• Om Trollan
  • Varför jag bestämde mig för Piratpartiet 2010

Trollan's Tankar om stort och smått

~ Quod scripsi scripsi

Trollan's Tankar om stort och smått

Kategoriarkiv: Kändisskvaller

Kärlek i kungahuset – en riksangelägenhet

25 torsdag Okt 2012

Posted by trollan in Kändisskvaller

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

kungafamiljen, kungahuset, Madeleine

Återigen skapar vårt kungahus rubriker. Denna gång är det Madeleine som har förlovat sig och skapar rubriker. Och på twitter är det storm då hon i presentationen avslutar med ett ”tihi”. Men ärligt talat – hela denna presentation. Att tvingas göra detta – det känns som det måste vara rätt jobbigt. Jag tycker hela hennes tal känns inläst. Och även Chris ser besvärad ut. Men det finns ett par spontana delar. Första kommer när han försöker prata svenska och när han vänder sig till henne så blinkar hon till honom. En sån här signal som man skickar till någon för att ge uppmuntran, stöd, beröm eller bara ”du och jag mot världen” blick. Och sedan kommer ”tihi” i slutet. Man kan självklart välja att se det som att man signalerar undergivenhet om man nu är lagd åt det hållet – eller också ser man det som en sätt att minska det upphaussade känslorna.

Den första bilden jag såg på paret var denna, och jag förstod kommentaren som någon skrev – vad skulle Genusfotografen säga om detta?

Och jag tycker faktiskt denna bild är gräslig. Han ser dryg ut och Madeleine ser ut som, ja, en troféhustru. Fotograf: Ewa-Marie Rundquist

Den första officiella bilden, som jag då såg senare, tycker jag då bättre om.

Här känns de mer jämlika. Och även om han inte ser lika strålande lycklig ut som Madeleine så ser man nog skuggan av ett leende. Och inte känns han lika arrogant och dryg ut här? Fotograf: Patrick Demarchelier.

I Expressen så skriker de ut att pojkvännen undersöktes av Säpo. Och litegrann känner jag – varför denna förvåning? Förr i tiden så fick inte personen själv välja vem de skulle gifta sig med så vi har i alla fall kommit lite längre. Och när man nu pratar om en prinsessa så kan det vara bra att ha koll på vad det är för typ – att det inte är en vanlig solochvårare som känner för att göra ett klipp. Jag kan tycka det är en bra grej att ha koll på faktiskt.

Chris hade tydligen fångat Madeleines intresse genom en donation till Childhood. $100 000 känns som en hel massa pengar för mig – å andra sidan så har han nog tillräckligt för att detta inte ska påverka honom. Att försöka imponera på någon som man är intresserad av är nog rätt vanligt. Det kan vara via pengar, något  romantisk gest, en gåva eller whatever. Det känns lite som det är upp till paret – och jag har lite svårt när det på något sätt smutsas ner i tidningarna genom att det blir på något sätt beräknande.

I samma artikel så ger man sig också på att diskutera Sofie och Carl Philips förhållande. Jag känner inte någon av dem kan jag säga – och har inte några åsikter om dem eller deras relation. Den ska vara stormig sägs det:

Det som inte heller var känt var att Carl Philip och Sofia på senare tid haft flera uppslitande gräl. Det fanns några händelser som hade kommit till Sofias kännedom och hon hade i rent raseri avslutat deras förhållande. De som stod paret nära visste att det hade tagit slut vid minst tre gånger under våren 2012.

Och vid minst tre tillfällen har de tydligen diskuterat ihop sig och kommit på att de positiva delarna i förhållandet övervägde de negativa. Så? Men det visar sig att även Victoria ska ha problem med deras förhållande. Jag har lagt in egna fetstil.

Victoria tålde inte hur Sofia Hellqvist körde med Carl Philip. Han hade absolut ingenting att säga till om och det störde Victoria. Carl Philip var den svagaste personen i syskonskaran och Victoria hade många gånger genom åren fått ta hand om och stå upp för honom. Att hans flickvän nu utnyttjade hans snällhet fick till och med Victoria att gå i taket. Hon ventilerade flera gånger detta med Carl Philip och han var väl medveten om sin storasysters inställning. Carl Philip kunde dock inte förstå vad kritiken handlade om. Han tyckte inte att Sofia körde med honom. I hans värld bestämde de lika mycket. Men den uppfattningen var han relativt ensam om.

Så vad läser jag in i detta? Jag ser att Carl Philip känns som ett yngre barn.

Storasyster och storebror: Ansvarstagande och ambitiösa, ofta ledare, omhändertagande. Väljer inte sällan samma jobb som föräldrarna, Kan vara auktoritetsbundna och noga med regler.

Mellanbarn:  Lite av både och. Flexibla, lär sig kompromissa, sociala lagspelare. Kan ibland uppfattas som vingelpettrar. Det kan vara jobbigt att vara mellanbarn, men det behöver inte vara det.

Lillebror och lillasyster: Blir lätt lite bortskämda. Ofta charmiga och roliga, äventyrliga, blir ofta radikala rebeller. Riskerar att bli lite ansvarslösa, om de aldrig får lära sig ta ansvar.

Den som det större barnet känner ansvar för – som det gärna tar hand om. Och det är lätt att låta någon annan ta besluten. Att vingla fram. Är det helt omöjligt att man bytt ut en storasyster som tagit hand om en mot en flickvän? Och vem ska bedöma om det är bra eller dåligt för relationen? Svaret på den är dessa två personer. Personligen är jag inte helt nöjd med min storasysters val av man. Jag skulle väl faktiskt rent krasst säga samma sak som Victoria säger. Men jag vänder lite på det. Jag retar mig på att min storasyster som är en fullt kapabel människa med hög position väljer att vika sig för sin man. Men det är hennes val. Jag skulle aldrig valt hennes man – liksom hon inte skulle valt min.

