Mer om vänstern och kvinnohat

Etiketter

Näthatet

Ok, jag erkänner att jag är lite sen på denna boll då händelserna inträffade 2008. Men jag fick reda på det nu från genusdebatten och höll på att storkna.

Tyvärr verkar många av artiklarna vara borttagna så jag får nöja mig med citat från Flashback från den tid det begav sig.

Det var en kvinna inom V som i maj 2007 fick några synnerligen otrevliga mail, signerat SD. Ett exempel ska då ha varit detta.

Lämna omedelbart Sverige! Försvinn härifrån! Det luktar skit från dig! Vill du tjäna pengar får du sälja din rumpa på en bordell i Köpenhamn

Det diskuterades i partiet och man var inne på en polisanmälan. Då trädde en kollega fram och erkände att det var han som skickat mailet. Stor uppståndelse kan jag tänka mig. Han fick avsäga sig sina uppdrag men det var inte längre tal om någon polisanmälan. Kvinnans känslor i det här läget var oväsentliga.

Vi spolar fram tiden litegrann och det blir dags för den Internationella kvinnodagen 2008. Och vem kan passa bättre att prata om nordafrikanska kvinnors frigörelse bättre än denne marockanske man? Strålande idé tyckte de flesta i V. Dock inte den utsatta kvinnan. Och trots att Marita Engström tyckte det hade varit bra och inte såg något problem med detta så blev dock pressen från media för stort.

– Vi har diskuterat det inom partiet och han tycker själv att det vore olämpligt att ställa upp. Vi vill varken utsätta honom eller partiet för det. Det vore tråkigt att förta stämningen från en sådan viktig dag som kvinnodagen är, säger vänsterpartiets kommunalråd Marita Engström. Hon tycker att det är tråkigt att händelsen uppmärksammas så långt i efterhand.

Ja, visst är det bra att hon inte ville utsätta honom för detta – offret glöms liksom bort för Marita.

Men ni kände ju till att han hade skickat de där mejlen när han blev tillfrågad att ställa upp som talare.
– Ja, det var klumpigt att inte någon tänkte på det och att det kunde verka provocerande att ha honom som talare på kvinnodagen.

Och det fanns fler på höga poster som yttrade sig:

-Det var naivt och förhastat av oss att tro att alltihop skulle vara över så fort, även om det gått nästan ett år, säger Björn Öberg, ordförande för vänsterpartiet i Gävle sedan en vecka.

Någon som kommer ihåg rabalder kring en viss film två år senare?

Jag läser detta och ärligt talat så är jag chockad. Kan detta verkligen ha hänt? Jag söker på Marita Engström för att försöka förstå hennes ståndpunkt. Och hittar till hennes blogg.

Vi pratar nu 2013. Näthatet, framförallt det som riktar sig mot kvinnor (eller ja, det är väl det enda hat som finns?) är på allas läppar. Och så även Marita som  skrivit ett inlägg om detta efter UG. Och det är helt klart vad hatet kommer från.

Allt detta hat hon utsattes för, hot och grova sexistiska kränkningar, var en följd av Aftonbladet kulturs granskning av högerextremistiska nätsajter./../ Samhällets lärdom av Utøja måste vara att granska högerextremistiska sajter och miljöer. Helt rätt Aftonbladet. Och vi måste uppmärksamma och tala om de hot och trakasserier som drabbar debattörer och skribenter som tar kamp för demokrati.

Men om hatet kommer från vänster då har inte Marita så stora problem med det. Det är ju bara höger hatet som är farligt. Och om hatet kommer från vänster och påstås komma från höger – det tycks också vara förlåtligt. Att det sedan för offret kan kännas lika hemskt om det är en partivän spelar kanske inte någon roll för Marita. Hon verkar mer orolig hur utsatt han kan bli att ta konsekvenserna för  sitt handlande…

Det andra stora fallet med kvinnohatare är då brevet till Blondinbella m fl. Även detta kommer från den vänstra sidan med en Socialdemokratisk valarbetare. Denna man utgav sig vara moderat.

Inte heller detta verkar väcka så mycket uppmärksamhet i media. Det är väl så när det inte passar in i bilden, då ignorerar man det. Vad är det för samhälle vi lever i egentligen?

Uppdaterat 22/2 med kvarvarande länkar från Media:

Aftonbladet, Expressen 1, Expressen 2

Det var klantigt och dumt och jag har bett om ursäkt. Jag förstår inte varför det här ska dras upp igen, säger han

För mig Klantigt = tanklöst, korkat

Är det verkligen ”klantighet” att råka skicka tre hatiska mail till en person?

Jag noterar förövrigt utan förvåning att det inte framkommer att de rasistiska mailen de fakto skickades av en icke-vit människa i dessa notiser. Trots detta fortsätter man mala på om att rasism bara kommer från de vita. Och när någon då, idag Erik Helmerson ifrågasätter detta så går vissa på twitter upp i spinn. 

SD och användande av ord

Etiketter

Almqvist, Löfvén, Media, ord, politik, Reinfeldt, SD

Jag tittar på filmen som läckt ut där Erik Almqvist kallar en tjej ”lilla hora” och pratar ”blatte-lover” och jag inser att jag inte reagerar lika mycket på dessa ord längre. Jag har i dagens samhällsklimat blivit härdad tror jag. Vilket känns märkligt då jag tidigare reagerat väldigt starkt.

Däremot så reagerar jag mer på diskussionen med Soran Ismail. När man talar om för honom att han inte är svensk, att han är ”svenskfientlig” och att han är ”osvensk” t ex genom att vara dryg (jag vet inte på något sätt tycker jag att säga ”käften så in i helvete” känns rätt osvenskt det med då.…). och att han ”kommer få problem i framtiden”, där känns det väldigt illavarslande och det hade varit intressant med  mer frågor kring detta. Och sen att man sågar Soran för att: ”du argumenterar som en liten f*tt*”” känns som Soran säger ”moget och intelligent”.

Men när man tar upp detta i media så fokuserar man bara på att han svär åt en kvinna som går emellan, och orden som används. Är det bara jag som tycker att språket är det minsta problemet i det här?

Sen kan jag väl säga att det klingar lite falskt när Löfvén säger: ””Jag blir bedrövad när jag ser den här filmen” jag tror snarare att S och M hoppade av glädje över detta. För nog är det lite märkligt att den dyker upp nu – 2 år efter att det filmats och när SD siffror har ökat…?

Och sen blir det än mer komiskt när man ser hur Reinfeldt pratar om vi och dom tänkande men samtidigt inte har svårighet att peka ut SD som ”dom” tidigare i SvD.

Och Reinfeldt säger idag:

– Genom hela min politiska gärning har jag lärt mig att inte relatera till andra politiska partier och i stället se samhällsproblem. De profiterar på samhällsproblem som är på riktigt och samlar ihop stöd från människor som är oroade för hur invandringen påverkar Sverige.

