Fick precis en inbjudan till en kurs…
Borde inte Maria Sveland vara självskriven som ledare för en sådan kurs? Snacka om vinnande retorik. Hon får göra sin röst hörd överallt – men ingen får möjlighet att argumentera emot henne vilket innebär att hon vinner alla argument.
Om någon nu råkar säga emot så är dumma och hatar kvinnor. Hur kan man förlora? Lägg också till det vinnande argumentet som Mymlan körde i radioett ”Den som är stor måste också vara extrasnäll”. Vilket innebär i klartext: Försök aldrig låta en kvinna förklara sin ståndpunkt. Det kan bli för mycket för det bräckliga könet…
När man hör sådana människor så blir man lite mörkrädd faktiskt. Men det finns hopp i mörkret. Det finns så många kvinnor som faktiskt inte har problem att svara för sig själv. Oavsett vad jag tycker om vissa av dem i andra frågor så kan de i alla fall bita ifrån och ta avstånd från den retorik som Mymlan/Sveland tycks förespråka.
Men det finns också kvinnor som ägnar sig åt ett slags omvänd härskarteknik. Den går ut på att avfärda allt obehagligt som sexism och män man inte gillar som gubbslem.
”Att vara vit man med makt är ett privilegium”, bloggar Sofia Mirjamsdotter och lägger till att det är dags att män börjar förstå det. Visst. Precis som det är dags att inse att superhajpade mediekvinnor också har makt. Att inte erkänna det är att förminska.
Det går inte att diskutera med kvinnor. Kvinnor kan inte skilja på sak och person. De är känslomässiga, har svårt att ta ansvar och när en kvinna inte får som hon vill gråter hon.
Ungefär så kan man beskriva den patriarkala schablonbilden: kvinnan som essentiellt väsensskild från mannen /../
Jag påminns om detta när jag läser Maria Svelands recension av vad som hände under den omdiskuterade debatten på Gräv 2013 häromveckan och undrar samtidigt varför hon väljer att skriva in sig i denna patriarkala våta dröm om kvinnan.
Att Janne är en mästare på konfrontation och att ifrågasätta och ställa makten till svars, det har många fått uppleva. Och därför valdes han förra veckan till den journalist som svenska folket har störst förtroende för.
Att uppmana till en hat-stafett liknar inget annat än mobbning.
Och även tidigare har det funnits kritiska röster om Bitterfittan (obs, boken!)
Jag blir ledsen när jag läser ”Bitterfittan”. Jag ser bara en ung omogen mamma framför mig som inte har fattat vad det innebär att bli mamma.
Att bli mamma betyder att man inte längre får nån tid över för sig själv. Att bli mamma innebär ständig jour. Egentid?!
Varför skulle man ens VILJA ha det? Varför tror så många kvinnor att de måste få ”egentid” för att kunna vara lyckliga?
Efter att ha läst boken och försökt debattera med författaren är jag faktiskt rätt orolig. Hur kan man framföra sådan icke underbyggd dynga och bli tagen på allvar? Finns det en egen litterär kvot för kvinnor som påstår att allt sex de har haft varit våldtäkter och att alla tillkortakommanden de upplevt beror på patriarkatets förtryck? En kvot där man är befriad från alla de regler som gäller i övrigt för någon som vill föra fram ett budskap och bli tagen på allvar?Maria Sveland bevisar genom sin bok gubbslemmens värsta fördomar (kvinnoförtryckande slemgubbar ser hon överallt: lärare, chefer, redaktörer, gynekologer), nämligen att kvinnor inte kan tänka, inte kan föra logiska resonemang och är hysterikor.
Sen finns det naturligtvis lysande bloggerskor som har diskuterat cirkusen Sveland med.
Cattasbubbla, Rocki, Susanna Varis, Sensation (som gästbloggat hos Aktivarum)
Så nog kan kvinnor diskutera och debattera, vad än Maria Sveland och Sofia Mirjamsdotter försöker tuta i oss.
Trollan's Tankar om stort och smått 
Jag blir mörkrädd när jag ser hur vissa i den svenska journalistkårens kvinnor hanterat detta. De tycker det är okej att skrika gubbslem (så oerhört barnsligt), de köper en story rakt av och sprider den vidare som en absolut sanning (källkritik?), de upprörs till tårar av att en man är röd i ansiktet och har ett högt tonfall. Är det dessa människor som ska skriva alla objektiva artiklar i framtiden?
