Etiketter

, , , , ,

Jag känner att det står mig upp i halsen med ganska många politiker nu. Framförallt från S då.

Juholt – behövs inte sägas så mycket mer.

Monica Green – Hon har då skrivit att det är bra att S inte ställer sig bredvid SD. Från hennes blogg, tidigare.

Dessutom tycker jag det är utmärkt att markera mot att vi inte på något sätt samarbetar med det främlingsfientliga SD-partiet. Vi kan inte acceptera normaliseringen av nazisterna i SD.

Efter ett flertal hatiska (det är väl så de kallar när de ifrågasätter och vill att hon ska förtydliga?) kommentarer så har det plötsligt ändrats. Utan någon närmare förklaring (och utan att det blivit så mycket bättre).

Dessutom tycker jag det är utmärkt att markera mot att vi inte på något sätt samarbetar med det främlingsfientliga SD-partiet. Vi kan inte acceptera normaliseringen av SD.

Lägg märke till att detta kommer från en politiker som en gång uttryckte sig så här:

Den socialdemokratiska riksdagskvinnan Monica Green vill legalisera incest mellan två vuxna syskon.
– Vuxna människor får ha sex med vem de vill. Det är min uppfattning. Vuxna människor där båda tycker det är okej. Typ två 60-åriga syskon som tycker att det är rimligt. Då har jag ingen moralisk uppfattning om det och tycker inte att det ska vara olagligt.

Även om hon sedan försöker förmildra det lite senare:

Det finns naturliga och förklariga skäl till varför det är förbjudet att ha sex syskon emellan. Eventuella avkommor kan få genetiska fel. Nu är det i och för sig så att sex i ett modernt samhälle inte alltid leder till barn.
Min moraliska pekpinne reagerar med ryggmärgen och säger att sex mellan syskon även fortsättningsvis ska vara förbjudet. Det är möjligt att det kan komma att ändras i framtiden. Men jag tror inte vi är där idag.

Så hon har en moralisk pekpinne. Vad säger denna om mobbing? Är vi såpåss långt gången att vi kan anse att det är ok att mobba ett parti för att inte riskera att det ”normaliseras” att folk ska tro att det är ok att ha olika åsikter? Hur var det med vi gillar olika kampanjen, exkluderade det per automatik åsikter? Tänka fritt är stort – tänka rätt är större som det står i ett universitetshus. Känns verkligen som det är något som man tagit till sig en hel massa i S.

Att tänka rätt innebär tydligen idag att du visar din avsky mot SD så öppet du kan. Litegrann som SD alltid skyller allting på invandringen (eller ibland invandringspolitiken vilket är en annan sak). De skrattar högljutt åt SD – men ser inte sina egna fel. SD är trots allt mer nyanserade i sin kritik – och kan skilja mellan sak och person, så att jag har inte hört dem prata om ”alla invandrare” någon gång. Och  då kan jag väl på en gång slänga mig över MP-killen som i Facebook, i tron att det var privat, skrev som försvar av en SD kvinna att ”Hon har ändå ett blattebarn”. Tydligen är det ok jargong för andra partier. Kanske helt ok att normalisera detta. I alla fall enligt andra från det partiet ”tanklöst, korkat, men absolut inte rasistiskt, säger Ann-Catrin Lofvars (MP) landstingsråd.” Och vad är det att kalla någon blatte? Och att lägga denna etikett på ett oskyldigt barn? För mig är det faktiskt definition av rasistiskt.

Nåväl en tredje sosse jag fortfarande stör mig på är Raimo – han som lade ut medlemslistan på SD. Samhällsinformation. Kom han någonsin med någon ursäkt? Näpp. Men bloggen verkar nedlagd.I alla fall så har han inte bloggat någonting sen dess. Vilket jag tycker är synd. Det vore intressant att se hur han har uppfattat saker och ting.

Tänk vad roligt det skulle vara att läsa en riktig ärlig artikel från dessa människor som visar mer hur de tänker. Hur de själva har kommit fram till sina åsikter om SD och inte bara följer med partiströmmen. Kanske få veta hur man tänker när man pratar om riskerna att normalisera SD.

Apropå politiker så var även Annie Lööf vara i blåsväder angående sitt boende, även om jag ärligt talat inte förstått vad det handlar om. Liksom Juholt valde att fösvara sig via sociala medier så valde Annie Lööf att själv kommentera på sin hemsida, senare citerad i Affärsvärlden – utan att låta sig tolkas av Aftonbladet precis hur det var.

Jag tyckte det var en intressant inlägg och gav mig lite frågetecken. Framförallt vad gällde Juholts fall då lite senare (detta publicerades 1 september). Min fetstil.

När jag bodde här uppe i Stockholm själv stod de för min månadsavgift på dryga 4000 kronor på bostadsrätten, ränta och amorteringar betalar man själv. När min man flyttade in kunde jag enligt riksdagsförvaltningen bestämma själv om jag skulle ha hela ersättningen eller inte eftersom jag de facto har två lägenheter i mitt uppdrag. Jag valde då att bara begära halva ersättningen och halva el-ersättningen i Stockholm. Jag tyckte det var mest rimligt eftersom min man faktiskt bor där med mig i veckorna när vi inte är hemma i Värnamo. Så på en total utgift på ca 17 000 kronor för mina två lägenheter, står Riksdagen för ca 2000 kronor.

Det som chockade mest var faktiskt att läsa den översta kommentaren i artikeln efter att jag själv var imponerad.

Oh, pinsamt

Nästan mer skämmigt än bostadsbidragsfifflet är hur illa Annie Lööf hanterar en mediakris. Att fläka ut sig i en lång kommentar som ingen vill läsa måste vara det sämsta man kan göra rent pr-mässigt. Är det bara på bild hon gör sig bra i media?
Centerpartiet, hoppas att ni tänker om.

Personligen så tycker jag bättre om Annie Lööfs sätt. Kanske är det inte helt sant – men det verkar väldigt trovärdigt. Och det gav mig ökad respekt för henne. Kanske något för andra som får mediakris att ta efter. Fast problemet är väl att man kanske inte alltid vill tala om sanningen. Om sanningen inte är så positiv och visar att mjölet i i påsen är både svart och mögligt. Då gäller det naturligtvis att få fram någon kvickt som är PR-mästare.

För övrigt så satte jag nästan kaffet i halsen när en tweet rusade förbi:

Kan inte säga att jag håller med.

Annonser