Det är väl återigen det som gör att jag känner för att bli republikan – kanske tycker man att det är värt alla pengar att ta denna press. Victoria hade ätstörningar ett tag. Carl Philip känns som han försöker hålla sig undan. Madeleine har flytt landet. Låt Estelle växa upp som ett normalt barn. Jag tycker det känns gräsligt när människors relationer ska hängas ut och dömas och bedömas i pressen eller i böcker. Jag vet inte hur någon av dessa kungligheter är i verkligheten. Det jag har är plastiga leendet i olika sammanhang och rubriker.

Sen utifrån vad man läser kan man dra sina egna slutsatser. Men vad säger att mina slutsatser, dragna av någon annans analys på något sätt med verkligheten överensstämmande? Tänker på när mina studentvänner trodde jag var misshandlad av min man. Och jag förstod genast vad de sett – och dragit rätt rimliga slutsatser av. De såg en kvinna som alltid blev hämtad av sin pojkvän. Som ofta gick hem tidigare från festen, och han stod utanför i bilen och väntade. Han gick inte in, utan satt ute. Så man gjorde en intervention – och för mig var det så otroligt märkligt och jag visste inte hur jag skulle svara, och jag misstänker att min pressade och stressade svar inte fungerade så bra som förklaring. Att han var blyg, men genomsnäll och gärna hämtade mig, oavsett tid, att jag inte gillar att dricka så mycket och blev skittrött efter fester och ofta tyckte det var skönare att komma hem tidigare. Jag vet inte om de trodde mig – och eftersom det var en kort kurs hade jag inte kontakt med någon av dem senare. Men jag tänkte lite på det när jag läste Anybodys inlägg när någon hade bestämt sig hur hennes liv var. Och ingen av oss är då känd – men har känt av detta att något som är så långt ifrån sanningen har blivit sanning. Så hur får man folk att förstå detta när man är känd? När varje ord kommer analyseras och bedömas?

Share this:

  • Flattr
  • Twitter
  • Facebook

Gilla

Gilla Laddar in …

Nej Gina, det måste de inte..

14 tisdag Aug 2012

Posted by trollan in Kändisskvaller

≈ Lämna en kommentar

Jag gillar Gina Dirawi. Visserligen har jag inte läst henne som bloggare eller krönikör så mycket. Men jag tyckte hon skötte melodifestivalen bra. Men nu har hon då blivit kopplad till Aftonbladet och jag läser om hur hon gråter ut över att hon inte fått varit på framsidan av en tidning någongång. Ett öde hon delar med många andra kan tilläggas. Men Gina är fullt på det klara med varför det är så. Men hon börjar då på detta sätt

Bloggerskor hade ­stora dedikerade följen, vilket genererade stort intresse hos läsarna och troligen högre intäkter. Trots att vissa av dem var dåliga ­förebilder som matade unga tjejer med dåliga ideal och vanor fick de pryda tidningarna som våra ungdomar sedan skulle köpa.
/../
Jag stod ju för bra saker, jag var, enligt dem, en bra förebild. Kanske var jag inte snygg nog? Eller kanske ­inte känd nog?

Eller kanske var hon inte kontroversiell nog? Good girls go to heaven, bad girls goes everywhere… som det säger. Men är det så att 14-åriga Ginar har rätt? Är det bara blonda och blåögda på framsidor? Själv håller jag väl med om att det alltid är smala kvinnor som figurerar på omslaget – det är väl den gemensamma nämnaren jag har funnit. I övrigt så har jag sett ett ganska stort spektrum på utseenden.






Det finns dessutom en tidning som jag har läst ibland och som har fått bra kritik av bekanta, Blossom. Denna tycks då gå bra med Blossom själv som omslagsflicka.

Share this:

  • Flattr
  • Twitter
  • Facebook

Gilla

Gilla Laddar in …

Lite tankar om kändisar och utseendefixering

07 tisdag Aug 2012

Posted by trollan in Kändisskvaller

≈ 2 kommentarer

Utseende fixering. Igen. Så fort någon kändis har gått upp i vikt så publicerar bilder och man zoomar in på stranden hur de ser ut. Att Oj! titta lovehandles. Och bilden är uppförstorad till max så man kan se – men titta en liten ynka valk! Och går de ner i vikt, så slås detta upp stort för att folk blir oroliga för dem. Visst kan jag förstå oro ibland när jag ser bilder på extremt taniga människor som jag vet varit rundare. Framförallt som dessa bilder också brukar visa personen osminkad och hålögd. Och jämförelsevist blir det stor skillnad. Jag tror inte jag har sett så mycket diskussioner om män dock. Då brukar det vara mer män som gått ner i vikt med en extrem diet för en roll. Eller också Macauley Culkins då.

Men jag undrar hur det är som kändis att se dessa bilder när de går och handlar. Att plötsligt se en dålig bild på sig själv från stranden? De gånger jag verkligen har tagit tag i saken och gjort förändringar så har det varit efter att ha sett på bilder. Bilder på mig när jag varit som bäst – Wow, jag såg ut så där! – och när jag varit som sämst. Shit? Är det jag? De sämsta bilderna är inte de jag lägger upp på Facebook om man säger så. Jag undviker dem helst. De får ligga som något sorts dåligt samvete på datorn, eller också raderas de. Eftersom jag är den som håller i kameran oftast så är det inte så stort problem heller egentligen.

Men tänk om dessa bilder, eller andra som tas när jag är omedveten las ut för omvärlden? Att det läggs till en kommentar om de extra kilona? Eller bara vetskapen om att det skulle ske – är det inte ganska självklart att det kan driva folk till dieter av olika slag?

Utseendet bedöms hela tiden. Jag läser idag om Miley Cyrus vars smala midja skrämmer. Jag vet inte jag. Jag tycker denna bild ser mer ut som någon som är vältränad. Så varför hysterin? Är detta ett ”osunt” ideal?

