Etiketter
Facket är väl något jag egentligen inte har förstått mig på så mycket. Jag vet att man bör vara med där, men har väl personligen inte sett att jag vunnit något på det. Faktum är väl att en gång i tiden då man skulle säga upp en massa människor så fick företaget kämpa mot facket för att behålla mig. Det hade kostat dem två tjänster tydligen att behålla mig. Lite kul att höra efteråt – men samtidigt kändes det väl inte som facket haft mitt bästa framför ögonen.
Nästa gång facket var involverad var väl när jag degraderades, min tjänst försvann helt plötsligt och jag hamnade tillbaka på ruta ett. Jag hämtades in på ett spontant möte där en från lokala fackklubben, HR och supportchefen medverkade. Jag hämtades in från kaffaautomaten totalt oförberedd. Jag informerades om vad som gällde och mötte sympatiska blickar. Man sa också att man fick se hur det såg ut i framtiden med chanser för andra tjänster. Eftersom jag snart skulle hem på mammaledighet så var det inte så lång tid. Jag hade då bara talat om för ett fåtal att jag var gravid. Fackets representant sa ingenting. Jag sa heller inte så mycket. Jag höll bara min kaffekopp febrilt för min darrande underläpp och befallde mig själv att inte börja gråta.
Men trots detta så har jag fortsatt vara med i facket. Inte ens när man hade möjlighet att bara köra A-kassan såg jag någon anledning att gå ut. Kan säkert vara bra för något typ. Litegrann som Svenska Kyrkan. Är med där av hävd och ohejdad vana.
Men varje gång jag läser att ett fackförbund utesluter folk för att de är aktiva i SD så devalveras deras värde för mig än mer. Jag förstår inte hur man i en demokrati kan utesluta människor för deras åsikter. Var det det Karin Engström menade att stater har olika riktningar – att man inte kan använda etiketter som demokrati och diktatur i ett modernt samhälle? Man utesluter alltså inte för deras handlingar – utan för åsikter. Detta för att det inte stämmer med ”värdegrunden”. Men om nu facket är till för att hjälpa sina medlemmar – hur kan man vägra denna hjälp till människor bara för att man ogillar deras åsikter? Vad för värdegrund är det? Inser man inte hur fel det ser ut?
För en del människor är det här med fackliga förbund viktigare än det är för mig. För en av dessa är detta extremt viktigt – så viktigt att personen vågar stämma facket. Och för mig blir denna strid extra rolig att se på då det verkligen är sådant man älskar. Den lilla människan som slåss mot det stora facket Transport.
Transport inbillar jag mig har en majoritet av män, och när jag då kollar på Förbundskontoret så bekräftas denna bild. Jag hittar 19 människor varav 1 kvinna där. Snacka om patriarkat! Dessutom har alla dessa på kontoret svenskklingande namn (eller ja, lite norska och tyska influenser kan anas). Och dessa har då uteslutit en kvinna. En kvinna med invandrarbakrund dessutom – Maria Cimini. För att hon är med i SD.
