därför beredd att hålla mig på min kant till valet (vanligen folkpartiet). Men jag har insett att det inte fungerar. Jag har ingen tilltro till Alliansen längre.
Det handlar inte bara om Beatrice Ask uttalande. Det handlar om hur statsministern hanterade Askgate. Det handlar om Husmark Pehrssson som sitter och säger i TV att ingen har pekat på problem när man har lagt fram förslaget med när sanningen eventuellt kan vara att hon inte läst svaren. Jag vet inte vad som är värst. Att hon ljuger eller att hon inte gör sitt jobb. Hur många inkompetenta statsråd har vi?
Naturligtvis finns det vettiga. Men de försvinner i mängden.
Alternativet Rödgrönt går bort. Som jag redan skrivit har de gjort så mycket saker som är så käpprätt åt skogen att jag inte vet vad man ska ta sig till.
Dessutom. En regering som innehåller Ohly, dubbelmoralens väktare ger mig rysningar. Mannen som på något sätt kan tycka att det är ok att hans barn går i friskolor när han själv aktivt arbetar för att få bort dessa då de bara är ett elände. Visserligen är det något barnen får välja själv, men har man inte ansvar som förälder för sina minderåriga barn?
I denna röra är det väl Miljöpartiet som jag nu har mest sympatier för. Vilket känns lite märkligt det med, med tanke på saker jag reagerat mot hos dem. Å andra sidan vinner de väl nu på att bara ligga lågt. Så behöver de inte oroa sig för grodor. Att Maria Wetterstrand veckopendlar med flyg till Helsingfors under tiden hon predikar nedläggning av allt vad flyg heter är väl det som ligger henne mest i fatet.
SD har jag överhuvudtaget inget till övers för. Jag förstår att folk vänder sig dit, men problemen vi har i Sverige idag handlar faktiskt inte bara om invandringen. Att vi måste göra en revision av reglerna och hur det fungerar idag är höjt över alla tvivel. Men det måste göras. Och det måste ske utredningar som då ska göras open minded.
F! har nu fått samma syn på Internets frihet som Piratpartiet. Bra så. Men än så länge är det långt kvar innan det blir en F! röst från min sida. Jag delar inte deras världsbild.
Så nu är det valår 2010. Jag insåg plötsligt att det för mig finns alternativet skita i det hela, eller rösta på Piratpartiet. Kanske kommer de inte lyckas med arbetslösheten. Kanske kommer det finnas problem med sjukförsäkringen. Jag vet inte hur det kommer se ut. Men jag inser att för mig så är det Piratpartiet som är aktuellt. De är inte bundna till en ideologi som inte fungerar i verkligheten. De är inte som Sossarna som vill applicera saker hos medborgarna, medan dessa regler naturligtvis inte gäller Partiets människor. De kan själva leva som förmögna människor med en massa fördelar – så länge medborgarna håller sig på matten och följer reglerna.
Jag läser bloggare som bekänner sig som Pirat och läser om deras politiska bakgrund. Så plötsligt så insåg jag att det skulle bli Pirat av mig vid detta val. Jag hoppas att det kommer gå bra för dem. Kanske kommer det förändras till valet 2014. Kanske man då har lärt sig lyssna på oss som inte önskar ett storebrors samhälle. Då kanske min röst hamnar någon annanstans. Men idag så blir det pirat.
Trollan's Tankar om stort och smått 