Samtidigt läser jag i samma tidning (varför hittar jag inga intressanta nyhetsartiklar i AB längre – känns lite som på den tiden folk läste FIB Aktuellt och påstod att det handlade om artiklarna där – jomenvisst…) om Kim Kardashian. Hon har på kort tid tappat 3 kg trumpetar man ut. Detta med – sex. Men – så läser man:

Kanye sägs nämligen inte alls gilla Kims allt mindre kärlekshandtag. – Han älskar hennes kurvor och kan inte förstå varför hon gått ner i vikt när hon vet att han inte gillar det. Han tycker att Kim ska göra allt för att tillfredsställa honom – inte sig själv, säger en källa.

Vad jag förstår så är då denna ”story” som kommer från Nationel Enquirer och därifrån Evening Standard för att hamna i vår blaska här. Så, om en kvinna går ner i vikt. Männens fel. Det är vad de vill ha. Män tvingar kvinnorna efter vad de vill ha.

Män om mannen uttalat inte vill att hon ska gå ner: ”han tycker att Kim ska göra allt för att tillfredsställa honom – inte sig själv”. Låter detta som drömprinsen? En man som tycker att hon bara ska bry sig om hans önskemål? Nja. Jag skulle nog vara försiktig med en sådan person. Kanske handlar det om att man inte vill att en person ska späka sig eller kämpa för ett ideal som inte passar dem – då kan det vara ok att protestera, men om det handlar om att man ska vara den person partnern vill ha. Tack, men nej tack.

Men det här med vikt är svårt. Och det kommer så ofta upp i alla sammanhang. Det fokuseras på detta så ofta. Själv tycker jag inte om diskussioner om min vikt. Självklart är det kul med positiv feedback att oj, vad mycket du gått ner. Samtidigt blir det lite tveeggat. ”Vad fräsh du ser ut” kan tolkas som ”fan du som sett ut som en potatissäck ser ju bra ut nu”. När man dessutom har varit i jojobantandet och varje gång varit övertygad om att denna gång är det sista gången jag faller dit – så känns det inte riktigt trovärdigt för en själv heller längre. Även om jag nu är övertygad på riktigt 😉

Därför känner jag med dessa kändisar när hela världen kan följa med och se ups and downs. Och sen kommer personer, som jag nu, och lägger egna värderingar på dem.

I övrigt i skvallerpressen så står det om Kristen Stewarts otrohet mot Robert Pattinson. Och oj så mycket pressen kan klämma ut ur denna story.

Först ville Rob prata med den andre mannen, Rubert Sanders. Men däremot så var då dennes fru, Liberty Ross ok med det hela, bara han inte jobbade med Kristen i framtiden. Hon passade även på att ge en känga till Kristen via Twitter. Nu tycks detta då ha ändrat sig och hon pratar inte längre med honom men vill prata med Pattinson. Och Jodie Foster ger sitt stöd till Kristen – vilket leder till ramaskri bland vissa kommentatorer. Och jag tänker att det är bara sorgligt hela det här. Det finns inga vinnare.

Jag tycker Pattinson gör rätt som lämnar en person som han inte litar på. Samtidigt som jag tycker att frun måste se till sitt eget liv och väga förhållandet innan hon tar beslut. Jag ser inte att ett förhållande per automatik ska ta slut för otrohet. Har man många år tillsammans så kan det väga upp en del. Samtidigt så handlar det en hel del om hur personen hanterar upptäckten. Hur mycket ljuger h*n? Lägger man skulden på sin partner? Vill man försöka satsa så bör det nog ske med någon sorts familjeterapi – annars finns risken att det ställer till problem senare.

Men grejen är väl just att det är så privat – och plötsligt så kommer alla människor läsa om det och ha åsikter. Och jag tänker på Jodie Foster och minns när min väninna som var tillsammans med en av mina vänner erkände att hon varit otrogen. Och hur jag, moralisten nummer ett uppbragt ifrågasatte henne. Hon blev fruktansvärt ledsen och förklarade att det var inte så jävla lätt, och hon ångrade sig bittert, men jag hade inte varit i hennes skor så vem var jag att döma henne. Och jag insåg då att min uppgift var inte att döma, jag behövde inte ta parti för någon. Det jag skulle ha gjort var att lyssna och ge förståelse. Ge mitt stöd till henne eftersom hon fortfarande var min vän. Hon mådde dåligt för det hon gjort – framförallt för hur hon skadat honom. Förhållandet var dödsdömd ändå – men på detta sätt hade hon förlorat inte bara en pojkvän, utan någon som var hennes vän från början.

Och för att runda av detta med att återgå till det här med utseende och paparazzi, så ser jag att Robert Pattinson säger sig ha de exakta problem jag beskriver när han ser bilder på sig själv. Och han har tydligen gått upp i vikt. Och vad stod det då?

En källa uppger för sajten att skådespelaren lagt på sig flera kilo på skräpmat mellan filmjobben. Nu har hans flickvän och kollega Kristen Stewart fått nog och fått honom att börja träna uppger källan.

Så tydligen är det inte bara kvinnor som har partner med åsikter. Å andra sidan hade jag redan upptäckt det när jag såg ett progam på temat ”Älskling det är dags att krympa…” där en kvinna i TV talade om att mannen minsann hade gått upp i vikt sedan de träffades och inte kunde tillfredställa henne längre. Och jag bara kände – Herregud….

Share this:

  • Flattr
  • Twitter
  • Facebook

Gilla

Gilla Laddar in …

Allmänna funderingar runt kändisar

11 onsdag Jan 2012

Posted by trollan in Kändisskvaller

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Charlie Sheen, Madde, rykten, Victoria

Det känns fortfarande som jag går runt i ett töcken och inte riktigt tar in omgivningen. Så jag ser nyheterna men har inte reagerat så mycket på det. Utom just den här pappan som ska ha lämnat sin son att gå hem efter innebandyn. Det reagerade jag på, och skulle ha skrivit om. Men så många andra har reagerat på samma sätt. Men nu verkar sanningen vara någon annan. Vad det handlade om kanske aldrig blir klart. Men i alla fall tycks det inte varit så illa som man först trott.

