Apropå Assangegate

Etiketter

rättsäkert, sverige

Av någon anledning så börjar man runt om i världen tvivla på att Sverige är speciellt bra på det här med rättsäkerhet. I dag på tankesmedjan i P3 pratade man också om det. Och där tog man in ett citat från Reinfeldt. Jag antar att det var i det här sammanhanget det var sagt – men man vet väl inte helt när det gäller satirprogram. Men vad han ska ha sagt var att det visste väl alla i Sverige att det var rättsäkert.

Allvarligt? Ingen i Sverige tvivlar på detta?

Undrar om Thomas Quick säger detsamma (och eftersom Borgström var involverade i båda skandalerna borde det väl innebära att han borde försvinna från den juridiska arenan kan jag tycka…). Obducenten och allmänläkaren? Eller hur var det om man nu är oskyldigt dömd – hur stora är möjligheterna då?

Fast detta handlar ju ändå om sådana som trots allt är dömda – vem bryr sig om dem. Har man blivit dömd så har man nog gjort sig förtjänt av det på något sätt. Annars skulle de inte ha hamnat i den situationen.

Men om man då bortser från dessa ”brottslingar” som kanske är tveksamma. Hur är det med vanligt folk? Vi som bor i Sverige. Är det så att alla är övertygad om att landet vi bor i är rättsäkert? Om inte annat så vill jag minnas att det var mycket diskussioner kring valet sist vilket också gjorde folk tveksamma både inom och utom landet hur det egentligen står till i kungadömet Sverige.

Litet axplock när jag söker på det hela. Motpol redan 2008, HAX, även Matte Matik andas viss tveksamhet, Ingrid Carlqvist ägnar mycket av sitt engagemang för detta. Även Niklas skriver mycket klokt på ämnet.

Tydligen verkar det inte som alla delar hans optimism och tilltro till vårt rättsväsende i alla sammanhang. Om det nu är så att Reinfeldt verkligen lever i denna villfarelse att det bara är utrikes media som har dessa funderingar om Sverige så kanske det är dags för ett besök i verkligheten. På riktigt.

Uppdatering 9/2: Och nu har jag fått det bekräftat svart på vitt på vad han sa:

– Det är ju tyvärr så här det blir när man, i syfte att försvara en klient, beskriver nedlåtande andra länders rättssystem. Men alla som lever i Sverige vet ju att det inte är med sanningen överensstämmande, sade Reinfeldt.

Långbänkens Sverige

Etiketter

lagstiftning, myndigheter, sverige

Myndigheter i Sverige är i vissa fall så enormt rädda att agera fel. Så istället för att agera så gör man ingenting.

Jag kommer ihåg när vi reste till Italien för ganska många år sedan med bil och jag fick veta att det var förbjudet köra och att prata i mobiltelefon utan headset i större delen av Europa. Det enda stället det är tillåtet är i Sverige. Anledningen? Jo i Sverige tycker man att själva telefonsamtalet är det som är farligt, och alltså vill man förbjuda det helt och hållet. Detta är det då ingen som riktigt vill driva – alltså händer det istället ingenting alls. Själv kan jag väl tycka att det kanske i sammanhanget vore bra att börja med att se till att folk har händerna fria. Kanske det inte hindrar alla olyckor, men nog vore det väl en bra början?

Det finns även andra exempel på hur flata man är från svenskt håll i bland. Att barnen i Marks farit illa av hanteringen är det nog inte många som är tveksam till, men man gör ingenting. För man är rädd att ta fel beslut igen. Alltså drar det ut på tiden. Och de som lider mest är troligtvis barnen.

I dag läser jag då hos Merit om ett nytt fall (sidan 6). Studenter har slagit larm om misskötsel på äldreboende.

De äldre vågar inte ringa efter hjälp av rädsla för att bli utskällda. De som ringer efter hjälp att gå på toaletten blir utskällda samt uppmanade att kissa i blöjan. Studenterna uppmanades att inte vara ”för mesiga” och hjälpa de äldre till toaletten.

Studenterna uppmanas att inte tvätta patienterna så noga. Exempelvis ska de inte skölja bort tvål utan bara torka bort den. Att skölja tar för lång tid.

Personalen gör narr av patienterna inför andra boende.

Och vad händer? Vad säger politikerna?

de gamla tycks – trots att chefen för äldreomsorgen själv kallar det hela ”hårresande” – få fortsätta att leva i sitt helvete länge än. För efter att ha tagit del av de här hårresande uppgifterna, som Claes Lagergren och andra inte betvivlar är sanna så säger han att han ”kommer att ha detta i färskt minne när han och hans medarbetare i vår (!!!) lägger fram ett förslag till politikerna på Södermalm om en förlängning eller inte med Attendo som entreprenör på Vintertullen”!

 Ja, de kan fortsätta vänta de äldre. Gissningsvis blir det några rubriker, folk förfasar sig det blir lite inlägg. Och kanske får de på hemmet det bättre om nåt år eller så. Möjligen.

Tankar om Sverige 2010

Etiketter

assange, assangegate, sverige

Det är ganska klart att man måste läsa tidningar utanför Sverige för att få reda på hur illa ställt det är i vårt stackars land vad gäller rättsäkerhet. Hittade nu en artikel via Pelle Billing som är rätt skrämmande . Jag tyckte det jag redan visste hur illa det var skött och vilka skämt till bevis man hade, men det finns tydligen än mer. Till exempel Tweets som skickats efter ”brottet” av ett av offren. Tweets som senare försökts deletats. Men har man en gång publicerat på nätet – så är risken väldigt stor att de finns kvar, cachade.

