Etiketter
Älvdalen, eu, Euro, integration, manligt p-piller, omskärning, tankar
Det närmar sig jul och stressen ökar tack vare det. Mycket att göra både på jobbet och hemma. Hinner i alla fall läsa lite i tidningarna för att se vad som händer i Sverige nu.
Juholt har backat om mobila nätet. Bra där. Kanske fladdrar han vidare som en fjäril till nästa blomma och hoppas att det inte råkar vara någon köttätande denna gång 🙂
Det finns alternativ för manliga p-piller men det finns inget intresse för läkemedelsbranschen att satsa på det. Man är för rädd för biverkningar. Lustigt nog så verkar män vara positiva till det ändå. Så varör kan man inte ge valet till män? Nu anser jag väl att man ska se till att ha kondomer när det gäller lösa förbindelser i alla fall. Men kanske man vill ha annat alternativ när man är i ett förhållande? Och kondomer kan gå sönder (trust me!) så det är inte ett helt säkert alternativ. För om en man är i ett förhållande med en kvinna som känner hur den biologiska klockan börjar slå så är det väldigt lätt för kvinnan att påstå att hon äter p-piller. Med manligt p-piller kan han själv bestämma över valet.
Hörde på radion om splittring i EU och att Reinfeldt ska resa hem och få politiker med sig. Sverige är rädd att hamna utanför. Jag känner mig enormt oinsatt och det finns så många röster för och emot men om jag ska gå på min gut feeling så är det inte att hamna hårdare i soppan EU. Jan Björklund är för att vi ska vara med i Euro. Jag tycker bra om Björklund i många fall, men det faktum att han visade stor förvåning när han upptäckte att friskolor ibland inte följde regler och bara snodde åt sig pengar gjorde mig väl lite tveksam. Själv tror jag gott om människor – men när det gäller pengar så är det bra att vara realist med. Slutsatsen är väl att jag känner att han kan vara lite godtrogen ibland. Läser nu då i DN lite mer. Vet inte om det är positivt eller negativt för Sverige, och jag vet inte vad vi har sagt ja till heller.
Tycker debatten om omskärelse som har varit, framförallt på DN har varit väldigt bra. Argumenten för har visat sig vara i slutändan väldigt känslosamma – medan de som har varit emot har varit tydlig och bra. Slutrepliken där man svarar på Ullenhags inlägg visar med all önskvärd tydlighet att vår integrationsminister inte är bra på sin plats. Han offrar hellre barns rätt till sin kropp – helt i strid med barnkonventionen. Det är inte konstigt att man i ett sådant klimat också struntar i offren för flatheten, framförallt tänker jag då på balkongflickor. See no evil – hear no evil är mottot för svensk integration. Så ser man det som bra ur hälsosynpunkt – så fine, låt dem göra det i vuxen ålder.
Det är mindre risk för komplikationer om man gör det som liten säger underläkaren. Jag vet inte hur det är med det, men jag vet att min svärmor berättat att när hon började som sjuksköterska så trodde man inte att barn käde smärta – och alltså behövdes inte smärtstillande vid ingrepp på barn. Senare noterade de att det inte stämde. Jag hittar ingen information om detta på nätet, och vet inte hur mycket det stämmer – men jag tänker lite på det när jag läser om omskärning.
Jag måste för övrigt säga att jag inte riktigt känner någon stor sympati för Sanna Lundell när jag läser hennes artikel där hon bland annat tar upp den här frågan. Kanske kan hon fundera lite på sin egen frågeställning och faktiskt betona något annat: När ska vi reagera sunt och riktigt och kraftfullt på det här?
Läser också om lilla Älvdalen idag i två artiklar om skolan. Dels rapporterar man i Dalanytt att SD fick över 45% på valet. En väckarklocka säger någon. Samtidigt läser jag att Älvdalen får kritik av skolinspektione och hotas med skolvite.
Skolinspektionens kritik mot Älvdalens kommun är svidande. Kommunen har misslyckats, skriver myndigheten och syftar bland annat på elevernas sjunkande resultat. Andelen elever som lämnar grundskolan med godkänt i alla ämnen har på ett par år sjunkit från 89 procent till 55 procent. Detta beror bland annat på en otrygg studiemiljö, för lite stöd till behövande elever och otydlig ledning på grund av täta rektorsbyten. /../ Skolinspektionens slutsats är att det brister hela vägen i Älvdalens skolverksamhet, både i kommunledningen och på skolorna.
Inte vet jag om det har ett samband – men nog kan det kännas som det borde ha funnits andra väckarklockor att det finns problem än att elever röstar på SD? Eller är det bara jag som tänker så?