Tack och lov finns det fortfarande ett antal kvinnor med pondus i journalistiken, annars skulle det kvinnliga släktet framstå som dumma våp som inte ens duger till att stå på egna ben.
Fast jag kan väl inflika att det finns lika goda kålsupare bland de feministiska männen med som köper detta rakt av. Precis som det finns många män som har skrivit bra och nyanserat om Sveland med.
Det är lite tragiskt att man drar tillbaka debatten så att män ska agera på ett sätt när de pratar med kvinnor och ett sätt med andra män. Jag förstår inte.
Det är inte meningen att man ska förstå. Man ska bara lyda. Jag har för övrigt inte sett några bevis för att JJ var röd i ansiktet eller använde hög röst. Det är Svelands egna ord. Hon har friserat sanningen rätt bra förut. Vad var det hon skrev i en artikel om pubkvällen? ”Varför hatar du feminism, Pär?” när frågan enligt Pär var vad det var som fick honom att ge sig in i genusdebatten. Jag har inte mycket tilltro till människan.
Tillägg: jag var inte där, vet inte vem som talade sanning på pubkvällen. Jag pekar bara ut att det inte är första gången det finns andra versioner av händelser jämfört med hur Sveland själv beskriver dessa.
Jo absolut, det finns ett antal män som hakat på skiten också. Det jag tänker är väl snarare att som kvinna så känns det extra galet att vilja ge bilden av just kvinnor som menlösa våp, den skulle man ju vilja bestrida med alla medel. Jag tyckte Robban sa det bra, att han såg dom (Mymlan och MS) som jämlika och därav att man inte behandlade dom på annat sätt än man behandlade andra
Det jag tänker är väl snarare att som kvinna så känns det extra galet att vilja ge bilden av just kvinnor som menlösa våp, den skulle man ju vilja bestrida med alla medel.
Absolut! Som man bäddar får man ligga och den bäddningen får de behålla för sig själv. Jag är vuxen.
Hela det här tramset runt Gräv13 visar både bra och dåliga saker. Det är tydligt att det finns en hel massa nötter därute som ger Sveland sitt okritiska stöd. De är fixerade vid biologiskt kön och slutsatsen man kan dra av deras resonemang är att de inte tror mycket om kvinnor eftersom de kräver specialbehandling. Jag tycker ändå det är positivt att se att så pass många reagerar på detta och tycker faktiskt att Svepande gäng sket i det blå skåpet den här gången. Det finns tydligen gränser för dåraktigheter även i det här knäppa landet.
Svelands gäng ska det vara förstås. Mobilelände…
Jag tror också man kan ana en ljusning – det finns mer och mer folk som reagerar – och även om Mymlan är stor på twitter så finns det många andra som delar och reagerar. Och nog tycker jag att de som ifrågasätter blir mer positivt bemötta än de som köper story rakt av (eller också beror de på vilka jag följer 😉 )
Det som stör mig är att man säger att Mymlan ber om ursäkt för sitt användande av ordet ”gubbslem” vilket jag inte har sett. Jag har bara sett att hon ”möjligen ångrar” detta i sitt inlägg. Och nu skriver hon:
https://twitter.com/mymlan/status/313902853104222210
Men grejen är att jag söker på ”makt” ibland kommentarerna hos henne men kan inte se att hon har skrivit något sådant erkännande. Så jag förväntas sitta och kolla överallt vad hon säger/skriver. Men jag gör ett försök. Kanske är det denna?
https://twitter.com/mymlan/status/313765247448137728
Men i övrigt så hittar jag ingen direkt dementi i twitterflödet heller när jag scrollar ner lite.
Jag håller med Matte Matik. Jag tror att Sveland och co gjorde bort sig så pass mycket den här gången att vinden vänder en aning nu. Många (som jag) har inte vetat så mycket om Sveland tidigare, och inte brytt sig så mycket heller för den delen. Jag hade bara läst hennes famösa artikel på DN tidigare och den var visserligen ganska grotesk, men man ska ju inte döma ut en person pga en artikel.