Men det som står i artikeln som en tidigare advokat tar upp är allvarlig nog när man ser ur rättsäkerhets synpunkt:

But then neither Arden nor Wilén complained to the police but rather “sought advice”, a technique in Sweden enabling citizens to avoid just punishment for making false complaints. They sought advice together, having collaborated and irrevocably tainted each other’s evidence beforehand. Their SMS texts to each other show a plan to contact the Swedish newspaper Expressen beforehand in order to maximise the damage to Assange.

Det innebär alltså att de aldrig kommer att kunna dömas för falsk anklagelser. Inte konstigt att man tjatat om att de ”bett om råd”. Det handlar om att gardera sig själv. Men kan då den som i slutändan upprättar anmälan på något sätt fällas? Skulle inte tro det. Det enda som Assange kan hoppas på som upprättelse är ett fett skadestånd. Och gissa vilka som får stå för det….

Det känns trist att inse att det här är den bild som nu kommer finnas i Sverige. Fälls Assange – så har vi gjort bort oss, och folk kommer se Sverige som den bananrepublik det faktiskt blivit. Fälls han inte så är skadan redan gjort. Vad är det för rättstat vi har, egentligen? Hur kunde det gå så långt? Vad höll juristerna på med, egentligen?

Det värsta är att man har rätt i allt man skriver om Sverige. Men naturligtvis finns det mer saker att fundera över.

A great deal more damning evidence is yet to be revealed about what passes for legal process in Sweden, such as Assange’s lawyers having not received a single official document until November 18, 2010 (and then in Swedish language contrary to European Law) /../

Ja, nog finns det mycket att skämmas för i hela den här historien. Visst är det märkligt att Sverige som ska införa varenda jävla direktiv som ska inskränka medborgarnas rättigheter som kommer från EU inte kan lyckas klara att få myndigheterna att följa de lagar som faktiskt finns att följa där.

Det finns nog många som ler skadeglatt åt Sverige utanför våra gränser nu. Ett land som har haft hög svansföring längre och ser sitt rättsystem som bättre, den bäste välfärden, den bästa sjukvården, den bästa djurhållningen och dessutom de största humanisterna då vi är de enda som kan ta hand om alla människor som behöver hjälp. Finns det överhuvudtaget något mer än illusioner kvar nuförtiden?

Tankar om musik

Etiketter

kleerup, musik, sverige

Idag har jag ju läst en del om Grammisgalan. Den stora vinnaren var då Kleerup. Jaha. Och vem är då han?

Tydligen har han varit ihop med Carolina Gynning. Eftersom jag brukar undvika rubriker som innehåller ”Blondinbella, Lina Rosing, Carolina Gynning” och några fler så har jag faktiskt missat denna stora grej. Skandal.

Dessutom har han då gjort åtminstone en låt som var nominerad till årets låt. Longing for lullabies. Doesn’t ring any bells.

Det gör för övrigt inte någon av de som var nominerade inser jag plötsligt. Köper väldigt sällan musik idag. Vill jag höra på musik kan jag sätta på radion eller lyssna på mina gamla skivor. Vissa skivor köper jag fortfarande. Enya till exempel.

Svensk musik jag hört är väl framförallt de som varit med i Melodifestivalen inser jag. Pinsamt men sant.

Eftersom jag ofta spelar barnskivor för barnen så finns det kanske en anledning till att jag missar sådant här. Läser lite i kommentarerna från Expressen och inser att jag inte är den enda som missat den nya tidens musiker.

Jag är inte så insatt i musik och undrar vem är denna Kleerup ? Det skrivs hur mycket som helst om honom idag och hur i hela friden kan han ha varit ihop med Carolina G ??

Är detta gräddan av svensk musik? 
Ser ut som muppar och beter sig som muppar! 
Vad är en kleekrupp?

ser ju ut som en pundare som sovit i en trappuppgång. tydligen är detta det bästa vi har i sverige, lika bra att lägga ner galan med andra ord. kom tillbaka dr alban, allt är förlåtet!

Frågan är om man inte skulle satsa på något mer för att få upp skivförsäljningen i Sverige än att skylla på nerladdningen. Eftersom många bra låtar av utländska artister är skrivna av svenskar borde vi väl ha ett bra utbud här med som kunde presenteras på något bra sätt. Och då vill jag gärna höra  av musiker som inte visar sig vara en lika stor idiot som årets vinnare….

Sverige är fantastiskt

Etiketter

alkohol, eu, posten, sverige, vin

EU-domstolens utslag i juni 2007 var att det var tillåtet att privatimportera viner som inte finns på systemet. Det tycker jag är bra. Jag vill inte bli av med systembolaget. Det handlar då om deras kunskap och hjälpsamhet. Jag kan gärna köpa min (lilla) ranson av vin där.

Men kanske finns det viner som jag är intresserad av som de inte har? Även om de är kunniga så har det väl kommit fram att de inte är helt okända för mutor. Dessutom kanske riktiga vinkännare inte har samma smak som mig. Då finns det vinklubbar där man kan beställa viner av. Och Sverige måste ju acceptera det. Det har ju EU sagt. Och EU är ju lag för Sverige även om de bara ger direktiv (läs IPRED). Men nu är det en lag som Sverige inte gillar. Då ställer Posten käppar i hjulen enligt svd. De kan inte kontrollera åldern på de som köpt paketet. 

Konstigt. Jag kan inte hämta ut paket på posten till min sambo från Dustin eftersom de måste ha hans leg. Men de kan inte kolla ålder. Does not compute.