Idag var jag och handlade och passerade två första framsidor på skvallerblaskor. Inte Aftonbladet eller Expressen då, men de mer äkta skvallerblaskor. Den enda ropar ut om att Victoria väntar tvillingar, och den andra har en bild på Madde och prat om babylycka. Jag funderar på hur off jag varit om jag missat detta. Men med lite googling får jag fram att det handlade om att sprida skvaller om Victoria. Och även om jag hittar en bild på Madde där hon ser aningen gravid ut så inser jag snabbt att det var från 2007 och troligen inte detta rykte det handlade om. Inte vet jag, kanske jag som läst fel med.

Men det känns beklämmande att söka på någon och gravid och få fram så många spekulationer vid olika tidpunkter. Tur att man inte är känd.

Funderar lite på Charlie Sheen som det har varit extremt tyst om på sista tiden, typ sen han slängdes ut från sin show. Men plötsligt så är han en ny människa. Jag läste vid något tillfälle någon som spekulerade i att han iscensatt allting för att kunna lösas ur kontraktet till 2½ män. Undrar lite om det ligger något i det – eller om familjen kunnat ta hand om honom efteråt, fått bort honom från rampljuset medan han tog itu med sina problem. För problem måste han väl haft.

Share this:

  • Flattr
  • Twitter
  • Facebook

Gilla

Gilla Laddar in …

Tankar om Sandelin

03 fredag Dec 2010

Posted by trollan in Kändisskvaller

≈ 3 kommentarer

Etiketter

Rattfylla, Sandelin

Aj, aj du Sandelin känns inte som han verkligen insett att han gjort fel även om han ädelmodigt säger att han tar böterna.

– Jag försvarar inte det jag gjort. Samtidigt var det en väldigt liten mängd. Jag är ingen grov brottsling, säger han.

Och innan detta kan man utröna den ungefärliga mängden:

Han drack en halv flaska vitt vin till lunch – sen tog han bilen för att hämta sonen.

Och man kan läsa:  ”Jag kände mig helt nykter, alkoholen hade ingen inverkan på min körning, sa han i polisförhör.” Vi pratar en månad efter att ha åkt dit för rattfylla redan. Lesson learned?

Läste man då i Aftonbladet den 18 november dagen efter om händelsen:

I går vid 17.36 togs Christer Sandelin, 49, av polis på Lidingövägen i Stockholm efter att han kört mot rött ljus.

Så, handlar det om punktmarkering av Sandelin, att poliserna följer efter honom för att terrorisera denna oskyldiga (fast i det här fallet faktiskt skyldiga..) kändis bara för att han tidigare haft otur att åka dit för rattfylla? Jag menar, snacka om hänsynslöst!

Man kan fundera om Sandelin tycker att det är normalt beteende att köra mot rött? Borde polisen egentligen ha struntat i att stoppa honom, eftersom de inte borde bry sig om någon som kör för fort eller kör mot rött för att inte verka som man förföljer stackarn. Eller ljuger Aftonbladet om detaljen med att han körde mot rött- vilket naturligtvis kan hända.

Men oavsett så tycker jag nog att man alltid är farligt ute när man säger ”jag kände mig helt nykter”.

Share this:

  • Flattr
  • Twitter
  • Facebook

Gilla

Gilla Laddar in …

Tankar om nye gråta-ut-kändisen

22 måndag Nov 2010

Posted by trollan in Kändisskvaller

≈ Lämna en kommentar

Vi har fått en ny B-kändis som gråter ut i tidningarna. Min forne idol Christer Sandelin. Jag älskade Freestyle, och gillade även Style. Dock inte lika mycket. Men så fort Fantasi eller Vill ha dig spelas när jag är ute så flyger jag ut på golvet och dansar häcken av mig. Nu har då Sandelin blivit känd igen. Jag har missat programmet Så mycket bättre, men har förstått att det har varit något i hästväg. Fast succén verkar ha stavats September. Och vad jag har sett från TV4Play så har hon verkligen gjort bra ifrån sig.

Nåväl. Plötsligt har Christer Sandelin kommit upp i rampljuset igen. Han började då genom att gråta ut över den här hemska bilden som skulle publiceras i boken om Okej. Det kändes inte bekvämt för honom. Undrar om Abba känner sig helt bekväma i alla dessa 70-tals bilder som de har publicerats i… Skulle någon överhuvudtaget ha lagt märke till bilden i sammanhanget om den inte påpassligt publicerats i Aftonbladet med. Härlig PR för boken. Och Sandelin.

Så kom då nästa rubrik den 24 oktober. Han berättade om sin hemlighet. Han hade vårdats på rehab för sitt missbruk.

När ”Så mycket bättre” spelades in på Gotland i början av september började Christer Sandelin närma sig botten.
/../
Christer Sandelin tog beslutet att checka in på ett behandlingshem i Stockholm. Där övervann han sitt pillerberoende och fick terapi.
– I dag mår jag bra. Jag har återfått livsgnistan igen. Att vara med i det här programmet hjälpte mig. Det var som att mitt hjärta växte under inspelningen av det.

Någon fler än jag som tycker att det finns lite motsättningar i dessa två citat? Men lugn, det kommer mera från Sandelin. Han berättar mera lite senare i en artikel. Nu tycker jag väl denna artikel är den bästa jag läst med honom. Han känns väldigt ärlig och självutlämnande där. Han tar på sig skulden för det spräckta förhållandet. Och beskriver sina problem mer utförligt, utan ursäkter.

