Tänk om Twitter funnits 1988….

Etiketter

bloggosfären, Styckmordet, twitter

Tidigare så var vi väldigt styrda av media. Den bild som presenterades där var den sanna. Visserligen så visste man att vissa var borgerliga och vissa var socialistiska och sen läste man den man gillade mest. Det var väl en smaksak. Själv uppväxt med Expressen samt den lokala tidningen. SVD och DN var okända begrepp. Det var sådant som 08 läste.

Så när tidningarna hade ett scoop – då läste man det. Jag  antar att många som mig trodde att det i stort sett var sanning, även om det naturligtvis fanns överdrifter. Det var den källkritik som fanns.

I dag så kan tidningar komma med olika scoop. Du kan reagera på dem – tycka till, och sedan få andra synvinklar. Folk är numer inte lika lätta att leda. Vi har möjlighet att kolla på andra ställen. Den som är avslöjad kan själv svara med sina ord, utan att tolkas av någon journalist som väljer den saftigaste vinkeln. Jag tänker på skandalen Littorin. Den som Aftonbladet försökte göra en stor grej av. Känns som opinionen var emot dem där. Det kan mycket väl vara att de hade rätt – men det sätt som man presenterade det var utan substans och de flesta protesterade detta och efterfrågade mer bevis.

Mer tur hade de då när de hade scoopet om Juholt. Här var det många som hängde på och tyckte och tänkte. Och många börjar nu sammanfatta det jag känner. Brottsligt eller inte – men moraliskt fel.

Det är en storm i sociala medier konstaterar man. Ja, det blir lätt så med frågor som berör.

Jag funderar nu hur resultatet av åtalet mot allmänläkaren och obducenten blivit om det sänts live. Tänk om människor kunde fått följa med i vad som sägs som i fallet barnläkaren. Tänk om vi fått varit med och värdera bevisen. Tänk om någon redan då kunnat poängtera ut att huvudvittnet var ett barn på 1,5 år som efter ett år börjar berätta om detta? Kanske någon hade kunnat poängtera ut att tiderna inte stämde? Hur hade livet blivet för dem då månntro? Att det var opinionen som fick deras liv förstörda tror jag de flesta inser idag. Men frågan är hur det hade blivit om vi, opinionen, fått varit med reflektera, fått mothugg, diskuterat och sedan kommit till slutsatser. Jag tror att det hade gått bättre än att styras av en feminist som Hanna Olsson som från sin position som journalist för DN skapade sin egen debatt. Bara tänk om vi fått varit med där med.