Och rimmar det inte lite illa med det han sa 6 november:

– De är början på den nedgång vi redan har i andra länder, därför ska vi isolera dem från inflytande, sade statsministern och hävdade att det var just det han hade gjort när regeringen slöt en överenskommelse kort efter valet med Miljöpartiet om asyl- och migrationspolitiken.

– Effekten av SD var att vi fick en politik i motsatt riktning, sade Reinfeldt.

Är inte det att relatera till andra politiska partier…?

Jag saknar ett parti som jag kan känna mig bekväm i. Piratpartiet…? Känns väldigt tyst därifrån för att vara ärligt. Men övriga – nej. Jag är emot att ge soffan min röst, men när man nu befinner sig två år från valet så känns det tragiskt. Framför allt som man sedan kommer att se resultatet som det ”Sverige vill”. Men jag vet att många med mig känner att det är mycket som svenskar inte vill som vi ändå får. För att politikerna kohandlar med varandra, och sen så försöker media manipulera oss genom sina vinklade reportage. Så oavsett vad jag vill så spelar det bara en roll ett år var fjärde år. Däremellan så skiter man fullständigt i det.

I vilket fall så har nu Erik Almqvist avgått.  Gott så. Jag väntar bara på att justitieministern som tyckte att det är ok att skicka gredelina kuvert till misstänkta sexköpare för att hänga ut dem bland familj och vänner ska fundera över sina agerande med. Men nej, hon får fortsätta på samma glada sätt och numer också hemlighetsstämpla myndigheters festande så att de inte blir mer rubriker för tidningar.  Jag tycker nämligen att det är illa när man inom sitt jobb visar prov på en sådan omdömeslöshet – framför allt som politiker på en sådan hög post.

Det är mycket nu….

Etiketter

koncensus, Media, politik, SD

Ibland känns det som om Sverige är på väg åt skogen helt och hållet. Företag varslar i parti och minut. Ungdomare kommer inte in på arbetsmarknaden. När de väl kommer in, så har de ingenstans att bo. Politikerna verkar mer intresserade av att stänga ute ett demokratiskt invalt parti än att försöka lösa de problematiska situationerna som finns.

Verklighetens folk blir mer och mer fundersam på vad som händer. Alla papperslösa ska ha gratis vård ropar de solidariska ut. Och det låter ju bra för de goda. Men när man då själv har försökt kommit in i vården och få ordentlig hjälp så kanske det inte känns som den bästa lösningen att styra in fler människor i vården? När du är rik eller jobbar för ett företag som månar om sina anställda så finns det lösningar kring det. Men är du fattig, utförsäkrad, arbetslös äldre – då är du inte så prioriterad eller viktig. Visst är det intressant att man konsekvent vägrar diskutera kvalitén på vården – utan att man bara diskuterar vinsterna. D

Detta tycks däremot människor som inte kommer att vara med och betala vården då de inte har fått uppehållstillstånd av olika anledninger så de kommer inte att jobba vitt. Däremot så vet vi redan nu att det finns de som jobbar svart. Och detta konkurrerar då med de som försöker följa Sveriges lagar och skattesystem – så resultatet blir att man pratar om att sänka lönerna. Någon som tror att politikerna kommer ligga i framkant på lönedumpningen? Någon som hört Reinfeldt diskutera sin lön än?

SD tycks bli ett parti som kommer bli stort 2014. Och journalisterna och Reinfeldt är chockade. Hur kan detta vara möjligt? Vi har ju talat om för folk att de är dumma – varför lyssnar man inte??

Lena Mellin skriver i AB om detta oerhörda och tar upp det Reinfeldt tidigare sa:

Efter en föreläsning på Stockholms universitet förra veckan fick statsminister Fredrik Reinfeldt (M) frågor om hur han bemöter Sverigedemokraterna. Han sade då att partiet till stor del stöds av människor ”som lyssnar till djungeltrummorna på internet” och inte riktigt lever i samma värld som de flesta av oss andra.
Han upplevde det som omöjligt att bemöta deras argument eftersom de snarare skulle skratta ut honom, alternativt anklaga honom för att ljuga om han berättade hur hans verklighet ser ut.

Och jag tänker lite på Anybodys inlägg, Vad gör jag för fel?? kanske är det så att Lena Mellin och Fredrik ska fundera över om deras verklighet verkligen är representativ för alla andra? Kanske är det så att även de skulle lyssna på djungeltrummorna på Internet och faktiskt inse att det handlar inte alltid om folk som vill jävlas med andra – utan att det är väldigt många frustrerade människor som uppfattar att ingen lyssnar, eller bryr sig om deras problem. Kanske är det så att fler, som mig, anser att politikerna är mindre intresserade att förbättra livet för medborgarna och än mer att behålla sina förmåner och fördelar. Och i Sverige så innebär det att politiker och journalister måste vara klar över vissa saker och de till att de håller sig till dessa riktlinjer – annars är de snabbt ute i kylan som alla andra rasister och kvinnohatare.

1. Invandring är alltid bara positiv.
2. SD representerar djävulen.
3. Världen består av patriarkat. Män onda/förövare kvinnor goda/offer. Ställer du inte upp på det så är du självskriven på listan ”Vita kränkta män” om du är man, och om du är kvinna – största möjliga tyssstnad.
4. Folk som går emot den rådande ordningen och ifrågasätter det ska bemötas med avstängning, hån, och tystnad (som i fallet Maria Ciminti)
Men trots att man nu i flera år har kört denna taktik så vinner SD mark. Och alla är så förvånade och chockerade – alltså de som inte lyssnar på djungeltrummorna vill säga. Hade de lyssnat så hade det kanske inte varit så oväntat.

Så vad ska man göra? Källkritik! ropar Bengt Westerberg (sidan 22) . Och ja – det kan man väl hålla med om. Och det är väl en del av problemet man har för att vara ärlig. Svenska folket har blivit mer och mer luttrade. Vi inser att det nyhetsflödet vi har som ska vara statligt finansierat kräver en hel del källkritik det med. Det lärde jag mig när en reporter på SR förnekar att deras uppgift är att skildra någon slags verklighet. Eller när de för att visa den hemska verkligheten som människor lever i så använder man en fejkad person som ska representera denna ”verklighet”. Ett koncept som Liza Marklund/Mia redan gjort sig en hel del pengar på. Om verkligheten inte är tillräckligt illa – klart vi kan förbättra det hela. Och resultatet har gjort åtminstone mig mer källkritisk. Och ärligt talat så tror jag inte riktigt på att Bengt Westerberg och co källkritik vill att man ska granska vad de ”goda” säger. Jag är rädd att det mer handlar om att få bort de onda. Kanske dags att regeringen åker utomlands för tips och råd hur de ska lösa detta dilemma. Jag gissar att Nordkorea och Kina kan komma med tips på hur man blir av med misshagliga frågor.