Men så den 18 november kommer det igen. Återfallet. Och Sandelin  grips för rattfylla. Igen. Mycket jobbigt för Sandelin. Inte för att han i det läget erkänner det hela.

Så sent som i slutet på september åkte Christer Sandelin fast för rattfylla med 0,24 promille alkohol i blodet. Och förra veckan körde han 38 kilometer i timmen på en 30-väg i Stockholm.
– Första gången hade jag druckit, när jag körde för fort hade jag inte druckit och nu har jag heller inte druckit, säger han.

Han hade minsann inte druckit. Fast det visade ju sig senare att det hade han visst. Och nu är det inte längre något eget ansvar. Nu är det rättmätig ilska över dessa poliser som tycks punktmarkera honom. Det är ju inte så att han har krockat eller varit stupfull. Han har bara kört mot rött med sin son i bilen. Sorry för att jag inte gråter för hans skull. Han nekade först och fick åka till polisen för blodprov.

– Man ska inte dricka alkohol och köra bil. Men det var ju inte som att jag drog i mig en sjuttis och körde in i lyktstolpar.

Och visst punktmarkeras vissa personer. Han och andra personer som har åkt dit för rattfylla. Folk lägger märke till bilar och ringer in när det är någon som kör på felaktigt sätt. Hade han diskuterat och presenterat en massa gånger när han har fått blåsa när det inte har varit problem så skulle jag väl kanske mer förstå paranoian. Nu har det ju visat sig att polisen gjort rätt i att misstänka honom – så vad är det han vill säga med detta?

Men Sandelin har i alla fall lärt sig en del nu:

– Det kan du fethaja. Jag tänker inte dricka en droppe när jag sätter mig i en bil. Jag skäms oerhört mycket över det här.

Bra det, inte dricka under tiden man kör alltså. Personligen tycker jag väl även det kan vara bra att även låta bli att sätta sig i en bil efter att man druckit. Eller låta bli att dricka innan man vet att man kommer behöva bilen. Men det är jag det.

Jag kommer fortsätta lyssna och njuta av Freestyle och Style musiken – men jag kan gärna avstå mer rubriker med Sandelin. Det känns inte som hans liv blir bättre av att plastas ut på löpet. Han tycker synd om sin son som fick vara med när pappa åkte dit för rattfylla. Men att läsa om pappas missbruk på löpet känns schysstare för barnen?

Share this:

  • Flattr
  • Twitter
  • Facebook

Gilla

Gilla Laddar in …

Tankar om rättspelet

03 fredag Sep 2010

Posted by trollan in Kändisskvaller, Rättsamhälle

≈ 2 kommentarer

För ett tag sedan såg jag en film som publicerats på Wikileaks. Det var en film som berörde mig väldigt starkt. En film som visade på hur amerikanska soldater sköt ner civila i Baghdad. Det var då jag hörde talas om Wikileaks första gången. På senare tid har jag hört talas om dem mycket mer. Men nu handlar det om våldtäktsmisstanke mot en av grundarna.

Eftersom jag hörde talas om det först när han misstankarna släpptes så vet jag inte vad main spontana tanke skulle ha varit.

I dag har man möjlighet att ta del av en massa information om alla sådana här smaskiga saker som på något sätt alltid tar fram det bästa i människan. Antingen är han en våldtäktsman eller en manschauvenist med taskig syn på kvinnor eller så är hon en (lesbisk) radikalfeminist som är ute efter att krossa alla män.

Min fundering är verkligen om det här är ett ”allmänintresse”. På vilket sätt påverkas mitt liv att en för mig okänd person är misstänkt för ett brott?

Men visst, jag läser och tar del av vad bloggvärlden tänker och tycker med. Medborgar X och Ann-Helena Rudberg hänger gärna ut ”offret” och visar hurdan hon är. Att det är väldigt troligt att hon skulle gå till attack  för att hämnas något upplevt oförrätt. Ann-Helena har en lista som ska ha tagits från en av kvinnornas blogg. I vilket sammanhang det är skrivet framkommer inte, det kan faktiskt vara något skämt som florerat också. Men visst, det kan användas som bedöming av sanningshalten och påverka hur man ser på hennes historia.

Att läsa Helena Palenas bloggpost och framförallt hennes kommentarer var väl det som gjorde mig mest illa berörd. Apropå kvinnosynen.

Ann Helena: Wow! <anmälaren> arbetade ideellt åt <misstänkte>. Dom måste haft mycket tid tillsammans med andra ord.

Underförstått – alltså har man uppmuntrat honom? Eller vad?

mrhalland: Ryktet säger att hon är lesbisk. Kanske inte så lätt då för en karl – för då kan väl allting missförstås i intimitetens inledande ögonblick. Är man lesbisk och ändå tjusar med en karl och sen vill hoppa av får man kanske skylla sig själv rentav.

 Ursäkta mig? Så om man ändrar sig mitt i så får man skylla sig själv? Gäller det för alla kvinnor eller bara lesbiska månntro?

Efter att ha läst bakgrunden i Daily Mail där man säger sig beskriva kvinnornas historia (men läser man tidningar så ska man ta allt med en stor säck salt som jag ser det) så funderade jag starkt om jag och anmälarna på något sätt har samma definition av våldtäkt.

En kondom som går sönder är INTE våldtäkt. Och det kan hända. Även utan att någon fipplar med den innan. Tro mig, jag *vet*.

Så om det är historien så är det inte på något sätt en våldtäkt. Men om hon skulle ändra sig mitt i så är det det, och inte så att hon ”får skylla sig själv”. Vi har lämnat det stadiet. Vi har större tilltro till både män och kvinnor idag.

Nu när då förundersökningen är återupptagen så gick väl mina tankar i samma bana som Medborgar X. En bra post i ämnet står då juristen Mårten Schultz för. Och tack vare hans instiktsfulla analys så kändes det väl på något sätt mer rättsäkert med att faktiskt gå vidare med undersökningen.