Maria är dock inte någon som stillatigande accepterar detta, så hon drar Transport inför rätta. Borde inte detta fall vara underbart att sätta tänderna i för alla feminister och vänsterfolk? Det finns utrymme för hur många ledare som helst här för de som vill spy galla över vita män med makt och som använder denna makt mot kvinnor? Men så var det här med att Maria är fel. Hon är tydligen inte en av dessa stereotyp SD man försöker peka ut när man pratar om SD. Och i vanlig ordning är det svårt när kvinnor är bångstyriga och inte uppför sig som feministerna vill att de ska uppföra sig. Hur ska man hantera dessa? Svaret har vi redan – man undviker att ta upp dem i diskussionen. De ska inte synas. Till exempel missades många i Feministisk perspektiv när de granskar protester mot dagens feminism, det fanns inte en enda kvinna med där. Sen pratar man om härskartekniker…
Har jag fel? Hur kan det komma sig att jag inte hittar ett pip om att en kvinna dragit facket till rätta hos någon av våra större tidningar? Jag gör en sökning på Maria Cimini på SVD, Aftonbladet, Expressen och DN och får noll träffar. Däremot kan jag bland senaste nytt hitta en rubrik som säger Åtal för misskötsel av häst hos Aftonbladet. Om man nu är så sugen på att sälja att man ständigt har rubriker som utlovar skandaler från Hollywood för att få läsare – hur kommer det sig att man inte vågar ta denna story? Min gissning är väl att det skulle generera läsare med en rubrik som ”Transport utesluter kvinna” eller varför inte ”Kvinna tar strid mot Transport”. Men så fort SD kommer in i ekvationen så blir det så svårt – och våra tidningar är för rädda för att skriva om det. För hur ska man vinkla detta så att Transport framstår som hjältar? Som rakryggade står upp för alla människors lika värde samtidigt som de sparkar ut en invandrarkvinna, gift med en etiopier . Angående den lite klippta bilden i Barometer så fanns det en historia bakom den med:
Ni ska veta att bilden ovan på mig är tagen just i Etiopien då jag var där med Action Aid i höstas. Jag sprang i The Great Ethiopian Run för välgörenhet med Haille Gbrselassie och fick ihop över 25000 kronor till bl.a. den etiopiska kvinna de klippt bort på bilden som nu har en egen liten affär istället för att bo på gatan.
Så – vad har Transports ledning med sina fina värdegrund att presentera på hur de försöker göra världen till en bättre plats? Bortsett från att kicka SD-politiker då.
Finns det någon nytta med facket – är det en fördel för mig om jag är med i det? Om det är till fördel, och jag förlorar på att inte vara med, då ska man inte kunna diskriminera någon för deras kön, hudfärg, sexuella preferenser eller politisk åsikt enligt min ringa åsikt. Gör en person en olaglig handling – fine – då kan man bestraffas. Men för att göra det man tror på. Nix.
Det är dyrt att dra saker till domstol i Sverige, och därför har Thoralf Alfsson ordnat en insamling för Marias rättskostnader. Om någon vill stödja Maria eller hjälpa till att sätta dit Transport för att man är mot det typ av samhälle de tycks strävar efter – så finns det möjlighet här.
Vill du hjälpa Maria Cimini kan du sätta in ett bidrag på Bankgiro 5279-5465. Skriv också Maria Cimini på inbetalningen.
Expressen ledare om tidigare uteslutningar från Transport
Uppdaterat 22:20:
Bra från Mårten Schultz om varför Fackföreningar inte ska utesluta SD i en Aftonbladet debatt från 2010:
Det här kan kanske tyckas som en intern sak för facket. I en mening är det just det. Fackförbunden är föreningar som är till för sina medlemmar. Föreningar sätter upp sina egna regler. Det är inte någon mänsklig rättighet att få gå med i en förening. I allmänhet.
Men facket är inte som vilka klubbar som helst. Vårdfacket är inte som medlemslistan för nattklubben F12 eller en fan-klubb för Twilight-filmerna. Fackförbunden har nämligen genom arbetsrättens regelverk kommit att tilldelas en makt som inte föreningar i övrigt har.Fackförbunden får utse representanter till domstolar och ta ut avgifter och vidta stridsåtgärder på ett sätt som inte F12:s medlemsklubb eller Twilight-tonåringarna får göra. Fackförbunden har med andra ord tilldelats makt som inte andra föreningar har, en makt som delegerats från den offentliga makt som riksdagen tilldelats av folket. Med en sådan makt kommer ett ansvar.
När den offentliga makten tilldelas icke-offentliga institutioner, som fackföreningar, är det rimligt att staten också ställer upp som krav att makten utövas med samma respekt för grundläggande friheter och rättigheter som när det är staten själv som utövar makten.
/../För att uttrycka det på ren svenska: Fackföreningar som diskriminerar medlemmar på grund av deras politiska åsikter förtjänar inte förtroendet att få utöva offentlig makt.
Vi mot dem-synsättet hör inte hemma inom sådan maktutövning.
Uppdaterat 24/10
Länk från Transport Arbetaren om stämningen.