Nu har jag läst hennes blogg, lyssnat på hela bandet från Gräv 13 och dessutom läst intervjuer och artiklar, och jag är fan chockad. Hur i helvetia har hon kunnat bli en person som framhålls som en feminist värdig att föra kvinnors talan i media. Hon är ju närmast att betrakta som antiintellektuell för böveln.
Artikeln i Sydsvenskan från 2007 som dragits fram av många är verkligen talande för hur omogen och grund hon är.
http://www.sydsvenskan.se/samtidigt/med-feministisk-magkansla/
Där säger hon: ”Hade jag känt att vi stod för långt ifrån varandra åsiktsmässigt hade det inte blivit någon intervju.” Mycket avslöjande och precis den attityd Jofsefsson försökte dra fram i ljuset under debatten.
Visst är det fascinerande hur många som faktiskt tar sig igenom inspelningen. Om inte denna debatt hade kommit är det nog få som skulle ha lyssnat på denna rätt ointressanta diskussion egentligen. Men jag tror som er att det kan göra folk mer tveksamma att köpa de här intervjuerna och analyserna när man får höra hur långt ifrån sanningen man tycks vara. Så jag tror att fler och fler vill höra originalet för att dra sina egna slutsatser. Och den utvecklingen välkomnar jag 😉
Pingback: Stora journalistpriset till Inga-Lill Bengtsson på Kristiansbladet? | Malte on the Roxxx
[Kristianstadsbladet? Jag pryade där när Bosse Dynamit stod inför rätta i tingsrätten, och då fanns där bara en kvinna, medelålders, mager och nervös och med tydliga alkoholproblem. Men vad jag minns var alla snälla mot henne. Män angrep inte kvinnor, för det var fegt. Och kvinnor angrep sällan män (utan goda skäl) förutom i tecknade serier, där de gick lös på misshagliga män med brödkaveln. (Funkar inte nu, för en hushållsassistent är för dyr att använda som tillhygge.) Se även de en gång så populära TV-filmerna om toffelhjälten Lilla(sic) Fridolf och hans huskors Selma. (Sif Ruud och Douglas Håge?)]
Det där med att skylla en annan grupp för alla sina misslyckanden här i livet är ju urgammalt – redan på medeltiden brände man judar levande eftersom de vållat digerdöden genom att förgifta brunnarna, och sedan funkade det bra för alla typer av regimer att skylla allt på samma folkgrupp, tills de bytte taktik från icke-våld till ett mycket kompetent aktivt militärt försvar. Fast enligt herrar konspirationsteoretiker så behärskar judarna fortfarande allt, speciellt media, samtidigt som de flitigt jobbar på att åstadkomma planetens undergång.
Stämmer ju bra in på kritiken på oss män – Patriarkatet = Den judiska världskonspiration, alt ZOG (Zionist Occupation Government), de Lundgrenska pedofila kannibalistiska nattliga satanistriterna = judarna använder kristna spädbarns blod i sitt osyrade påskbröd, gubbslem = det orena judiska blodet, det sexuella förtrycket = judarnas skändande av ariska jungfrur, männens andliga och kroppsliga underlägsenhet = judarnas dito, männen roffar åt sig alla pengar = judarna behärskar handel och finans och missgynnar arierna, och så vidare. Typiskt plagiat, enligt min mening!
Den mystiska ”manliga blicken” har väl däremot tydligast sin motsvarighet i rasförtrycket i USA:s sydstater för en generation sedan – en n-ordsman som beskylldes för att titta på en vit kvinna (”eyeballing”) kunde råka riktigt illa ut. Efter 1980 har jag bara stött på begreppet från England, där invandrade muslimska kvinnor startat processer mot manliga arbetskamrater som beskylldes för att ha tittat på dem på ett otillbörligt sätt. Förutom ligister ute på sta’n, som trakasserar förbipasserande med ”vad fan glor du på?” (Inte lätt att besvara ifall man inte är expert på primitiva primaters utvecklingshistoria.) Men nu inser jag ju, att män tittar på fel sätt på kvinnor. Bäst att vända bort blicken eller titta ned i marken när man möter en kvinna. Så från och med nu kan kvinnorna börja använda varma och anständiga kläder och bekväma skor, de kan sluta med all dyr och kladdig make-up som skadar huden, och de behöver inte längre bekosta damfrissans sommarstuga och segelbåt. Där ser man, kvinnokampen lönar sig!(?)