En sista tanke i detta är att ovanligt nog är det Silbersky som är den misstänktes advokat. Har vi andra i Sverige? Vissa spontana tankar som jag inte kan skaka av mig helt då är:

Finns det någon oskyldig person med vettet i behåll som idag anlitar Silbersky? Är det inte att visa att man tror att man ska förlora och bara satsa på mildare straff för att man har en slingrig advokat som är expert på tekniska fintar? Och om man nu är säker på att man ska förlora – det kan man väl se som att man är skyldig, är man oskyldig så borde man väl i alla fall ha någon tilltro att sanningen ska segra, eller?

Uppdaterat 7/9: Kul grej, jag läser i Aftonbladet i dag att den misstänkte har sparkat Silbersky. Han säger att det handlar om Silberskys engagemang. Kanske handlar det om att han fått veta att det är fler än jag som reagerar på det här sättet.

Kloka tankar på ämnet från Anna Troberg.

Uppdaterat 4/9: Rekommenderar detta inlägg på ämnet jag missat. Word!

Share this:

  • Flattr
  • Twitter
  • Facebook

Gilla

Gilla Laddar in …

Kungliga människor har inga känslor – eller?

23 fredag Apr 2010

Posted by trollan in Kändisskvaller

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Jonas, Madeleine, otrohet

Catta har skrivit lite om hur trött hon är med alla dessa otrohetsrabalder. Hon länkade då till en intressant debattartikel i Aftonbladet (jepp, ibland kan de publicera vettiga saker där med..)

Hittade då en del kommentarer till artikeln som visar lite på hur folk ser på saker och ting:

Visa respekt mot kungahuset…ha! Många som träffat vissa ”kungligheter” ute kan vittna om den respektlöshet de visar mot de ”utanför kretsen”. Det finns väl en anledning till varför han väljer att hoppa isäng med nån annan. Ingen ska ju inbilla mig att Madde bara är offret i detta fallet.

”Låt oss i respekt …”, ja, för vad?? Respekt för människor som fötts in i något som borde varit avskaffat för 100 år sen, då man började inse att alla människor har lika värde. Har mycket svårt att tycka synd om medlemmarna av kungahuset. De är idag massmediala fenomen, precis som vilka artister som helst. Vill de inte vara med i massmedia och skylta med sina liv, så kan de tacka för sig och avsäga sig sin kungliga status.

Går tillbaka lite i tiden i mitt liv. Det var en tjej C som jag inte gillade något vidare. Hon var en av de populära. Såg bra ut. Brydde sig väl inte om någon av de som stod utanför hennes klick.

Egentligen så hade vi väl inte på något sätt umgåtts så att jag inte gillade henne berodde väl dels på avundsjuka för hennes utseende, dels för att hennes mamma (som var min chef) inte var så rolig, och slutligen, den viktigaste anledningen, så tyckte jag att hon verkade se ned på oss andra.

En gång var vi ute på krogen samtidigt. Jag tror att hon var nykter. Vi köade på toaletten samtidigt.

En tjej kom ut aspackad, kramade om C och började prata om att hon varit i säng med C ex-pojkvän. Jag vet inte hur diskussionen startade, men jag kom ihåg att jag lystrade på något i tonfallet när C sa något om att hon inte var medveten om att det var slut.

Den packade tjejen verkade inte höra på det örat utan kramade om C och så gick hon ut. Kvar stod C och jag i kön.

Plötsligt var hon inte längre den populära tjejen som kunde få vem hon ville för mig. Hon var en tjej som plötsligt fått sin värld slagen i spillror. Hennes pojkvän hade hoppat i säng med någon annan och påstått att deras förhållande var slut. Hur reser man sig efter det? Hur många har han gått runt och sagt det till? Vad har han mer sagt? Har han skrattat åt henne som inte fattat något?

Jag sa ingenting utan vi stod båda tysta kön i egna tankar. Men jag kommer aldrig glömma hennes blickar. Suckarna. Fasaden som var så tydlig. Hon tänkte inte bryta ihop där och då. Hon blev på något sätt mer mänsklig efter denna händelse för mig. Hur mycket man än har ”gratis” i form av utseende, pengar, sångröst, talang så är vi människor och kan såras av samma saker. Att bli sviken av någon man litat på och tycker om gör lika oavsett hur mycket pengar man har.

Lägg därtill till att man får sveket i ansiktet via löpsedeln. Kunna läsa om hur synd tjejen som har varit tillsammans med pojkvännen tycker att det är om en själv. Försök sätt er in i förödmjukelsen detta måste skapa. Vetskapen att alla bilder som tas på dig kommer skärskådas in i minsta detalj. Ser hon glad ut? Knäckt? Hur mycket visste hon? Spekulationer, varför har det skett med mera.

Oavsett om man tycker att kungahuset är något att ha eller inte så är det människor vi pratar om. Människor med känslor. Även om man inte respekterar hertiginnan av Hälsingland så kanske man kan ha respekt för personen Madeleine. Eller Elin Nordgren, eller Sandra Bullock. Personer som får se sina liv analyseras på Aftonbladets eller Expressens eller andra ”nyhets” tidningars löp.

De har varit ihop i många år. De har en historia tillsammans. Kanske skrattar de åt samma minnen, säger saker i munnen på varandra för att de känner varandra så väl. Kanske handlar ett förhållande om mer än att en kille hoppar över skaklarna. Kanske är det ett  oförlåtligt svek. Men det är ingen annan än Madeleine och Jonas som kan bestämma detta.

Därför tycker jag att man kan ta och stoppa undan den svenska avundsjukan en stund. Och sluta ge råd till folk med otrogna partners. Låt dem vara nu. Det är deras liv. Det är deras beslut. Det måste väl hända viktigare saker än detta i Sverige och världen. Eller?