Slutligen noterar jag att det är mer och mer poliser som åker dit för olovliga slagningar i register. Ofta handlar det om att man slår på sig själv – men inte alltid. Precis som man läser om sjuksköterskor som slår på kända människors sjukhusjournaler. Den mänskliga naturen är nyfiken. Så det känns så tryggt och bra att riktigt nyfikna människor kan söka sig till FRA.

Debatter i Sverige och vad som styr politiken

Etiketter

antifeminism, jämställdister, mobbing, moderater, Pär Ström, politik, Reinfeldt

Det finns lite olika tankar som rör sig i mitt huvud nu och det är svårt att sammanfatta allting. Litegrann hänger det ihop kanske. Man har så länge pratat om klimathotet i världen, men nu känner jag att det finns ett annat klimat som är hotat. Debattklimatet i Sverige. Och med det demokratin.

Första grejen.Vi har en statsminister som på fullaste allvar går ut med att migrationsuppgörelsen med MP kom till för att straffa dem som haft mage att rösta på SD (eller ja, hur man nu väljer att tolka honom). Jag röstade varken på SD eller M men jag undrar lite hur de som röstade på M tänker idag. Jag läser en debattartikel från 2009 undertecknad av Tobias Billström, Elisabeth Svantesson och Ulf Kristersson. Detta är alltså vad man kom ut med innan valet i en utredning. Lite intressanta delar från denna artikel:

I Sverige gäller svensk lag. Däremot har vi gravt försummat uppgiften att snabbt, effektivt och respektfullt tradera svenska grundläggande spelregler till människor som flyttar hit.
Få vuxna i första generationens invandrare kommer helt till sin rätt när de lämnar sitt eget land och söker sig ett nytt, ofta långt borta och med helt andra vanor. Då räcker inte ytliga hyllningar till alla spännande kulturer vi får möta – i stadsdelar många aldrig ens besöker. I Sverige har vi trivialiserat det svåra, i stället för att erkänna att med allt det lockande och mänskliga följer problem som ett bra invandrarland måste våga se i vitögat.
/../
Asyl- och migrationspolitiken är en del av EU:s gemenskapsrätt. Men nu behövs ett europeiskt asylsystem som både kan ge flyktingar skydd och se till att Europas länder delar på ansvaret. Det är inte rimligt att några svenska kommuner under perioder tagit emot fler irakier än hela USA.
/../
En rättssäker asylprocess ska innehålla regler som gör att alla får sin sak prövad. Men den måste också våga stå upp för det kärvare budskapet, att den som får avslag ska lämna landet. Den som får ja ska få hjälp att komma in i Sverige och etablera sig, den som får nej ska få hjälp att återvända hem. Det ska inte vara möjligt att kringgå regelverket genom att som tillståndslös stanna kvar efter ett avslag. Migrationsverket bör ges uppdraget att löpande meddela Skatteverket om utfärdade, utgångna och återkallade arbetstillstånd.

Och så kommer då SD in i riksdagen och vips så blir det en överenskommelse med MP som säger

Ramöverenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet den 3 mars 2011:

Frågan om att utvidga skyldigheten för landstingen att erbjuda subventionerad hälso- och sjukvård åt asylsökande, personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning samt personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för att vistas i landet är föremål för utredning. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som idag saknar tillgång till subventionerad hälso- och sjukvård.

Så – jag undrar lite hur de som röstade på M kände för detta? Känns det möjligtvis som att de blir bestraffade för att folk har röstat på SD? Till att börja med – hur kan man bestraffa folk för hur de röstar? Allvarligt talat, när flyttade vi ner i sandlådan på riktigt? Och sen när man då går emot vad man själv har utrett till och lägger fram förslag bara för detta. Jag saknar ord.

Bortsett från det faktum att det är skrämmande att en statsminister i ett demokratiskt land kan välja politik utifrån att vilja vara tvärtemot vad ett annat partis politik är – så är det också bisarrt. Men jag inser att det ligger egentligen i linje med det han sa tidigare. Att folk som är SD kan räkna med att bli misshandlade för sina åsikter. Vilket för mig vidare till nästa fråga.

Pär Ström kastar in handduken i genusdebatten. Han är trött på att det är ok att komma med kränkningar emot honom. Att det är ok att han används som stående skämt som ”vita kränkta män”. Och alla dessa kvinnor som tycker det är synd om kvinnorna som hotas för deras ståndpunkt råskrattar åt honom. Att han känner sig hotad. Gud vad patetiskt…Vad då hot med korsfästning eller skära av k*k*n. Det ska väl en riktig man tåla. Eller ja, man skriver inte så men nog märker man att det ses som löjligt. Lite som Reifeldts åsikt är. Går man emot det som alla anser att det är rätt så får man räkna med att bli förlöjligad. Och man jämför då nätkommentarer och det hat och hån som Pär Ström utsätts för. Och jag förstår hur man tänker. Att få meddelande som säger att man förtjänar att bli uppsprättad och sönderknullad. Jag kan hålla med om att det är för jäkligt. Men det finns ännu en aspekt som jag inte har sett Pär Ström eller någon annan ta upp som jag tänkte på.

Det ses som ok att hans namn associeras som det lägsta av det lägsta. Att det är ok med en Facebook sida med en karikatyr på honom som ska göra narr av honom. Och den personen som ligger bakom detta får bre ut sig i TV och fortsätta hånet. Och jag läser att Pär Ström är familjefar. Och då tänker jag på barnen. Hur mår barn som har en förälder som det är ok att håna i TV och tidningar? Eller rent allmänt – hur skulle mina barn reagera över att det är ok att lägga upp Facebook sidor med hån mot personer? Var det inte något man ville förändra – jag vill inte att barn ska ha detta beteende, men hur ska jag förvänta mig att de ska uppföra sig på ett sätt när TV, tidningar och statsministern på alla sätt visar att det är accepterat med ett sådant beteende. Så länge de är på ”den rätta sidan”.

Det finns många som reagerar både över statsministern och det faktum att Pär Ström lägger ner. Och jag håller med om allt det de skriver, så det finns inte så mycket att tillägga för mig. Det är sorgligt att leva i ett land där folk hurrar när en debattör lämnar efter hot och trakasserier.  Kanske hade hon rätt ändå Enström. Kanske ska man inte ha etiketter som ”demokrati” och ”diktatur”. Kanske är det flytande någonstans mittemellan. Och jag undrar vart Sverige är på väg.

Merit Wager: ”Effekten av SD var att vi fick en politik i motsatt riktning”, sade Reinfeldt och Det är bra att svenska folket får veta hur statsministern tänker. Åsikts- och yttrandefrihet finns kanske snart bara på papperet
Anybody: Bigott… och Vi-känsla och ekonomisk ordning??
Aktivarum
Pelle Billing
Daddy

Uppdaterat 15:30:

Smålandsposten – Elitmobbarna firar en skalp

Uppdaterat 10/11 om Pärs avslut:

Sagor från Livbåten
Ann-Mari’s Blogg
Zac’s åsikter
Och det kan vara intressant att veta vad Genusdebatten kommer leda till. Citatet “Låt oss få dom som firar idag att sätta kaffet i halsen” av Ninni känns intressant 🙂

Jag blir så trött….

Etiketter

Invandring, Partiledardebatt

Jag såg inte partiledardebatten igår, men har läst en del om den. Alltid kul att läsa hur alla ser ”sin” sida som vinnare.  Nåväl. I dag läser jag att man haft en rasistisk fråga på SVT. Hur mycket invandring tål Sverige? Och detta förfasas diverse twitter-vänster människor om. Och jämförelsen blir ”har du slutat slå din fru”. Men jag kan nog tycka att man kan se den som en relevant fråga.

Budgeten är på X antal kronor. Vi har en massa poster som ska betalas (bland annat en massa avdankade politiker och diverse fester mm). Men så kommer då invandringen. Vi har arbetsinvandringen, asylinvandring och anhöriginvandring.

Om invandringen till 100% bestått av arbetskraftinvandring – så skulle frågan inte vara relevant i budgeten. Men nu är det inte så. Utan det är en investering i framtiden. Typ.

Men idag har jag förstått det som så att vi inte riktigt har de bästa ekonomiska förutsättningarna. Det saknas jobb och bostäder åt unga utbildade människor. Om man då tar in fler människor som inte är utbildade så kostar det.  Det handlar om retroaktiva barnbidrag, socialbidrag, bostadsbidrag eller bostäder.  Annie Lööf pratade entusiastiskt om att det fanns plats för 40 miljoner nybyggare i Sverige. Men om 50% av dem tar drygt 7 år på sig innan de blir självförsörjande så känns det som det är en stor kostnad.

Vi måste jobba längre flaggade Reinfeldt för tidigare. Och jag fattar det. Kanske kan det kännas tufft för en del människor med tyngre jobb – men jag fattar var man kommer från. Jag började jobba när jag var  25 – min lillasyster när hon var 30. Min pappa var 20 någonting. Kommer då någon in som 40+ med 5 barn så är det svårt för den personen att hinna betala in alla sociala avgifter och så i Sverige med skatter – även om personen börjar jobba direkt. Så frågan är relevant.  Hur mycket kan vi spendera på invandrare? Kan vi sätta ett tak på det – och vad händer när vi slår i taket? Var kommer pengarna som vi tar extra ifrån?

Läser också hos Merit Wager idag om nyanlända från Syrien som kommer hit och de viktigaste frågorna de har till handläggaren:

1. Hur snabbt kan vi åka tillbaka och ändå behålla våra TUT, och när vi åker tillbaka till Syrien, kommer Sverige då att garantera vår säkerhet där?
2. Kan du berätta för oss hur vi ska gå tillväga för att gömma våra pengar och egendomar för svenska myndigheter?
3. Hur ska vi få pengar från svenska staten samtidigt som vi också vill starta en firma här?
4. Kommer Sverige att ge oss pengar för smugglingsresan hit, den kostade mycket pengar? I och med att det ju står i alla tidningar i Syrien att Sverige tar emot flyktingar därifrån, så bör väl Sverige också betala kostnaderna för smugglingsresorna för oss som kommer hit!

Jag förstår faktiskt folk som kommer till Sverige och utnyttjar systemet. Själv har jag svårt att se mig själv göra det, men in en hopplös situation, vid fattigdom, när man levt i krig en längre tid mm så kan jag förstå om man försöker göra det bästa av sin situation. Klart man försöker få det ekonomiskt bättre.  Och i Sverige gör vi det så enkelt att utnyttja systemet. Vi vågar inte kolla upp de nya.  Svenskar däremot kan vi gärna granska och misstro. Är du verkligen tillräckligt sjuk?

Det är därför jag egentligen inte retar mig på dessa människor. Utan jag retar mig på människor som ignorerar att de flesta ”barn” är 20+, som är medveten om lurendrejeriet som pågår för att ? Det är lättare? Man framstår som god? Det är enklast så? Jag vet inte. Men jag är trött på att frågan hela tiden dribblas bort. Och att folk som protesterar och ifrågasätter blir kallad rasist.

Vofför gör di på detta viset??

Jag orkar inte sätta mig in i alla dessa pengaskandaler om politiker som förser sig med skattemedel i Sverige. Och nej, jag har inget till övers för Annie Lööf och Centerpartiet som lever loppan på fester på skattebetalarnas bekostnad och sedan betalar tillbaka när det väl har kommit fram. Å andra sidan hade jag väl inte riktigt imponerats av hennes politik heller tidigare. Någon som tror att pengar hade betalats tillbaka utan granskningen? Nej, det är väl precis som Juholt som betalade tillbaka när det väl kom fram. Att det kommer fram när Annie Lööf precis sparkat chefen på Tillväxtverket för liknande spenderingsiver på festande kan man väl antingen se som lite pikant – eller tragiskt. Att sen den chefen på Tillväxtverkat får en sådan fallskärm så hon kommer fortsätta kosta pengar ett antal år gör mig bara arg. Man kan inte sättas på bar backe försvarar vissa. Och det kanske man skulle kunna köpa om inte argumentet för att de ska ha den jävligt höga lönen från början är för riskerna. Så man kan missköta ekonomin hur mycket som helst – och sen har man tre år på sig att leva loppan i fortsättningen.

Det är så hemskts med Alliansen tjuter genast de rödgröna och kastar sig över Annie Lööf som ett köttben. Jomenvisst. Det var ju bara en toblerone som Mona köpte. Och hur är det med alla dessa ex-politiker som ser till att plocka ut bonusar ur sina företag istället för lön så att de har rätt till bidrag. Sen finns det de som verkar bra. Eller vad sägs om dessa rader om Annika Billström 2005:

Den handlar om att effektivisera. Billström och Rudin menar sig kunna frigöra och omfördela mellan två och tre miljarder i kommunen. Pengar som kan gå till angelägna verksamheter som vård, skola och omsorg. /../

Billströms kamp mot byråkrati och resursslöseri vittnar om en politiker som tar sitt medborgerliga uppdrag på allvar. Den svenska välfärdsmodellen bygger på gemensam finansiering och därmed på ett högt skattetryck. Skatteviljan är stark hos svenska folket. Desto viktigare att resurserna används på bästa sätt. Eller som Billström med Gustav Möllers ord betonar, att ”varje felanvänd skattekrona är en stöld av folket”.

Och sen i september 2011 så intervjuas hon igen.

Stockholms förra finansborgarråd,S, Annika Billström slutade 2006 och får nu ut 54 000 kronor i månaden i visstidspension.  Hon tar ut en mindre lön från sitt företag men desto större vinst.

– Det finns den möjligheten, jag följer regelverket och det har naturligtvis med min privatekonomiska situation att göra

Och plötsligt inser man hur hon egentligen menade när hon pratar om att resurserna används på bästa sätt. Tänkte inte på det. Det finns bra politiker. Jag får liksom mana mig till att tänka detta lite då och då. Men jag blir mer och mer tveksam. För är det verkligen så? När pengar kommer in i spelet så blir folk på något sätt fartblinda. Alla andra utnyttjar ju systemet – så varför inte jag? Och sen finns det få som ställer sig upp och protesterar.

Och när jag nu retar mig på politiker så kan jag konstatera att vi nu har en statsminister som är så osynlig att det är skrämmande. När uttalade han sig sist om något? Jag vill minnas att jag senast läste om honom vid separationen, men jag antar att han har gjort något sen dess. Eller? Men det verkar ju fungera för honom, i och med att han inte säger något så kan man inte snärja honom på något sätt. Everything you say can and will be used against you – not only in the court of law. Synd bara att S nu har tagit till sig av detta och också valt en person som också håller tyst och plötsligt tycks väljarstödet få vingar. Så statsministern och statsministerkandidaten leker tysta leken tillsammans, och vi väljare, skattebetalarna – eller gässen med guldäggen – får bara information genom en korrupt media som ljuger och vinklar information och granskar den politiska sida som DE inte stöder. Vilket är väl anledningen till att nästa skandal inte avhandlas så mycket i Aftonbladet – och när det görs, så är det utan möjlighet att kommentera.

För SSU har tydligen verkligen förstått hur man ska sätta i system att lura åt sig pengar. Solidaritet à la Socialdemokraterna eller? Det tycks som detta system tydligen har fungerat i många år och säkerligen har en del av folk högre upp i partiet som kört samma race. Men om detta talar vi inte så mycket om. Och skandal på skandal rullar ut.

Och samtidigt sitter Försäkringskassan och drar in på stöd för handikappade på löpande band för att det inte finns några pengar. Och någonstans så måste man väl inse att det finns inte hur mycket pengar som helst att använda – men att dra in pengarna på politiker verkar liksom inte finnas. De har ju ett så stort ansvar som de måste få betalt för.

Och jag känner bara för att skrika rakt ut. MEN VISA LITE ANSVAR DÅ FÖR HELVETE!!

Har folk inget begrepp om hur man ska hantera pengar så ska det på något visas att det inte accepteras. Att fortsätta betala pengar till dem i all evighet när uppenbart olämpliga personer försvinner känns bara som ytterligare läckage i pengaflödet. Och detta bara för att de som politiker har en gräddfil som inte fungerar för oss andra, pöbeln, mobben, drevet eller vad vi nu kallas när vi reagerar. Och intresset att ta bort den är obefintlig.

Men ser vi på en vanlig människa,  vi som inte är politiker,  gör vi något fel så inte fasiken finns det någon fallskärm då. Det är knappt att ungdomar i dag som inte utbildas i sitt jobb får stöd när de skadas i arbetet – detta hanteras ju av Försäkringskassan – men oansvarighet som politiker där finns det tydligen inga gränser. Man KU anmäler politiker för olika saker – nu senast för den mörkläggning som tycks ske när skandalen är på väg att brisera. Det är ju inte bra om information om svinnet kommer ut. Det kan ju tas illa upp eller något sådant. Nej, först ska PR människorna kolla på det för att se på vilken damage control som ska göras. (”Håll dig för helvete oanträffbar så kommer man tröttna om några månader!!”). Och säg att de fälls i KU, vad händer då? Det blir ungefär som socialstyrelsen och andra instanser. Man ska se över rutinerna och dra lärdom eller något. Sen kan man göra samma sak om några år. Väljarna har dåligt minne…och om det är så att de kommer ihåg det så handlar det om senaste skandalen som folk minns på valdagen. Eller ja, hela valåret brukar vi faktiskt vara intressanta. Då man pratar om verkligheten. Sen är valet klar – och så får vi ett resultat som vi har ”valt” och sen spelar det ingen roll vad vi tycker i 3 år igen. Leve demokratin!

Och jag sitter och vet bara inte vad man ska göra. Hur kan jag demonstrera att det inte är ok? Vad har jag som medborgare i Sverige för möjligheter att förändra? Och jag inser att det finns ingenting jag kan göra. Och det är en tröstlös tanke.

Tankar om pensionsålder och ekonomi

Etiketter

pensionsålder, samhällskostnader

Personligen har jag ingen riktig uppfattning om Reinfeldt som statsman eller ens person. Säga vad man vill om Juholt och Sahlin (och det har jag gjort!) så är de betydligt personligare än Reingeldt. Det svårt att få någon åsikt om Reinfeldt. Han är så tyst och försiktig. Ingenting uttalar han sig om utan det blir andra som pratar. Helst då Borg (bra idé) eller Ask (sämre idé). Men trots att Reinfeldt är så anonym och tyst (förutom i någon talkshow för ett tag sen som blev positiv snackis på twitter) så säger han inte så mycket som kan vändas emot honom. Eftersom oppositionen samtidigt haft Juholt så har det ändå gått relativt bra med den taktiken. Men nu är det dags att ta bladet ur munnen och säga saker. Och Reinfeldt kör då hårt med att flagga för höjd pensionsålder. Och han tar i dessutom. #75år (som taggen blev).

Så det finns en del tankar i det hela från min sida om detta utspel. Jag tog upp en del på twitter men tar det här med då. Till att börja med om man ser till de runtomkring mig.

Svärfar ingen utbildning, började jobba som 14 åring. Gick i pension vid 65. Kört buss och taxi mest hela tiden. På slutet suttit mest på kontor. Hans sambo – förtidspensionerad från posten vid 55. Har sen dess småjobbat med demon i affärer, jobbat med reklamationer mm. Nu först pensionerad på riktigt. Vid 75. svärmor – snart pensionsålder. planerar på att gå ner på halvtid och jobba extra i ett grannland. Hennes sambo gick i pension vid 62 – brandmannayrket är väl inte något man vill vara för gammal i. Mamma – pensionär vid 65 i ett år nu, men jobbar några dagar i veckan oftast som vikarie i skola. Pappa – gick i pension vid 67, och sen dess dras han med problem som allt hans körande i tjänsten har lett till – ryggproblem.

Förutom svärfar har väl de andra utbildat sig och har väl börjat jobba runt 21. Själv började jag väl jobba vid 24. Lillasyster började vid 30. Kanske inte helt unik i sin åldersgeneration tyvärr…

Sambon, jag och mina systrar – alla kontorsråttor. Sitter framför datorn mest hela tiden. Sliter inte så mycket på kroppen rent fysiskt. Men mentalt? Psykiskt stress? Omorganiseringarna – snabba besluten?

Men tanken har väl slagit mig. om man börjar jobba när man är 30 – det är ganska kort till pensionen då. Eller? Så från det perspektivet kan jag se ett behov av förlängning, eller i alla fall möjlighet till förlängning. Och när pensionsålderns väl sattes så hade vi kortare livslängd.

Själv har jag alltid haft svårt att förstå den här inställningen att folk sitter och längtar efter pensionen. Kommer ihåg mitt första jobb där jag jobbade med administratörer kring 50 som redan började räkna ner dit. Själv har jag svårt att se mig som pensionär. Finns inga saker jag känner att det vill jag göra då. Viktigt är att trivas med sitt liv, och sitt jobb.

Svärfar berättade om en kollega till honom som var väldigt tydlig med att han minsann inte skulle sätta sin fot på arbetsplatsen igen efter pensionen. Han höll detta med. Ett år senare träffades de på stan. Han såg 10 år äldre ut.

Men är det alltid positivt med äldre människor som är redo att jobba? Tänker lite på läkare som jag hört talas om.Har för mig att jag ganska nyligen hörde om en inhyrd äldre läkare, men hittar inte detta nu, men till exempel denna istället. Synen, hörseln, stadigheter på handen. Saker som kan påverkas när du blir äldre. Vill jag att en läkare som är 70 bast opererar på mig?

Sen var det väl en väldig diskussion om det här med sömniga nämndemän i höstas. Kanske beroende på ålder – jag vet inte (själv kan jag bli sömnig efter en dag med möten – så det behöver väl inte vara åldersrelaterat).

Är jag frisk och har jobb så vill jag personligen ha möjlighet att jobba vidare efter pensionen. Jag vet inte hur jag kommer se på det när jag kommer dithän – men idag så känns det så. Jag kanske också skulle kunna tänka mig sadla om någon dag också. Kanske som historielärare – eller journalist – två drömmar jag haft som ung. Eller författare… Eller också fortsätter jag med data och är med där det händer. För det räcker väl med de studielån jag har idag – orkar inte börja om på det.

Men poängen är att Reinfeldt vill att man ska tjäna ihop till pensionen. Hur många kommer klara av att jobba längre? Hur många jobbar till 65 idag? Vad händer för de som inte kan det – kommer de ekonomiska incitamenten vara så att du egentligen inte har råd att gå tidigare? ”Någon som tror att Reinfeldt menar att en kroppsligt utsliten människa ska fortsätta jobba till 75 år? Nej just det.” skrev MaryXJ på twitter. Nej visst, det tror inte jag heller. Men sen kommer regelverk, som ska tolkas av tjänstemän. Och oj, så fel det kan bli. Det kan bli dessa ”enstaka fall” de som ”hamnar mellan stolarna” och allt sådant som vi hört om när det gäller sjukförsäkringen.

Men vi måste ha råd med välfärden, det har faktiskt Reinfeldt rätt i. Hur ska vi få ekvationen att gå ihop?

Ja, sorry, men den nuvarande invandringen som innebär att vi tar in alla människor som vill till Sverige – låter dem vara kvar efter att de har avvisats för att ta del av hela välfärden, skriva snyftreportage om äldre människor som tvingas lämna Sverige (istället för att som svenska åldringar hamna på hem där man väger blöjor, och skippar byte, och låser in dem utan tillsyn??) då Sverige självklart borde ta hand om dem. Eller alla andra familjer som folk brinner för. Vi måste vara solidariska! Ja, men kanske ska vi börja läka det här landet först – det börjar bli dags…

Kanske ska vi fundera på hur vi har en stad just nu som kör miljoner på kredit för att lösa problem som alla vet var det beror på – men ingen vågar tala om. Kanske kan vi börja titta på kvaliten på omsorgen – om det är kommunalt eller om privat. Kanske ska vi öka arbetstillfällen där. Men då måste kommunerna kunna satsa pengar på den sidan. Inte bara på att visa hur solidariska och snälla svenskarna är genom att hjälpa andra. 24 barn på 3 pedagoger på sonens dagis – kan då jämföras med ett boende då. Och ja – det provocerar mig. Kanske kan vi effektivisera, spara in på annat sätt. Kanske kan vi dra ner på dessa politikers hejdlösa fallskärmar. De som inte behöver jobba ens till 65. Kanske finns det en hel del vi kan göra för att spara in pengar till de äldre – och ha råd med omsorg till de sjuka.

Å andra sidan. Om man ska ta frågan om höja pensionsåldern eller fundera över det här med invandringen och dagens kostnader runt detta – då förstår jag att Reinfeldt körde den lätta vägen.

Nytt år – och nya Juholt turer

Etiketter

Juholt, socialdemokraterna, Ylva Johansson

Stackars Juholt. Det ger sig visst aldrig detta mediadriv och kritikerstorm som rasar runt honom. Det är så orättvist med detta opinionsras. För det är ju inte alls hans fel. Om man läser vad Mats Johansson säger så är problemet ett annat.

Grundorsaken är att vi inte har lyckats formulera en politik som tilltalar väljarna.

Kanske är det jag som är känslig. Men för mig låter det väldigt populistiskt och fel. Det känns inte som han efterfrågar en gångbar fungerande ekonomi – utan att man ska formulera något för att vinna väljare – sen får man väl se vad man kör på när man väl vunnit. Vad har man för syn på väljarna, folket i Sverige egentligen? Ett gäng fårskallar som man kan styra lätt. Bara man formulerar sig på ett tilltalande sätt. Och förövrigt. Vems fel är det att man inte lyckas formulera denna politik? Kan det ha att göra med att man har en impulsiv partiledare som kastar fram idéer åt olika håll. Tänker lite på min svåger som kunde säga en del vansinniga saker ibland. Och till sitt försvar hade han ”men hur ska jag veta hur det låter om jag inte säger det högt?”. Kanske är det samma taktik Juholt kör med?

Men det är skönt att veta att han är stark Juholt – och att han kan sitta kvar. I won’t back down, sa han tydligen när han valdes. Han tyckte det var lite kusligt att tänka det efter allt vad som hänt nu. Undrar om det var någon Socialdemokrat som fick kalla kårar när han sa det. Han hade ju inte då presenterat någon politik – och ett år senare så känns det som han har kommit ungefär lika långt.  Vad är det viktigaste för Håkan Juholt – han själv eller Socialdemokratin? Han kastar inte in handduken nu när han fått den åtrådda partiledar platsen. Gott så, tänker nog Fredrik Reinfelt. Samt naturligtvis de troende s-bloggarna som fortfarande ser honom som ledaren.

Men jag blir också lite trött på de här nålsticken som man ger honom. Östros som pratade popcorn maskin (tydligen uttryck myntat av Juholt själv om Mona). Och nu senast Ylva Johansson som då skriver på sin blogg:

Ett allvarligt underkännande av socialdemokratin och av vår partiordförande. Förtroendet för Håkan Juholt var nere i katastrofala 16 procent strax före jul. Vårt usla läge och låga förtroende kan inte skyllas på någon annan

Detta slås naturligtvis upp stort i media och Aftonbladet försöker få sitt scoop. Men nej, även om Svenska folket (väljarna alltså…) inte har förtroende för Juholt, så har i alla fall Ylva det. Och man kan fundera lite på vilket sätt hon ser att han ska vända utvecklingen. Saknar lite konkreta idéer på detta.

För Aftonbladet utvecklar Ylva Johansson sin bloggsågning, men säger att hon inte kräver Juholts avgång.

Jag har inget sådant krav
Varför inte?
– Han är vår valda partiordförande. Jag hoppas han kan vända utvecklingen.
Tror du att han kan göra det?
– Det hoppas jag.
Har du förtroende för honom?
– Ja, det har jag.

Någon mer en jag som tycker det där förtroendet ekar lite falskt? Och plötsligt är fötroendet för Ylva ungefär lika lågt som för Juholt från min sida. För hon är feg.

Jag ger i alla fall kritikerna rätt om Ylva. Det är backstabbing på hög nivå (eller låg – ska man se det som högt för att det är den politiska ankdammen eller ska man se det som lågt då det är sandlådenivå? Svårt att avgöra faktiskt). Sen får jag en viss sekt känsla på uttrycket: ”Han är vår valda partiordförande.” Känner att jag får både trosbekännelsen (Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.) och på och ett citat från Bröderna Lejonhjärta i huvudet (All makt åt Tengel, får befriare) när jag läser det – ingendera ger mig speciellt bra vibbar.

Men allvarligt talat. Det måste inses att Juholt har förbrukat sitt förtroende. Och lika lite som det bara handlade om toblerone i Sahlins fall så handlar det bara om hyran för Juholt. Det handlar om hur han hanterade krisen. På hur han inte verkade inse varför folk tog illa vid sig. Det handlar om hans hattande fram och tillbaka i varenda politisk fråga han uttalar sig. Om hans huller och buller budget. Om hans ”vill inte stå bredvid Jimmie Åkesson för han är dum”-attityd som också är ett annat sätt att dumförklara väljarna som inte skulle förstå skillnad mellan politiken om de nu råkade stå bredvid varandra. . Och så utspeled om mobiltelefoni överallt – från alla aktörer. Summan är att han i mina ögon framstår som en clown, och det finns inget sätt han kan upprätta förtroendet tillräckligt så att jag skulle känna att ett land med honom vid rodret är ett alternativ. Lika lite som det vore med Sahlin som ansåg att det var tufft att betala skatt – men däremot inte egna räkningar och parkeringsavgifter. Inte någon jag skulle vilja ha ansvar för Sveriges ekonomi.

Kanske dags för Juholt att  rannsaka sig själv och fundera om han verkligen är den rätta.  Vad är det han känner att han, just han, kan erbjuda partiet och leda det framåt? Den rannsakningen saknas hos Juholt. Många socialdemokrater inser detta – det är därför man försöker visa hur omöjligt det är med honom i ledningen. Men man kan inte gå ut öppet. För då blir man del av mediadrevet och gör sig omöjlig för all framtid. Så istället sitter man kvar för att se hur långt det kan gå. Oavsett vad jag anser om Socialdemokraterna så vill jag ha en vettig opposition. Jag vill kunna bilda uppfattningar om olika frågor. Jag vill ha alternativa lösningar. I dag finns inte detta alls känns det som.

Och vad kommer att hända när Socialdemokraterna backar? Jag läser i SVD samma tankar som jag själv haft.

Både Christer Isaksson och Ulf Bjereld säger att det nu är drömläge för Vänsterpartiet. I januari har partiet kongress och det tänkbara är att Jonas Sjöstedt väljs som ny partiledare efter Lars Ohly.

– Jonas Sjöstedt kan vara ett tänkbart alternativ för socialdemokrater på vänsterkanten och den toppnoteringen partiet hade på 12 procent under Gudrun Schymans ledning kan mycket väl vara tänkbar igen, säger Ulf Bjereld.

För övrigt så läste jag lite minnesvärda citat från året som gått hos SVD. Skrattade återigen gott åt Waidelichs (brist på) självinsekt från i höstas. Detta då efter den famösa ”huller och buller” budgeten.

”Det utgår jag ifrån. Konkurrensen är inte så hård.” Socialdemokraternas Tommy Waidelich är säker på att han i likhet med Anders Borg skulle ha utnämnts till Årets finansminister av Financial Times om han hade samma jobb. (nov)

Och nästa citat ger spiken i kistan för Waidelich.

”Det är synd att Sverige är för litet för att göra något större intryck på den europeiska ekonomin.” Prestigetidningen The Economist konstaterar att Sverige är ett ekonomiskt föredöme I samband med en intervju med Anders Borg. (dec)

Tiden går så fort – spridda tankar…

Etiketter

Älvdalen, eu, Euro, integration, manligt p-piller, omskärning, tankar

Det närmar sig jul och stressen ökar tack vare det. Mycket att göra både på jobbet och hemma. Hinner i alla fall läsa lite i tidningarna för att se vad som händer i Sverige nu.

Juholt har backat om mobila nätet. Bra där. Kanske fladdrar han vidare som en fjäril till nästa blomma och hoppas att det inte råkar vara någon köttätande denna gång 🙂

Det finns alternativ för manliga p-piller men det finns inget intresse för läkemedelsbranschen att satsa på det. Man är för rädd för biverkningar. Lustigt nog så verkar män vara positiva till det ändå. Så varör kan man inte ge valet till män? Nu anser jag väl att man ska se till att ha kondomer när det gäller lösa förbindelser i alla fall. Men kanske man vill ha annat alternativ när man är i ett förhållande? Och kondomer kan gå sönder (trust me!) så det är inte ett helt säkert alternativ. För om en man är i ett förhållande med en kvinna som känner hur den biologiska klockan börjar slå så är det väldigt lätt för kvinnan att påstå att hon äter p-piller. Med manligt p-piller kan han själv bestämma över valet.

Hörde på radion om splittring i EU och att Reinfeldt ska resa hem och få politiker med sig. Sverige är rädd att hamna utanför. Jag känner mig enormt oinsatt och det finns så många röster för och emot men om jag ska gå på min gut feeling så är det inte att hamna hårdare i soppan EU. Jan Björklund är för att vi ska vara med i Euro. Jag tycker bra om Björklund i många fall, men det faktum att han visade stor förvåning när han upptäckte att friskolor ibland inte följde regler och bara snodde åt sig pengar gjorde mig väl lite tveksam. Själv tror jag gott om människor – men när det gäller pengar så är det bra att vara realist med. Slutsatsen är väl att jag känner att han kan vara lite godtrogen ibland. Läser nu då i DN lite mer. Vet inte om det är positivt eller negativt för Sverige, och jag vet inte vad vi har sagt ja till heller.

Tycker debatten om omskärelse som har varit, framförallt på DN har varit väldigt bra. Argumenten för har visat sig vara i slutändan väldigt känslosamma – medan de som har varit emot har varit tydlig och bra. Slutrepliken där man svarar på Ullenhags inlägg visar med all önskvärd tydlighet att vår integrationsminister inte är bra på sin plats. Han offrar hellre barns rätt till sin kropp – helt i strid med barnkonventionen. Det är inte konstigt att man i ett sådant klimat också struntar i offren för flatheten, framförallt tänker jag då på balkongflickor. See no evil – hear no evil är mottot för svensk integration. Så ser man det som bra ur hälsosynpunkt – så fine, låt dem göra det i vuxen ålder.

