Etiketter

Hemmafrudebatten har blossat upp igen. Jag är lite tudelad till detta. Själv har jag insett att jag är en del av de 60%. Jag skulle inte vilja vara hemmafru. Men jag skulle heller inte vilja ha karriär eller bli chef. Det räcker väl att se den nyblivne chef hemma ägna veckor åt att slita med en budget, uppleva problem med personal då kommunikationen inte fungerar, ta ansvar för saker som han inte har någon aning om, och jobba kvällar och helger. Som IT tekniker har vi alltid jobbat med vissa saker på kvällarna, sådant vi själva var intresserade av som var roligt. Men nu är det måsten. Det ger mer pengar, absolut. Men är det värt det? Den frågan märker jag att sambon ställer sig ibland. Hade det varit jag så vet jag att svaret är nej. Så jag är alltså inte en av de 20% som önskar karriär.

Men de sista 20% vill alltså gärna bli hemmafru. Inte ok i dagens samhälle. Vi har gått ifrån att kvinnor har möjlighet att arbeta utanför hemmet, till att det är ett krav. Det finns risker som hemmafru. Lottaonline skrev om detta förr länge sedan. Vad händer om kärleken tar slut? Mannen hittar en yngre modell? Eller om mannen dör eller blir sjuk, vem tar hand om försörjningen då? Frågan är om man kunde sätta upp lite sociala avgifter till varandra. Det finns fördelar med att vara hemma. Men det finns även en utsatthet. Eftersom jag tyckerer om valfrihet så tycker jag att det borde finnas en viss valfrihet även här.

Men så finns det undersökningar. Det går bättre för barn, vars mammor jobbar deltid, i skolan. Kanske inte karriäristerna där. Och kanske inte det regeringen vill. De som helst vill tvinga alla att jobba heltid. I alla fall ska alla ha rätt till det. Jamen hur går det med barnen då? Kan inte vara så kul för de kvinnor som läser dessa uppgifter om hur mycket bättre det går för barn vars mammor är hemma – och sen försöker staten tvinga dem offra den tiden med barnen. Måste vara lite tufft. Framförallt om man ser jobbet som ett nödvändigt ont, och då ska 40 timmar + lunch + ev restid läggas utanför hemmet. Det kan vara rätt så slitande.

Många idéer till företag för kvinnor kommer till under mammaledighet. Något som Försäkringskassan ogillade då man inte ska kunna få pengar för föräldraledighet samtidigt som man jobbar. Å andra sidan så när ska de annars göra det?

Var femte kvinnlig företagare startar sitt företag under föräldraledigheten. Det visar en undersökning som gjorts av  företagarnätverket Driftig.nu bland nästan tusen kvinnliga företagare.
/../
Enligt Frida Haavisto borde reglerna ändras för att underlätta för fler att starta företag. Deras undersökning visar nämligen att svårigheten att få ihop livspusslet är en av de största anledningarna till att kvinnor inte startar företag. Därför borde mammaledigheten tas tillvara.

– Så länge man inte plockar ut en inkomst ur företaget borde det vara okej. Det handlar ju bara om att börja tänka och spåna. Ofta tar det år innan du kan leva på ditt företag.

Jag ser mig själv inte som en entreprenör – lika lite som jag ser mig som en chef. Men vissa människor har bra idéer och är kreativa, men hur startar man företag? Kanske ser man behovet av vissa saker när man är mammaledig. Vissa typer av kläder som man saknade. Vissa nätverk. Whatever. Saker man själv skulle velat fanns där. Så man spånar på idéen. Man börjar bolla med någon annan. Dina tider är beroende på ditt barn. Kanske har du några timmar när barnet sover du kan skissa på idéerna. Jag förstår definitivt att man hade sådana tankar. Hade själv en massa funderingar just under tiden när jag var hemma med barn nummer 2.

Men vem skulle säga upp sig från ett jobb för att jaga en dröm? Ja, plockar man ut vinster och samtidigt tar ut ersättning från Försäkringskassan så säger jag väl bare ”Go get them”. Men i startfasen – snälla nån. Det här kanske kan bli något. Och staten får intäkter från företaget. Någon annan kanske får det jobb man var ledig från.

Men tänk om det istället fanns hemmafruar. Som kom på dessa saker när de är hemma. Kanske tittar de på sina verktyg och tänker, det måste finnas ett bättre sätt? För kanske är det så att man ser så många människor som stressar, som redan i 40-års åldern planerar för pensionen. Som drömmer om tiden efteråt. Känns det som motivation att gå ut i arbetslivet?

Om du vantrivs med ditt jobb och jobbar heltid. Vilken kraft har du till barnen när du kommer hem? Hur motiverar du dina barn att jobba det är ”the shit”. Själv är jag uppväxt med att båda föräldrarna jobbar. Pappa var ofta ute på resande fot. Mamma var lärare, gångväg från skolan. Båda mina föräldrar trivdes med sina jobb, och det var med viss vemod de gick i pension (och mamma har fortfarande inte släppt sitt yrke – vikarierar gärna).

Jag trivs med mitt jobb och att jobba. Jag upplever att jag har tid med mina barn på kvällar att göra saker. Det finns en massa visioner jag har vad jag skulle vilja göra, självklart. Men vissa saker sätter tiden stopp för, pengar, lusten (vissa saker gillade jag inte när jag var liten och jag gillar det inte idag, så jag kan t ex inte förmå mig att ut och åka skidor med mina barn.). För mig är huvudsaken ändå att barnen växer upp med harmoniska föräldrar. Föräldrar som har tid att lyssna. Som ger beröm. Som åtminstone försöker svara på alla frågor som kan fara runt i huvudet på en 3 och 7 åring.

Folk som skrivit om hemmafru debatten nu:
Tanja Bergkvist – Den som faktiskt fick mig att skriva nu på slutet, fanns lite saker som triggade igång tankarna på mig
Aktivarum – Här finns det många kloka tankar, Erik var den som fick mig att fundera på skillnaden mellan möjlighet att jobba, och sakna möjlighet att avstå.
Pelle Billing – Pekar på att feminismens största problem är – kvinnorna.  De som inte förstår sitt eget bästa. Måste bara citera en bit:

Jag vill minnas att politiken är till för att företräda folket, och feminismen är till för att företräda kvinnor. I nuläget verkar det alltså som att både Reinfeldt och Juholt misslyckas rejält i sin politiska och feministiska gärning.

Om politikernas brist är att de inte lyssnar på sina väljare, så verkar genusvetenskapens brist vara att de tror att kvinnor är idioter

Och så slutligen från Genusnytt.