Share this:

  • Flattr
  • Twitter
  • Facebook

Gilla

Gilla Laddar in …

Vad gör en till pappa?

03 onsdag Feb 2010

Posted by trollan in Barn, Kändisskvaller

≈ 7 kommentarer

Etiketter

DNA, faderskap, pappa

Läste nu om en Hollywood kändis som nu vill DNA testa sonen. Det får mig då åter in på den här tanken på anknytning för pappor. Om man har varit med när barnet fötts och älskat det som sitt eget. Kan man sedan bara sluta älska det för att det inte delade ens gener? Stänger man av alla känslor?

För mig handlar väl inte att bli pappa så där jättemycket om själva akten. Det kan väl vem som helst klara typ. Pappa blir man sen. Genom att älska sitt barn ovillkorligt. Livet förändras i och med att barnet kommer in i ens liv. Sen plötsligt så ska det plötsligt bero på vilket DNA barnet har.

Hur ställer man om sig? Vad blir resultatet? Vilka känslor får man kvar för barnet?

Nu var barnet bara 1 år, så det kanske inte far så illa av att  pappa försvinner ur bilden då. Det är värre när barnen blir äldre och har levt med en pappa som plötsligt kanske inte är pappa längre.

Samtidigt har jag väl på något sätt förståelse för personer att de vill ha svaret. Men frågan är hur redo de är för konsekvenser av ett svar.

När jag var gravid så kom aldrig frågan om fostervattenprov upp. Tydligen var jag inte gammal nog för att det skulle vara standard. Jag hade däremot funderat på hur jag skulle ställa mig till det. Svaret var nej. Jag ville inte göra ett test. Skulle jag abortera bort ett barn med Down Syndrom? Nej. Men skulle jag vara lika säker på det om jag verkligen fick klart för mig att det var så?  Jag ville helt enkelt inte ställas inför den frågan. Att det dessutom innebar risk för fostret spelade också in.

Det var långt efter jag såg längden på nålen och insåg att det hade inte funnits en chans i h-e att jag klarat en sådan spruta.

Share this:

  • Flattr
  • Twitter
  • Facebook

Gilla

Gilla Laddar in …

Tankar om Elin & Tiger

09 onsdag Dec 2009

Posted by trollan in Kändisskvaller

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Elin, Jesper Parnevik, misshandel, otrohet, Tiger Wood

Jag lider med familjen Woods idag. Nu kan jag väl erkänna att mina sympatier i största möjliga mån går till Elin & barnen. Jag har lite svårt att känna sympati med Tiger. 1 snedsteg kan man väl förstå, men när man börjar prata 9+ på kvinnor då känns det verkligen märkligt. Hur har mannen hunnit med att spela golf?!

Det som gör det ännu mer tragiskt är ju att de båda har varit väldigt diskreta med privatlivet. Inga skandaler, inga bilder på Elin i varje skvallerblaska med nya kreationer. En helt vanlig familj (med lite mer spending money, men ändå). Så kommer då detta. Och ryktena sätter fart.

De jag har hört och tänkt till om nu på senare tid.

Tiger hade trots allt druckit och var medicinerade – men åklagaren nekade tillstånd för blodprov.
– Say what?! Varför skulle man neka detta?? Är det en mörkning av allting? Är man rädd för att helylle (som inte gör något idiotiskt…) killen ska komma ut som inte helt fläckfri? Tycker man att osäkerhet är bättre?

Elin har orsakat olyckan med misshandel av Tiger. Ev har hon sprungit efter bilen med en golfklubba.
– Detta ska enligt vissa bevisas med skrapsåren på ansiktet som inte har att göra med olyckan, och det skulle vara en förklaring till varför han körde åt skogen.

Tror jag att Elin har på något sätt utövat våld mot Tiger? Jag är nog böjd att misstänka detta. Det har plötsligt gått upp för henne att hela hennes liv är en lögn. Den kärleksfulla mannen har hur mycket kvinnor som helst. Han var vänlig nog att skippa att vara med en älskarinna under barnets födsel, men under gravideteten så verkar han haft high life. Hon är nog inte dummare än att hon inser att detta kommer att älskas av media, hon kommer bli hånskrattad åt. Dessutom är hon säkert sårad som 17. Skulle jag tänka mig en cat-fight med mannen? Jepp.

Skulle jag använda mig av golfklubba i denna fight? Nej. Att vilja fysiskt skada någon som orsakat mig den psykiska smärta som denna affär gjort skulle jag nog kunna förmå mig, men jag skulle inte kunna använda vapen. Och, let’s face it, min styrka är nog inte så stor att den skulle åsamka skada. Naturligtvis misstänker jag att en rak höger från Elin skulle kunna skada mer än en rak höger från mig.

Däremot skulle nog personen jag bråkat med kunna vara i affekt, och man vet inte vad som kan skulle kunna hända när de tar bilen. Framförallt om man på något sätt är påverkad av mediciner, och ev alkohol även i mindre mängd.

Om nu Elin har dragit upp en golfklubba och jagat sin man med denna, är det något man ska applådera, eller raljera ”swing it Elin, Swing it”? Absolut inte! Ska kvinnor i alla sammanhang ha rätt att misshandla sin man grovt, medan en man som råkat ut för något liknande från sin partner kan dömas väldigt hårt om han tar till våld, som t ex en örfil?

Alla män är inte starkare än sina kvinnor, och alla kvinnor är inte svaga (som mig). Jag gissar att man skulle tveka både en och två gånger innan man börjar bråka med en kvinnlig boxare, eller kulstöterska.

Men visst, det är väl bara att erkänna att jag hör till dem som är hycklare inombords. Det känns för mig inte lika farligt att höra om att Elin ev har slagit Tiger, än det var att se bilderna på Rihanna. Skulle jag se bilder på Tiger Woods som visade att han var lika skadad så skulle jag nog ändra mig lite vad gäller sympatin.