Det är mindre risk för komplikationer om man gör det som liten säger underläkaren. Jag vet inte hur det är med det, men jag vet att min svärmor berättat att när hon började som sjuksköterska så trodde man inte att barn käde smärta – och alltså behövdes inte smärtstillande vid ingrepp på barn. Senare noterade de att det inte stämde. Jag hittar ingen information om detta på nätet, och vet inte hur mycket det stämmer – men jag tänker lite på det när jag läser om omskärning.

Jag måste för övrigt säga att jag inte riktigt känner någon stor sympati för Sanna Lundell när jag läser hennes artikel där hon bland annat tar upp den här frågan. Kanske kan hon fundera lite på sin egen frågeställning och faktiskt betona något annat: När ska vi reagera sunt och riktigt och kraftfullt på det här?

Läser också om lilla Älvdalen idag i två artiklar om skolan. Dels rapporterar man i Dalanytt att SD fick över 45% på valet. En väckarklocka säger någon. Samtidigt läser jag att Älvdalen får kritik av skolinspektione och hotas med skolvite.

Skolinspektionens kritik mot Älvdalens kommun är svidande. Kommunen har misslyckats, skriver myndigheten och syftar bland annat på elevernas sjunkande resultat. Andelen elever som lämnar grundskolan med godkänt i alla ämnen har på ett par år sjunkit från 89 procent till 55 procent. Detta beror bland annat på en otrygg studiemiljö, för lite stöd till behövande elever och otydlig ledning på grund av täta rektorsbyten. /../ Skolinspektionens slutsats är att det brister hela vägen i Älvdalens skolverksamhet, både i kommunledningen och på skolorna.

Inte vet jag om det har ett samband – men nog kan det kännas som det borde ha funnits andra väckarklockor att det finns problem än att elever röstar på SD? Eller är det bara jag som tänker så?

Dagens Juholtare…

Etiketter

Juholt, PTS, Skavlan, teleservice

Juholt vill att alla telefoner ska fungera överallt i Sverige. Oavsett abonnemang. Något som jag själv ibland önskar. Själv har jag testat Tre, Telenor och Comviq de senaste åren. Nu är jag tillbaka till Telia – och här stannar jag nog ett bra tag. Min mamma föll för reklamen om att Telenor hade byggt upp nätet så det skulle täcka HELA Sverige. Tyvärr hör då inte gammelmormor, fjällen, sommarstugan, mitt hem (!) till hela Sverige. Hon fick i alla fall en snygg telefon…

Men behöver vekligen alla abonnemang finnas över hela landet? Hur stor kostnad blir det för konsumenterna? Om man pratar med en Stocholmare som inte varit utanför tullarna – så klarar de sig bra på de extra. Så varför ska de betala mer för att en person som reser mycket, alternativt bor i en glesbygd har samma utbud? Reality check, det är mycket som skiljer sig mellan storstaden och glesbygder. Till exempel priset på mat. Min mormor betalar då 79 kr/kg för paprika tidvis. Själv tycker jag 49 kr är dyrt. Däremot så betalar jag ganska mycket för mitt boende – medans mina föräldrars hus med 9 rum såldes för 550 000. Så det är skillnader i landet. De har sen bara 4-5 bussar per dag till stan. Här är det 2-3 i timmen. Ibland är det en fördel att bo i mindre orter – ibland är det bättre i storstaden. Jag väljer abonnemang utifrån vad det klarar. Och fler tänker som mig, därför finns det ett incitament för alla att utöka var de har service – men att sätta krav överallt? Vill alla i glesbygden ha en massa stolpar och master överallt heller? Jag tror ärligt talat inte det.

Orealistiskt – säger PTS om Juholts utspel. Ungefär på samma ställen som jag hittar rubriken ”rekordlågt förtroende för socialdemokraterna”. Och jag tror inte att detta nya kommer påverka förtroendet i positiv riktning.

För övrigt, apropå Juholt, så såg jag en del av Skavlan i fredags – och läste en del annat. Jag läser både Anybody och Anna Ardins åsikter. Mobbing hävdar Anna Ardin. Och ja, jag kan förstå att man tänker så. Det är lätt att göra narr av Juholt, och det finns mycket skämt man kan dra om honom. Men är han i underläge nu?

Han hävdar att han har vinnarskalle. Kan vara bra i vissa fall – typ om man idrottar. Men hur bra är det när man arbetar med politik? Vinna till varje pris? Det är så mycket som inte beror på personen som kan spela in. En person som då skrattande säger att han har vinnarskalle och inte ens lät barnen vinna när de var små (vilket jag förövrigt själv inte anser att man måste göra i alla sammanhang heller, man måste låta dem både vinna och testa) känns i det närmaste otäckt för mig. Så ska man se det som roligt att han har sån vinnarskalle – eller kan det påverka hela inställningen till honom kan det finnas fler som känner som mig?

Och det handlar inte om förlåt turné säger Juholt. Så varför hittar jag inte en dementi om begreppet förlåt turné överallt? Jag läser en artikel i Folkbladet för Norrköping där han INTE tycks dementera att det handlar om att be om ursäkt – samtidigt som han talar om att han inte gjort fel. Men när han då väljer att tala om att det inte är förlåt turné så gör han det i ett forum som Skavlan? Känns lite som han skulle behövt mer utrymme att förklara sig själv när han plötsligt vänder på det hela.

Så visst, Juholt får ta emot en del stryk. Men – allvarligt talat? Är problemet inte att han är fel man för sitt jobb? Och att han inte inser det utan fortsätta köra över folk? Och att folk, förutom Anna och andra troende då, upplever det som problematiskt. Så vi ska skratta artigt åt det han säger. Handlar det som Anna tror att folk inte ”vågar skratta” eller att man inte upplever det som roligt? Att en författare som Linn Ullman har en svartbok med folk hon ogillar (såg som sagt inte det hela – men vad jag förstod var andemeningen detta)  är ok – men att en politiker skulle ha det känns mindre ok. Framförallt som vi redan vet att det är väldigt lätt att folk hamnar i kylan när de gör något som inte passar den store mannen. Kanske tänker man på Peter Cervin och hans time-out.  Därför kanske det inte känns lustigt – för det känns som det kan vara sant.

Så vad ska man göra? Skratta ändå av artighet, inte för att han är rolig men för att han är Partiet. Ska vi nonchalera direkta lögner (till exempel Polen historien). Nicka instämmande åt hans huvudlösa idéer (som det här senast). Och sen enda tillfället vi ska reagera är med valsedlarna om flera år?

Andra som skriver om Juholt: Ravenna, Mer av Anybody,