Jeper Parnevik ångrar nästan att han presenterat Elin för Tiger. För mig känns det väldigt svårt att tänka sig att Elin någonsin skulle ångra äktenskapet med Tiger. Trots allt har hon fått ut två barn från detta. Att säga att man ångrar allting, då skulle man ångra barnen med, och det har jag svårt att tro på.

Jag funderar även på hur smart det är för Jesper att gå ut och stödja Elin innan Elin och Tiger själv har valt att bryta tystnaden. Det första han säger i media är att han önskar hon slagit med en bättre klubba. Med tanke på att det skulle vara katastrofalt för Elin att åka dit för ”domestic abuse” som de där bakåtsträvarna i USA kör med, istället för kvinnomisshandel skulle jag nog betacka mig för den typen av hjälp om jag var Elin. Vad har Jesper själv att vinna på att prata ut i pressen?

Sen funderar han varför Tiger inte återkommer till honom. Ja, det kan ju han fortsätta fundera på

Share this:

  • Flattr
  • Twitter
  • Facebook

Gilla

Gilla Laddar in …
Flattr this
bloglovin

Sök i bloggen

Senaste inläggen

  • Tankar kring ett domslut i USA i dagarna
  • Tankar kring löften…
  • Tankar kring utspillt kaffe
  • Tankar om skoldiskussioner år 2019 del 1
  • Tankar om USA valet

Senaste kommentarer

Dolf (a.k.a. Anders… om Tankar kring ett domslut i USA…
trollan om Tankar kring ett domslut i USA…
Dolf (a.k.a. Anders… om Tankar kring ett domslut i USA…
Dolf (a.k.a. Anders… om Tankar kring löften…
Cpbarn om Tankar kring reaktioner vid…

Mitt twittrande :)

  • And the story continues... youtu.be/9zLa-o7ZeiQ 1 month ago
  • RT @potofgold77: Me with a broken nose and swollen eyes after my then toddler accidentally head butted me v’s #AmberHeard with a broken nos… 1 month ago
  • RT @alexstein99: Twitter is silencing this video as sensitive content when they literally allow pornography on this app https://t.co/Xxbnbm… 3 months ago
  • @PicyVicy @MissAntropen För flera år sedan läste jag omnhur nära det var ett tredje världskrig och det skulle infal… twitter.com/i/web/status/1… 4 months ago
  • @SJ_AB har barn på tåg 580 Uppsala-Hudiksvall (lämnade U-a 17:45) som är fast i Tierp. Hur ser prognoserna ut? 4 months ago
Follow @Trollanstankar

Blog Stats

  • 178 308 hits

Arkiv

RSS Anybody’s Place

  • Plötsligt blev jag fascist? 28 juni 2022

RSS Cattasbubbla

  • Hello world! 21 juni 2022

RSS Certatio

  • Over and out, men ändå inte 31 mars 2014

RSS Kimhza Bremers Bodega

  • Bodegan stänger 13 december 2013

RSS Medborgar X

  • Maria Sveland liksom 26 mars 2013

RSS One Way Communication – Hannah

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Aktivarum

  • PK-Nytt #002: Medborgerlig Samling Nazistämplas i SR och Tim Pool högermålas av TYT 24 oktober 2018

RSS Zmilla

  • Men annars är det kaos… 09 maj 2019

RSS Helena Von Schantz (FP)

  • Tre betyg på samma uppgift … so what? 08 april 2016

RSS Maria Abrahamssom (M)

  • Respektlöst av Andersson att dissa riksdagen 14 juni 2022

RSS Juggen reflekterar över intryck

  • Allas lika värde 19 mars 2019

RSS Joakim Lamotte

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Snurrigtdotcom

  • De skillnader som inte existerar mellan könen, varför finns de? 06 november 2016

RSS Ekvalist

  • Kulturell appropriering - snömosbegreppens snömosbegrepp 30 juli 2015

RSS Bashflak

  • False News II 12 maj 2018

RSS Matte Matiks blogg

  • Nej, förresten... 05 december 2013

RSS Ketchupmamman

  • Vet inte om de är nyckelhålsmärkta heller 22 februari 2017

RSS Ann Mari’s Blogg

  • Josh Duggar skyldig! 09 december 2021

RSS Merit Wager

  • Utan rubrik 06 juni 2020

RSS Rockis Månadsbrev

  • Matblogg. 19 januari 2016

RSS Daddy’s blogg

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Kvinna och Antifeminist

  • Lösenordsskyddad: 19 februari 2017

RSS Genusdebatten

  • GenusDebatten har försvunnit ner i Värdedjupet 06 april 2018

Topprankade

Länkar

  • Tidningskommentarer

Styckmordsskandalen

  • Anders Carlgren
  • Catrine och syndabockarna 2009
Creeper
Bloggparaden
Allmänt
mobilt bredband
bloggar
MediaCreeper
Vardagsbetraktelser bloggar
Site Meter

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 565 andra följare


WAU_tab('53uqovrymwyd', 'left-middle')

Kategorier

  • Allmänt
  • Barn
  • bloggar
  • brå
  • Brott
  • Dagbok
  • Hedersrelaterat våld
  • humor
  • Integritet
  • Invandring
  • IPRED
  • Jämställdhet
  • Kändisskvaller
  • Könsmaktsordning
  • Liza Marklund
  • Media
  • mobbing
  • politik
  • Psykvård
  • Rasism
  • Rättsamhälle
  • Religion
  • Romer
  • Sambons sjukdom
  • Samhälle
  • Sanningen om gömda
  • skolan
  • Styckmordet
  • tv
  • Uncategorized

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy
  • Följ Följer
    • Trollan's Tankar om stort och smått
    • Gör sällskap med 565 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Trollan's Tankar om stort och smått
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d bloggare gillar detta: